Jag tänkte göra en genomgång av planteringstemat och gör det ur det sydsvenska perspektivet vilket i det här fallet betyder Småland. Jag börjar med att skriva mest om plantor och planthantering i den här tråden men kommer även att göra en tråd och en video om planteringsredskapen som jag också länkar in här så snart den är klar.
För att få mer information bokade jag träff med en av Sundins Skogsplantors ombud och tillika delägare: Anders Englund med företaget Ny skog i Småland AB i Vetlanda. Här kommer lite text från det mötet och lite längre ner finns en film och några bilder.
Anders äger och driver tillsammans med ytterligare 12 plantombud företaget Sundins Skogsplantor. Sundins ansvarar för att anskaffa plantagefrö samt kontraktera odling i både Tyskland och Baltikum. Sundins håller även ihop rekrytering och administration av verksamhetens skogsvårdspersonal medan delägarna och ombuden sedan har kundkontakten och utför det operativa arbetet. Dels med att förmedla plantor till skogsägare som planterar själva och dels utföra totalentreprenader inom både plantering och röjning. Man åtar sig även en del markberedning och stängslingsarbete.
Planteringsarbetet utförs i arbetslag med svensktalande arbetsledare och företagen lägger stor vikt vid utbildning och kvalitétsuppföljning. I Anders plantterminal har det inrättats ändamålsenliga lokaler för samling och utbildning och företaget erbjuder de som vill jobba och gör ett bra arbete att fortsätta med röjning när planteringsäsongen är avslutad.
Ändrad inställning
Anders berättar att det märktes ett tydligt skifte i synsättet på plantering efter Gudrun. Innan Gudrun så skulle ”en duglig skogsägare” i Småland plantera sina egna plantor. Idag är det för många skogsägare självklart att leja bort både plantering och röjning för att få det gjort och skogsägaren prioriterar andra arbetsuppgifter som t ex att köra ut sitt gallringsvirke. Idag skulle mycket av skogsvården i Sverige förbli ogjord utan utländsk arbetskraft då det är mycket svårt att få varken ungdomar eller andra delar av den svenska arbetskraften att intressera sig för skogsvårdsjobb.
Brist på plantor
Idag har vi en tydlig flaskhals i skogsvårdsarbetet. En av anledningarna är att det finns en flera år lång ”reaktionstid” innan man kan få fram mer plantor. Nu har vi legat på en hög avverkningsnivå i något år och då ökar efterfrågan på plantor. Samtidigt tar det 3-5 år från ett beslut om volymökning tills plantorna är färdiga för leverans. Först ska fröet anskaffas och även här finns ibland brist på de plantagefröer (förädlat frö från speciella fröplantager) som önskas. Sedan ska plantorna odlas. En täckrotsplanta blir klar på 1-2 år medan det tar ytterligare ett till två år att få fram en barrotsplanta. Ännu svårare är det att snabbt få fram fler plantor av mer ”udda” trädslag. Något som idag märks på lärken där det är stor efterfrågan men svårt att få fram plantor.
Plantorna
Det finns som bekant några olika typer av skogsplantor. Dels olika trädslag förstås men det finns även olika typer av plantor. Här är de tre huvudtyper som används i Småland:
Täckrotsplanta (både gran och tall)
En täckrotsplanta odlas i små torvkrukor och när man tar ut den till skogen har den krukan med sig. De täckrotsplantor som används i Södra Sverige är antingen ettåriga (tall) eller tvååriga (gran). Täckrotsplantorna är lite enklare och billigare att sätta. Täckrotsplantor planteras främst med planteringsrör och där det är markberett. Täckrotens fördel är att de startar snabbt (speciellt tallen) och att de som sagt är både billigare och lättare att plantera. Nackdelen är att de är mindre och vekare än de andra planttyperna och därför inte är så lämpliga där det är stor konkurrens från gräs och vegetation. Täckrotsplantorna har också en smalare stam vilket gör dem känsligare för snytbaggeangrepp.
Barrotsplanta (främst gran)
En barrotsplanta är precis som det låter en planta som har en bar rot. Den odlas normalt på friland i 3-4 år innan den är färdig. Under odlingsperioden brukar rötterna beskäras (en bit nere i jorden) så att de ska förgrena sig bra och får många finrötter. Plantan dras sedan upp utan att jorden följer med och packas i säck för fryslagring eller leverans beroende på årstid.
Barrotens fördel är att plantorna är större. Både högre och grövre. Det gör att de klarar gräskonkurrens bra. Barrotsplantans stam är betydligt grövre än täckrotens, ungefär dubbla diametern. En barrotsplanta med 7-8 mm stamdiameter klarar därför snytbaggeanrepp bättre än en täckrotsplanta. Barrotsplantan planteras vanligen med borr eller med hacka och det tar längre tid att plantera en barrot jämfört med en täckrotsplanta. Det tar också lite tid (en växtsäsong) innan barrotsplantan etablerar sig. Men sen blir det fart!
Pluggplanta (gran)
Är ett mellanting mellan täckrots- och barrotsplanta. Pluggplantan odlas först som en täckrotsplanta men planteras sedan ut på friland och får växa ett år till innan den tas upp. Pluggplantan är kraftig och har jämförbar storlek med barrotsplantan men den har ett mer kompakt rotsystem. Den upplevs därför vara mer lättplanterad och den etablerar sig vanligtvis snabbare än barrotsplantan. Pluggplantan är den dyraste plantan men den är populär i södra Sverige.
De plantor som Sundins levererar och planterar är till ungefär en tredjedel vardera täckrotsplantor (tall/gran), barrot (gran) och plugg (gran).
Planthantering
Skogsplantorna är känsliga växter som måste ha en säker leveranskedja från plantskola till hygge för att garantera att de överlever och växer bra. Täckrotsplantorna tas upp och lagras i frys. De levereras till ombuden frysta och står sedan i kylt/svalt lager i väntan på plantering. Man är noga med att ”först in ska först ut”. Därefter kan de stå en tid hos kund eller plantörer förutsatt att man ställer dem skuggigt och svalt samt vattnar vid behov.
Barrots- och pluggplantorna tas upp på hösten, sorteras efter storlek och behandlas med ev snytbaggeskydd (vax). Därefter packas de i säck och ställs i kyllager tills de ska ut till ombuden och till plantörerna.
Hela kedjan måste vara säker och snabb!
Snytbaggeskydd
Nästan alla barrplantor som säljs idag är behandlade för att skydda mot angrepp av snytbaggar. Snytbaggen är en liten skalbagge (typ vivel) som gillar färska stubbar. De lägger ägg under barken på stubbarna på ett färskt hygge vilket innebär att det kläcks mängder med snytbaggar de närmaste åren efter en avverkning. De nykläckta snytbaggarna äter bark på små plantor och gör s k ”näringsgnag” på plantornas stam precis i marknivå. Om barken skalas av runt om dör plantan och ju mindre planta desto känsligare.
Förr behandlades plantorna med giftet DDT men det får av förklarliga skäl inte användas längre. Fram till idag har det vanligaste varit olika typer av kemiska behandlingar med något godkänt preparat men under senare år har ”mekaniska” skydd blivit allt vanligare för att nu stå för merparten av all snytbaggebehandling. Det är antingen ett vitt vax som sprutas på plantan vid stambasen och appliceras på ca 12-13 cm av plantans längd. Ett annat preparat kallas Coniflex och det består av lim och sand blandat. Coniflex appliceras på samma sätt som vaxet. Sedan anses markberedningen i sig utgöra ett visst skydd då snytbaggarna har ”torgskräck” och inte gärna ger sig ut på öppna, nakna jordytor.
Skötselråd innan och i samband med plantering
Lagra täckrotsplantor skuggigt och svalt. Vattna vid behov.
Barrotsplantor som inte hinner planteras inom närmaste dagarna efter leverans kan jord- eller vattenslås. OBS! att plantor med kemisk snytbaggebehandling absolut ej får sättas i rinnande vatten! Giftet är starkt dödligt för både insekter och fiskar.
Barrotsplantor (och ibland även pluggplantor) kan behöva rotbeskäras. Om de har väldigt långa rötter kan man klippa eller hugga av de längsta. Hellre hugga av innan plantering än att de blir liggande på marken ovan jord. Men behåll 15-20 cm av rötterna räknat från stambasen. OBS att man inte ska dra av långa rötter med händerna eftersom det förstör även kvarvarande rötter.
Bär plantorna i korgar, säckar eller hinkar som skyddar rötterna mot solljus vid plantering. Plantrötterna är mycket känsliga för direkt solljus. De behöver inte torka ut utan kan dö ändå om de exponeras för stark sol. Några minuter räcker för att fördärva en planta. Det är ABSLOUT FÖRBJUDET att bära plantorna i händerna eller gå på hygget och lägga ut plantorna i förväg och sedan komma efter och plantera dem (tro mig, det förkommer!)
Själva planteringen och redskapen återkommer vi till i en senare tråd och video.
Antal plantor per hektar?
När jag planterade mycket skog under 80-talet var riktlinen 2500 plantor per hektar. Oavsett om det var tall eller granplantering. Idag ligger nivån generellt lägre. Anders Englund anger att de har som mål att få ut ca 2 200 plantor per hektar med bra plantreingspunkter.
Priser och kostnader
Jag har försökt ta reda på lite mer om prisbilden när man köper plantor och plantering och det finns nog en del variationer beroende på vilka avtal man gör med en skogsvårdsentreprenör. Nedanstående är uppgifter som jag fått fram i april 2018 och kan ses som lite riktlinjer. Kommentera gärna om ni har andra uppgifter. Alla priser i tabellen här nedan gäller plantering på markberedda hyggen. Barrots- och pluggplantor kan planteras där det är omarkberett och då tillkommer ca 0,35 kr per planta i höjd planteringsavgift. Alla priser redovisas exkl. moms. Det här skulle då innebära en hektarkostnad om 13600 kr – 16 500 beroende på planttyp om man lejer in planteringen varav själva plantkostnaden står för ca 6800 – 8300 kr per hektar.
Hur ser det här ut i era jämförelser? Kommentera gärna. Det skulle också vara intressant att diskutera om det stämmer att man numera hellre lejer in planteringen än planterar själv?
I den här videon kan ni se när Anders Englund berättar lite mer om de olika planttyperna.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto