Föryngring

[bobbo1]

tis 29 jan 2013, 13:18#208051 Jag efterlyser lite erfarenheter om Hybridasp, hybridlärk och poppel.
Jag tänker på problem ,viltskador,stängsel, övrigt att tänka på.
givetvis också possitiva saker som , ökad tillväxt ,framtida avsättningsmöjligheter.mm

• Läs mer om Föryngring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[anderswestergren]

ons 30 jan 2013, 15:56#208269 Jag har sett en hel del hybridasp nu och det verkar, i mina ögon vara det problemfriaste av de vanliga "exoterna".
MEN det förutsätter förstås stängsel i trakter med älg eller hjort (=nästan överallt), kanske också om det finns gott om rådjur.
OCH det tycks vara så att hybridasp inte etablerar sig särskilt bra uppe på backar eller steniga moränjordar. Den tycks därvidlag skilja sig från den "vilda" aspen, som inte verkar lika kräsen.

Lärk brukar jag alltid avråda ifrån. Jag vet att tjänstemanna-etablissemanget i skogen gillar hybridlärken men det finns en hel del nackdelar, som många skogsägare blir varse först så småningom.
Den producerar inte tillnärmelsevis så mycket som man skulle kunna tro med tanke på dess, i ungdomen, snabba höjdtillväxt. Lärkbestånden måste hållas glesa om inte tillväxten ska stagnera. När jag gjort gallringsuppföljningar (mellersta Skåne) i lika gamla och intill varandra liggande gran- resp. lärk-bestånd kan man på avstånd tro att det ska bli höga siffror i "kubikmeter per hektar" för lärken eftersom den är högre än angränsande granskog.
Men det är tvärtom. Det står betydligt mycket mer virke per hektar i granskogen eftersom den är sluten och jämn medan lärken står glest och ofta uppvisar stor variation i höjd. Ofta är inslaget av björk också större i lärken.
En annan faktor är att det, åtminstone på bättre marker, finns ett buskskikt i de flesta äldre lärkbestånd, som ofta är så tätt att det utgör ett stort hinder för avverkning, vare sig det rör sig om slutavverkning eller gallring.
Jag har varit med och slutavverkat lärk där skördaren förvisso kunde ta vartenda träd men där det ändå krävdes två man med motorsåg att för-röja. Vi fick starta två dagar innan skördaren för att hålla ifrån, ty enorma sälg- och hasselsnår tog tid att röja. Det blev förstås dyrt men om man inte för-röjer sådana bestånd får skördaren väsentligt minskad produktion och dessutom har man ett hygge fullt av sönderfällda lövbuskar, bland vilka det är meningslöst att försöka markbereda och plantera.
Rådjur och älg älskar toppskotten av lärk när de slår ut på våren. De återkommer ofta år efter år och betar. Det leder till att rotstocken blir krokig, om trädet inte rent utav blir flerstammigt, och då är nästan hela vitsen med att plantera lärk (som ju har ett förstklassigt virke) uppäten (!).

Lyser det igenom att jag inte är lärk-entusiast?

Gammal avdankad huggare. Jobbade heltid i skogen med Husqvarna&Jonsered i 32 år.

[bobbo1]

ons 30 jan 2013, 16:02#208273 Må så vara att du inte är lärk-entusiast. Men du har många intresanta åsikter som säkert fler än undertecknad har nytta av.

[towes]

tor 31 jan 2013, 16:43#208538

Jag efterlyser lite erfarenheter om Hybridasp, hybridlärk och poppel.
Jag tänker på problem ,viltskador,stängsel, övrigt att tänka på.
givetvis också possitiva saker som , ökad tillväxt ,framtida avsättningsmöjligheter.mm

Jag har vissa egna erfarenheter, om än främst av ännu unga bestånd. Dessutom har jag sugit åt mig en del via besök hos andra skogsägare/skogsmänniskor som delat med sig av sina erfarenheter. Jag ska försöka ge dig min bild, dock utan att påstå att den är rätt för alla.

För det första så tycker jag (liksom du?) att dessa snabbväxande trädslag är mycket intressanta. Vad gäller marknaden så är det omöjligt att sia om virkesefterfrågan om 20-40 år, men jag resonerar som så att det aldrig är fel att lägga äggen i flera korgar. I mina "worst case"-kalkyler har jag energisortiment som botten, för det sortimentet menar jag dels ligger i framtiden och känns säkert i alla väder. Naturligtvis tror jag på både timmer och massaved också, Poppeln undantagen. Om intresset och utbudet ökar för dessa trädslag (vilket jag är övertygad om) så kommer även efterfrågan.

Gemensamt enligt mig är att alla tre trädslagen är skötselintensiva initialt.

Hybridasp:
Jag har hägnat gammal ängs/åkermark. Inte helt ideal mark då det emellanåt är på gränsen till blött om våren, men bördigt. Jag har roundupat innan plantering, därefter inte gräsbekämpat. Efter två växtsäsonger (1½ år) har det tagit sig så pass att de största nu är ca 2½ m höga, dock stor höjdspridning. ca 90% har klarat sig. Gräset är en pina men även de minsta är utom fara nu. Idealt bör man trampa mer gräs än jag orkat. Har även platerat en rad utanför som hör och häpna viltet låtit vara ifred, det tror jag är tack vare både tejp och Trico. Sork har jag tack och lov även klarat mig hyfsat från. Plats: N Skåne.

Har sett andra bestånd som t.ex. det i bilden nedan, detta är naturligtvis mitt mål. Denna skog är av en gammal klon och faktiskt 2.a generationen efter rotskott. Beståndet är 11 år gammalt...! Plats: V Götaland.

014.JPG

Hybridpoppel:
Har planetart på samma typ av mark som aspen ovan. Vissa som växer på bästa marken och klarat betning är efter 1½ år enorma, se bild. handsprutan är drygt knähöjd hög. Upp mot 2½-3 m redan. Plats: N Skåne.

131.JPG

Här ska dock sägas att det endast är ett fåtal som är så här höga, för merparten har betats - toppskotten har blivit viltmums. Trots detta växer de till bra och lär räta på sig så småningom. Målet här är volym och energi. Jag sprutar med Trico i oktober men likväl hinner viltet ofta före. Sprutar jag tidigare måste jag på det en andra gång. Men som sagt jag gillar läget och menar att det ändå är acceptabelt. En fråga jag kommer ge mig i kast med inom ett år är om jag behöver justera sidoskotten för att få ett dominant skott på de betade plantorna. Enligt utsago ska plantorna räta på sig när de blir större.

Hybridlärk:
Jag har läst vad som skrivits innan och har all respekt för andras mätningar och analys. Dock delar jag inte fullt erfarenheten. Börjar med de egna erfarenheterna om ungskogen, vilka alla tycks vara överens om. Har studerat lärk under plantperioden och kan konstatera att den har en fantasktisk start. Dock gäller här liksom för lövträdshybriderna ovan att de är begärliga för viltet. Därför viltbesprutar jag upp till en höjd på drygt 2 meter var höst (Trico). Det står lite mer om detta i ett annat inlägg, som även belyser skillnade besprutat/icke besprutat: viewtopic.php?f=22&t=6072#p136510

Idag knappt 1½ år efter bilden från åkerplateringen i det inlägget ser lärken ut så här, se bilden nedan. Ytterligare en enorm höjdtillväxt. Plantan är här ca 5½ år gammal och 2-3 m hög. Plats: N Skåne.

172.JPG

Jag räknar med att vi härmed är ur betningsfasen och besprutningsbehovet, bestånden får nu växa till sig i väntan på gallring.

När det gäller äldre hybridlärkskog så har jag besökt och studerat flera sådana bestånd. Gemensamt är att de är välskötta och jag har inte sett någon avstannade tillväxt. Jämfört med granen i samma ålder så har dessa bestånd varit både grövre och högre. Naturligtvis måste man sköta skogen för att den ska växa bra, bara för att det är lärk är den inte ett självspelande piano. Men de jag känner med äldre lärkskog sjunger lärkens lovsång för full hals. De menar dessutom att röjnings- och underröjningsbehovet är mindre än i granskogen. Men då sköts skogen enligt noggranna gallringsprogram.

Bilden nedan har jag tagit vid ett sådant besök, beståndet är 16(!) år gammalt och dessutom stamkvistat. Målet här är högkvalitativt timmer. Plats: V Götaland.

016b.JPG

Även trädslagstester SLU genomfört bl.a. i Tönnersjöheden visar en avsevärt högre produktion högt upp i omloppstiden för lärken jämfört med granen, tillika ger det en kortare omloppstid, ca 40 år.

Se gärna lite data från SLU:s försök T158 i bilden nedan.

Jmf_tillväxt.JPG

Även andra äldre sydliga lärkskogar har besökts och jag känner inte riktigt igen bilden av att det skulle komma mer undervegetation i lärk- än i granskog. Måhända beror det på enskilda företeelser som förband, gallringsschema och skötsel...?

Slutord till bobbo1: Alla trädslagen är intressanta för den som vill vidga vyerna och är beredd att pröva något nytt. Dock bör man vara medveten om att det kräver skötsel och i aspens fall hägn. Det är aldrig fel att gå lite vid sidan av den av alla andra upptrampade stigen om man känner att man vill och har råd att pröva.

Lycka till.

[EDIT: Stafvel mm.]

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[bobbo1]

tor 31 jan 2013, 18:28#208562 Tack för dina råd. Jag vill gärna pröva lite nya trädslag , inte minst för att ha så många vägar som möjligt öppna inför framtiden.

[vetinte]

tor 31 jan 2013, 20:04#208587 towes
Mycket informativt

..

[towes]

mån 04 feb 2013, 10:47#209398 Apopå hybridlärk, sök i forumet så finns det flera länkar.

Här kan ni även se en kort inspelning från en exkursion i V Götaland som handlar om lärk (tror den även är länkad från någon av de andra lärk-trådarna). Jag har själv besökt Erikssons och tittat på deras lärkskogar och fascinerats. Men som sagt, de sköter sina skogar med mycket stor omsorg.

Framför allt andra halvan av filmen är intressant.

[anderswestergren]

tis 12 feb 2013, 00:43#211494 "Det är aldrig fel att gå lite vid sidan av den av alla andra upptrampade stigen om man känner att man vill och har råd att pröva."

Så sant. Om man bara inte ger sig in på alltför äventyrliga eskapader så finns det mycket intressant att göra. Det Sydsvenska skogsbruket är alldeles för ensidigt inriktat på gran och gran och gran samt lite lärk och tall.

OM det nu skulle visa sig vara en felsatsning i längden med ex.vis hybridasp som massaved så kan man flisa istället. Och för samhällsekonomien i stort är det ingen katastrof.
Men OM det nu skulle visa sig att granen och/eller lärken är en felsatsning i längden så kan man förstås flisa istället men kunde ju dålika gärna låtit björk självföryngrat sig till ingen kostnad.
Och för samhällsekonomien i stort vore det en katastrof eftersom i så fall många miljoner hektar berörts av den felsatsningen.

Jag gillar olika. I alla fall i skogen.
Något som är alltför lite uppmärksammat, om inte annat så för risk-spridningens skull, är blandbestånd med träd som har någorlunda lika ståndortskrav och tillväxt. Jag ser nästan från mitt köksfönster ett blandbestånd björk-lärk. Det planterades i alla fall som det, men ser ut att bli ett björkbestånd med inslag av lärk. (Älg, rådjur, hare....)

I mina hemtrakter (mellersta Skåne) växer det av naturen ofta blandbestånd av ek, björk och tall på sämre mark. De bestånden har avverkats i snabb takt, lågproduktiva som de är. De var i regel uppkomna på gammal svedjemark.
Gamle skogvaktaren här, som hade enorm yrkeserfarenhet, sade att det var "standardskogen" innan granplanteringen slog igenom på allvar. "Folk här i trakten plockade massor med lingon i dom där bestånden" berättade han. "Så när folk nuförtiden tror att alla planterade granskogar här skulle varit pelarsalar av bok har de jävligt fel. Det var risiga blandskogar istället."

Än i dag finns det mycket av sådana bestånd här. Ofta finns ett busk-skikt av enbuskar som minner om den gamla ljungmarken.
För en tid sedan såg jag några kommentarer i en gammal tidskrift om pollenanalyser i dessa trakter. Där stod att "Blandskogar med främst ek, björk och tall synes ha varit vanliga alltsedan yngre stenåldern och framåt".
Snacka om kontinuitet och ekologisk stabilitet.
Av Naturen finns mycket att lära.

Gammal avdankad huggare. Jobbade heltid i skogen med Husqvarna&Jonsered i 32 år.

[Brozzlaren]

tor 18 okt 2018, 06:53#529051 Vad är det för fel på lingon.

[halvproffs]

tor 18 okt 2018, 10:19#529074

Vad är det för fel på lingon.

Kanske inte lingonen det är fel på?

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Hanatorp]

lör 11 maj 2019, 05:47#566039 Lärkens virke måste väll vara bättre betalt än övriga? Har trampat runt i tvillingarna Erikssons stamkvistade och välskötta lärkbestånd då de bor nära mig. Det rekommenderar jag alla som funderar på lärk.