Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[sveakatten]

lör 03 nov 2018, 21:04#531835 Ja, det var roligt att se denna yta, trodde att det skulle vara mycket tätare än det var, varför tog ni så pass mycket sista gången?
Får hoppas att inte borrarna går in i denna yta, det var väldigt många granar som hade torkat på vägen upp, alldeles intill blädingsytan.

1541271795_20180723_103142_resized.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Lars Lundqvist SLU]

lör 03 nov 2018, 21:40#531854 Parkchefen Christer Karlsson har bestämt sig för att volymen efter blödning ska var drygt 200 m3/ha och eftersom det gick 12 år och det växte bra så blev uttaget relativt stort.

[p till p]

fre 23 nov 2018, 22:55#535213 Ska man jämföra blädning med kalhygge borde även virkeskvaliteten jämföras.

[Lars Lundqvist SLU]

lör 24 nov 2018, 11:54#535269 Det finns två tydliga skillnader:
I blädningsskog har de största granarna grön krona ända ner till 4-5 m över marken istället för krongränshöjd ovanför 10 m höjd, och de har omvänd diameterutvecklimg. I en likåldrig granskog har träden breda årsringar innerst mot märgen i nedre delen av stammen och sen blir de smalare ju längre ut mot barken man kommer. I blädningsskog är årsringarna nedtill i trädet oerhört tunna innerst mot märgen och ökar i bredd ut mot barken. De yttre årsringarna kan ofta vara flera millimeter breda.

Så kvalitetsskillnaden handlar om att ha frisk, levande kvist eller invallad död kvist på andra stocken, och om att ha breda årsringar i centrumutbytet eller i sidobräderna.

[Skogsola]

lör 24 nov 2018, 19:30#535326 Ojämn årsringsbredd anses som ett kvalitetsfel. Som det blir när den undertryckta marbusken i blädningssskogen blir friställd och eventuellt börjar växa.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[isteskog]

lör 24 nov 2018, 20:25#535344 Det är bara Tall klass 1 som har årsringskrav vad jag vet, inte ens stamblock har krav på jämn årsringsbredd.

[Lars Lundqvist SLU]

lör 24 nov 2018, 22:04#535371

Ojämn årsringsbredd anses som ett kvalitetsfel. Som det blir när den undertryckta marbusken i blädningssskogen blir friställd och eventuellt börjar växa.

Den blir aldrig friställd på det viset. Årsringsbredden ökar väldigt sakta över årtiondena så det blir inga plötsliga förändringar. Dessutom rör det bara gran eftersom tall inte funkar med blädningsbruk.

[Skogsola]

lör 24 nov 2018, 22:44#535382

Det är bara Tall klass 1 som har årsringskrav vad jag vet, inte ens stamblock har krav på jämn årsringsbredd.

Där de oräkneligt många årsringarna övergår till breda årsringar spricker plankan. Nu ska det inte bli så säger Lars.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Lars Lundqvist SLU]

lör 24 nov 2018, 22:55#535383 Om de undertryckta granarna friställs på ett hygge (och överlever) får man precis den effekten

[sveakatten]

tis 15 jan 2019, 15:18#544550 När ni blädat ner mot 100kubik per Ha, har det inte ökat underväxten då?
Gentemot att ligga kring 200kubik.

[Lars Lundqvist SLU]

tis 15 jan 2019, 15:23#544552 Nej. Det skadas mycket mer då så trots att de som överlever växer aningens bättre så blir det inte mer inväxning och det blir inte npgra massor av nya plantor heller. Dessutom, även om det skulle födas många fler plantor så tar det fortfarande flera decennier för dem att ens nå brösthöjd och under den tiden har du väldigt låg tillväxt.

[sveakatten]

tis 15 jan 2019, 16:33#544564 Borde inte underväxten växa bättre ju glesare det blir?

[Lars Lundqvist SLU]

tis 15 jan 2019, 16:50#544566 Jag refererar inte vad någon tycker att den "borde" göra utan vad den faktiskt gör i fullskiktad skog. Granplantor uppför sig inte likadant under en högskärm och under en fullskiktad granskog. Varför? Det får du nog fråga dom om...

Så här såg det ut de första 7 åren efter gallring uppifrån i fältförsöken i Ätnarova. Vita trianglar är granplantor under högskärm (gallrat underifrån till tre olika virkesförråd, ca 25, 65 respektive 115, och orörda kontrollen C är ca 200 m3sk/ha) och svarta trianglar samma fast gallrat uppifrån till samma nivåer.
Nilson, K., & Lundqvist, L. (2001). Effect of Stand Structure and Density on Development of Natural Regeneration in Two Picea abiesStands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research, 16(3), 253–259. http://doi.org/10.1080/713785124

1547563708_seedling_growth_atnarova.jpeg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[sveakatten]

tis 15 jan 2019, 19:57#544594 Jag refererar inte vad någon tycker att den "borde" göra utan vad den faktiskt gör i fullskiktad skog. Granplantor uppför sig inte likadant under en högskärm och under en fullskiktad granskog. Varför? Det får du nog fråga dom om...

Du får försöka ursäkta om jag utrycker mig klumpigt, men det var ett intressant test som du visade.
Har du något på hur mycket plantor som kommer upp, och som överlever också?

[Lars Lundqvist SLU]

tis 15 jan 2019, 20:08#544596 Det var ett slarvigt sätt att försöka skämta med anspelning på vad som skrivs i en annan tråd, apropå tolkningar och hur det "borde" vara.

Hur mycket plantor det kommer är ointressant. Det är inväxningen som är intressant.