Skogsindex avslöjar tvåprissystem i prisdiket?
Först, innan vi diskuterar några resultat är det viktigt att ha koll på några grundläggande fakta om den här studien:
1. Resultatet i årets rapport (2018) baseras på bokslut som LRF-konsult gjort för taxeringsåret 2018 och resultatet som presenteras avser därmed inkomståret 2017. Det här är viktigt att ha med sig om man jämför med hur det ser ut på marknaden idag. På samma sätt avsåg resultaten i fjolårets rapport bokslut gjordes under 2017 för inkomståret 2016.
2. Resultatet i årets rapport baseras inte på samma kundunderlag som den första rapporten som presenterades 2017. Urvalet är gjort med samma kriterier, d v s företag med en viss andel av sin omsättning (inkomståret 2017) från skogsbruk men beroende på att alla jord- & skogsbrukare inte har en helt jämn inkomst från sitt skogsbruk så blir det inte samma företag som ingår i rapportunderlaget i år som ingick i fjol. Det här syns bl a på att historisk data skiljer sig mellan 2018 och 2017 års rapporter. T ex så angavs det genomsnittliga skogsnettot för skogsföretagen för år 2016 i region Syd i fjolårets rapport till 115 000 kr/företag, vilket låg i samma nivå som för region mitt. Region Mitt hade dessförinnan (2012-2016) haft ett klart högre skogsnetto än region syd. I årets rapport visas helt andra data för åren 2013-2016 än vad som gjordes i fjol. Nu presenteras istället ett betydligt högre skogsnetto för Syd än för Mitt under hela den här perioden.
Jag har pratat med LRF-konsult om det här och de är medvetna om att det förekommer stora skillnader och att man inte kan jämföra rapporterna från olika år. Däremot säger de att underlaget för årets rapport är avsevärt större än för fjolårets (ca 40 % fler skogsgårdar 2018, totalt ca 7000 st) så årets resultat borde då i så fall ligga närmre sanningen.
3. Något som saknas är att det inte finns några areal eller storleksuppgifter kopplat till de olika regionerna. Man vet inget om hur stor genomsnittsgården är i Norr, Mitt eller Söder vilket gör det svårt att värdera både skogsnettot och t ex belåningsnivån. Det hade varit klart intressant att koppla värden och skulder per hektar. Det här är något som LRF-konsult jobbar hårt på att få till och de hoppas att det ska finnas med när nästa års rapport över Skogsgårdarnas lönsamhet presenteras.
Så här sammanfattar LRF-konsult i alla fall årets rapport:
KORT SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN
•Medelskogsnettot för hela riket år 2017 uppgår till 97 300 kronor, vilket är lägre än ifjol.
•5,4 procent av de totala skogsintäkterna återinvesterdes i medeltal i skogsvård 2017.
•Rimligen bör runt 10 procent återinvesteras i skogsvård för bästa lönsamhet på sikt.
•Skogsgårdarna i region Syd har en betydligt högre skuldsättning än resten av landet.
•Skogskonto används på rätt sätt och är fortsatt ett mycket viktigt verktyg för skogsägare.
•Belåningen hos skogsägarna sett till hela riket har ökat cirka 37 procent mellan åren 2008–2017.
•Den ökade belåningen förklaras av utlåningsräntornas utveckling de senaste åren. Lånen har troligen finansierat tillköp av mark.
•Medelskogsmarkspriserna för hela riket har fortsatt att öka trots att både medelskogsnettot och timmerpriserna har sjunkit mellan 2015–2017.
•Skogsgårdarna i Norr ökar sin belåning markant mellan 2016 och 2017.
•Skogsnettot har sjunkit sedan 2016 i samtliga regioner.
Här hittar ni hela rapporten (ladds ner efter registrering hos LRF-konsult)