Tyvärr har jag inte tid precis nu att fördjupa mig i detta, dessutom kanske länken redan finns på forumet, säg till isåfall.
Men iaf:
http://www.skogssallskapet.se/skogsvard ... 4/sv06.php
Någon som vet något om t ex:
- Fukthalten i veden?
- Omvandlingstal för att få betalt i m3fub?
Vad tycker ni?
Edit: Länken fungerar inte längre, texten i ursprungslänken är nedan.
Ny mätteknik vid export av massaved
Maria Beck-Friis
Här för att stanna. Virket vägs i framtiden, tror Maria Beck-Friis.
Export av timmer och massaved är en ny företeelse i Sverige. Men exportaffärerna med omvärlden är här för att stanna och nu inför Skogssällskapet ny teknik i de svenska hamnarna. Virket ska vägas för att snabba upp betalningen till skogsägarna och minska mätningskostnaderna.
För att de svenska skogsägarna ska få bättre betalt för virket har Skogssällskapet öppnat upp exportkanaler för stora virkesvolymer till bl a Finland. Men då sätts det traditionella svenska affärssystemet för virke på prov.
Normalt görs en betalningsgrundande mätning vid fasta mätstationer på sågverk och industrier. Mätningen sker manuellt med mätkäppar. Men när virkesbåtar lastas i hamnarna rusar kostnaden för mätningen, eftersom det inte handlar om så stora volymer åt gången.
Dyr mätning skapar handelshinder
- Det blir av naturliga skäl alldeles för kostsamt att hålla virkesmätare på plats, berättar Skogssällskapets virkescontroller Maria Beck-Friis. Vid industrierna kostar virkesmätningen ca 3 kronor per kubikmeter, men i hamnarna vill virkesmätningsföreningarna ha 10-50 kronor per kubikmeter, summor som i praktiken skapar handelshinder.
I exporthamnarna inför Skogssällskapet nu istället automatisk mätning av virkesvolymerna i form av vägning. Härnösand och Sölvesborg blir de första hamnarna där vägningsstationerna anpassas till skogsbrukets förutsättningar. Virkesbilarna kör upp på vågen och identifierar ekipaget samt anger virkets ursprung och sortiment. Det hela tar bara 30 sekunder.
- Vi får alla data on-line och eftersom vi använder samma teknik som vid den betalningsgrundande mätningen i Finland kan vi betala skogsägarna mycket snabbare.
Vägning här för att stanna
Och vägning av virke kommer att bli vanligare, tror Maria Beck-Friis:
- Andra branscher som fraktar bulkvaror väger sedan länge sina transporter. När konkurrensen på sikt ökar mellan energisektorn och skogsindustrin kommer veden att betalas efter fiberinnehåll och energitäthet. Då blir det vägning som gäller.
Europa vill ha svenskt biobränsle
Sug efter spån
Sug efter spån. Svenskt biobränsle är eftertraktat. Södra förhandlar med köpare som kan tänka sig fyra gånger bättre betalt.
EU:s miljömål 2020 skapar hunger efter biobränsle. Enligt tidningen ATL förhandlar Södra med utländska köpare som kan betala upp till fyrdubbla priset.
Det är kraftbolag i bland annat Storbritannien och Tyskland som vill blanda in pellets och flis vid koleldning. Inom EU ska 20 procent av energin vara förnybar 2020, och därför måste länder som eldar mycket med kol delvis ställa om råvarubasen.
Stenkol kostar cirka 60 euro, drygt 600 kronor, per megawattimme. Det är tre till fyra gånger mer än vad svenska fjärrvärmeverk betalar för biobränsle från skogen.
I Södras förhandlingar med utländska köpare figurerar dubbelt, tredubbelt och i vissa fall upp till fyrdubbelt det svenska priset, enligt ATL. En av de brittiska kunderna skulle till exempel ensam kunna ta hand om upp emot tio terawattimmar om året, ungefär lika mycket som totalt produceras av grot i Sverige. (ATL)
Bättre dialog om skogsskyddet?
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket jobbar nu med sina relationer till markägarna. När naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal ska förhandlas finns en del att lära. Nu ska arbetet följas upp så att man på sikt kan bli bättre i sina markägarkontakter.
- Det är viktigt att markägarna känner att de får en rättvis behandling när myndigheterna vill bevara naturvärden. Det är svårt att göra alla nöjda i alla delar, men det är viktigt att markägarna tycker att processen har fungerat på ett bra sätt. Det vill vi kunna följa upp, säger Bo Lundin, chef för områdesskyddsenheten på Naturvårdsverket.
En årlig enkät till markägare ingår i det nya uppföljningssystemet. En modell har testats med frågor om hur markägare och andra sakägare upplever myndigheternas arbete med formellt skydd. Studien visar på ett viktigt område för uppföljning: Markägarna anser att myndigheterna är på rätt väg men att det fortfarande finns potential att förbättra dialogen och delaktigheten i processen.
Båda myndigheterna arbetar nu för att bli bättre på det. Naturvårdsverket kör projektet Dialog för naturvården, en kompetensutveckling av verkets och länsstyrelsernas personal i dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konfliktlösning. Och Skogsstyrelsen utvecklar markägarkontakten internt inom ramen för myndighetens klassiska rådgivningsverksamhet.
100 miljoner i återväxtbidrag kvar
Nu strömmar bidragsansökningarna in om återplantering efter Gudrun. Men trots ruschen finns fortfarande minst 100 miljoner kronor kvar att söka under de kommande två åren.
Ungefär tre fjärdedelar av pengarna kommer att användas fram till slutdatumet 31 december 2010, visar Skogsstyrelsens prognos. Skogsägarna har nu ansökt om 145 miljoner kronor för plantering av barrträd, motsvarande ca 50 000 hektar. Återplantering med lövträd har inte varit lika eftersökt (se artikeln Lövandelen minskar). Ansökningar om 65 miljoner kronor har kommit in, vilket motsvarar plantering av 3 000 hektar lövskog - målet var 10 000 hektar.
Återväxtstödet gäller bara för stormen Gudrun. Bidraget för plantering med barrträd är 3 000 kronor per hektar. Det stödet kan sökas i efterhand. Lövträdsbidraget kräver stängsel och ligger mellan 10 000 - 30 000 kronor per hektar, men kan inte sökas retroaktivt.