mån 29 okt 2018, 11:30#530819
Nu verkar det vara ett ordkrig igång mellan SkogForsk och SLU om hurivida det behövs nya gallringsmallar eller ej. I alla fall om man ska tro vad som refereras i en ATL-artikel i ämnet. SkogForsk säger att de nuvarande gallringsmallarna som används, de som kallas INGVAR baseras på riksskogsdata och inte på försöksytor, Jag tror att det ät dessa mallar som ligger till grund för Gallringsmallarna och Gallringsplan som finns på sajten Skogskunskap.se.
SLU visar som vi skrivit om här tidigare i tråden på att många gallringsbestånd hamnar under mallarna efter gallring. Det var något vi såg även när vi la in jämförelseytorna från Gallringsdagarna i Skogskunskaps gallringsmallar och gallringsplan. Mer om det i trådarna:
Beskrivning jämförelseytor - Gallringsdagarna 2018Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallenSkogForsk menar att det snarare är bristande skogsskötsel som gör att man hamnar snett i gallringsmallarna. Inte att Gallringsmallarna är fel.
Efter att ha grottat riktigt djupt i de här mallarna med jämförelseytorna från Gallringsdagarna är jag beredd att hålla med Skogforsk. Vi ser lite av samma tendenser. Trots att vi haft full koll på uttagen och att de varit måttliga, har vi i vissa fall fått resultat under mallarnas målfält. Det här betyder inte att mallarna är fel utan det betyder snarare att vi inte anpassat uttaget efter mallen.
SLUs resultat av sina studier från Rikskogstaxeringens fasta provytor visar att det i det praktiska skogsbruket gallras för hårt i många fall och även att det gallras för sent. Något som diskuterades på seminariet under Gallringsdagarna och där företrädare för virkesköpare (Sydved/Södra) bekräftade att det gallras för sent. Orsaken angavs av dem till att det är skogsägaren som slutligen bestämmer när/om man vill gallra.
Jag tror att Skogforsk är helt inne på rätt spår när man säger att orsaken till missmatch mot nuvarande Gallringsmallar främst måste sökas i bristande röjning (och/eller beståndsetablering) och att det inte är en lösning att ta fram nya mallar som söker efter maximala, möjliga uttag (utan att bestånden blir förstörda). Hamnar man under gallringsmallens målfält får man tillväxtförluster och skalar man upp det samlade skogsbrukets tillväxtförluster av för hårda gallringar så ligger det säkert i nivå med vad man försöker uppnå med andra produktionshöjande aktiviteter som t ex plantförädling. Att röja skogen på rätt sätt och sedan hålla sig inom gallringsmallarna är lågt hängande frukter för att öka produktionen i svensk skog. Skogsskötsel borde bli ett nytt fokusområde i den offentliga skogsdebatten!