Allt börjar egentligen på flera olika håll. Hur historiken ser ut på finska Lokomo-sidan har jag ingen koll på men jag vet att Timberjack gav ut en bra bok 1997 som hette ”Tracks in the forest” och som beskriver hela skeendet i alla delar av ”släktträdet”. Tyvärr har jag inte tillgång till den nu men har sett den tidigare och kan varmt rekommendera den. Tyvärr verkar den inte finnas tillgänglig som ny längre men det går att hitta begagnade. T ex den här på Amazon
ÖSA
I Sverige jobbade Östbergs smedja i Alfta bl a med halvband och allehanda skogsutrustning. 1957 tar man fram en helbandad traktor med gummihjul baserad på en Volvotraktor: Bamsen. Tillsammans med Volvo BM bygger man olika typer av skogsmaskiner som säljs av Volvo BM fram till 1975 då Volvosamarbetet upphör. Klassiker från ÖSA under den här tiden är t ex Lill-Nalle, Timmer-Kalle och Volvo BM SM 868.
När Volvosamarbetet upphörde öppnade ÖSA upp för en mer dynamisk utveckling och man tog t ex fram de första hydrostatdrivna maskinerna. Först chassit ÖSA 270 (som bl a användes till Fällare/läggaren ÖSA 670) visades med hydrostatisk drift redan 1973. Tyvärr ville inte Volvo satsa på hydrostatdriften utan hellre på den beprövade converter-tekniken. Det här var ett av skälen till att Volvosamarbetet upphörde. När Ösa blev ”fria” lanserade man sedan ÖSA 260-skotaren som blev den första seriebyggda maskinen med hydrostatisk drift. En drivlina som nu blev standard på hela ÖSAs produktprogram. Den mindre skotaren ÖSA 250 följde efter och man byggde också den första engreppsskördaren ÖSA 250 EVA som blev mycket populär.
En av bröderna som då drev ÖSA, Gunnar Östberg, sålde sin ägarandel till finska Rauma Repola 1979 och 1981 köptes hela ÖSA upp. Mer om detta längre ner.
Lars Bruun och världens första skotare?
Parallellt med ÖSAs utveckling började ett annat spår i Värmland. Skogsindustrin hade tjänat hejdlöst med pengar i slutet av 50-talet och början av 60 talet och satte därför av medel för olika utvecklingsfonder på några platser i landet. En sådan var VSA, eller Föreningen Värmlands Skogsarbetsstudier i Filipstad. Här anställdes en ung ingenjör vid namn Lars Bruun och han fick relativt fria händer att jobba med utveckling av en bättre skogsmaskin för att köra ut virke ur skogen. Han hade bröder som arbetade inom skogsbruket och hade en uppfattning om hur saker och ting kunde förbättras. Lars utgick från en Volvo BM Boxer som bas. Han tog bort framhjulen och använde en midja från Kristinehamnsföretaget MIAK (som användes för att tandemkoppla Volvotraktorer) för att koppla ihop traktordelen med en egenkonstruerad skotarvagn och satte sedan på en HIAB Elefant-kran. Därmed var den första skotaren född: VSA-skotaren som den då kallades.
De första maskinerna hade faktiskt en form av hydrostatisk drift på vagnen som då drevs av en hydraulmotor. Den var dock väldigt enkel och gick inte att backa med. Senare versioner använde transmissionsdelar både från Volvos personbilar och från deras terrängbilar (Valpen). Så småningom övergavs Boxern som ansågs ha en föråldrad och omodern motor och drivlina och Bruunetten, som den kom att kallas, byggdes istället på Fords 5000-traktor som bättre matchade behovet.
VSA var ju i grunden ingen maskintillverkare och ville egentligen inte hålla på med maskinerna varför VSA-skotaren såldes till Kockum Landsverk 1968. Där kallades den Kockum KL 826/836 (VSA blev sedermera Stiftelsen Skogsarbeten som så småningom kom att ingå i det som idag är SkogForsk. Här jobbade t ex Ingemar Nordansjö som i mitten av 70-talet startade upp Elmia Wood tillsammans med Elmia men det är en helt annan historia!)
Minibruunett och Bror Hult
Lars Bruun startade nya företaget Bruun System AB och fortsatte att utveckla skogsmaskiner tillsammans med Bror Hult i Filipstad. 1978 presenterades den legendariska Bruunett Mini 578 med åtta hjul och takmonterad kran. Maskinen tillverkades som 578 och sedan 678 ända fram till 90-talet. Skogsmaskintillverkningen var utmanande och kapitalkrävande och Bruun System behövde hjälp med det ekonomiska vilket man fick från finska finansiärer som gick in som delägare i slutet av 70-talet. Så småningom såldes hela bolaget till Rauma-Repola 1983 och blev sedan en del i Raumas FMG Group.
Kockum köper SMV, Skotten och Logma
Tillbaka till Kockum. Kockums Industrier köpte även upp Sandbergs Mekaniska Verkstad (SMV) i Stensele 1974. Företaget som börjat tillverka Drivax skotare efter ett liknande traktorkoncept som den ursprungliga Bruunetten. Under 60- och 70-talet var Kockums industrier ett jätteimperium och under några år på 60-talet en av världens största skeppsbyggare. Pengarna strömmade in och man köpte företag efter företag. Till skogssektionen la man till Aktiv Doroverken som tillverkade skotaren Skotten och man köpte även kvistaren och sedermera processorn Logma från Hydrolin i Gävle. Skogsverksamheten koncentrerades till Söderhamn där man byggde både skotare och så småningom processorer och skördare och Kockums blev ett aktat varumärke i skogen både i Sverige och utomlands. Men 1984 köptes även Kockums upp av Rauma-Repola i Finland som nu hade lagt under sig tre av Sveriges största företag inom skogsmaskinsektorn och som tidigare ägde finska Lokomo.
Tillverkningen av Kockums-maskiner fortsatte några år i Söderhamn men där lades verksamheten ner 1986/87. I Alfta och Filipstad rullade det vidare och under en tid var ÖSA den samordnande enheten för de forna konkurrenterna Bruun och Kockum. Direkt efter Raumas övertagande drevs de tre tillverkarna dock som dotterbolag: Kockums under namnet ”SMV - Stensele Mekaniska verkstad AB”, Bruun under ”Bruun System AB” och ÖSA under ”ÖSA försäljnings AB”.
FMG blir Timberjack
Rauma-Repola vilade inte på hanen utan fortsatte sina förvärv. Man tittade bl a på ett samarbete med Caterpillar i mitten av 80-talet samt köpte 1986 en majoritet i den franska skogsmaskintillverkaren Cemet-Agrip. Samma år började man samarbeta med Timberjack från Kanada och 1989 köpte man detta bolag och även det nordamerikanska bolaget Koering. Båda hade produkter för helstamsavverkning. I mitten och slutet av 80-talet drev Rauma-Repola skogsmaskinverksamheten under namnet FMG (Forest Machine Group) men ändrade efter förvärvet av Timberjack namnet. Först till FMG Timberjack 1991 och sedan till bara Timberjack 1992. Tillverkningen av skogsmaskiner lades ner helt i Alfta 1993 och all utveckling och tillverkning i Sverige koncentrerades till Filipstad. Här byggdes framför allt skördare och skördaraggregat medan allt mer av skotarna byggdes i Joensuu.
John Deere köper Timberjack och Warratah
År 2000 köpte John Deere upp Timberjack Oy från Rauma-koncernen och bildade John Deere Forestry OY med ledning och utveckling i Tammerfors och skogsmaskinfabriker i Joensuu och Filipstad. 2003 slogs sista spiken i kistan för Filipstadsfabriken då John Deere beslöt att samla all maskintillverkning till fabriken i Joensuu. I samband med Timberack-förvärvet köpte John Deere även upp aggregattillverkaren Warratah från Nya Zealand som man idag deläger tillsammans med ett finskt stålföretag. Warratahs tillverkning av mindre aggregat för hjulgående CTL-maskiner integrerades med John Deeres aggregatprogram och all denna tillverkning sker idag i Joensuu.
Skördarrötter från Filipstad
Som stolt svensk (och värmlänning) kan man än idag spåra ursprunget till John Deeres bästsäljande skördare 1270G till de första 1270-skördarna som byggdes i Filipstad på 90-talet. Tittar man på John Deeres skotare så har de troligen mer sina rötter i Lokomos maskiner än i de som byggdes av ÖSA, Bruun eller Kockums.
Det här var ett försök att sammanfatta vägen fram till dagens John Deere. Fyll gärna på med mer kunskap, minnen och annat och som sagt, korrigera om jag har fått något om bakfoten.
Här finns en schematisk bild över John Deeres släktträd.
OBS att rutorna "SMV", "Bruun System" och "ÖSA Försäljnings AB" som ligger i linje med Rauma-Repola är namnen som användes på de olika bolagen direkt efter förvärvet innan allt blev FMG.
Samt länk till motsvarande pdf-fil:
Källor:
En Smedjas förvandling, Martin Östberg/ÖSA.
Ösa.se
Deere.com: ”History in forestry”
Peter skotar med unik Bruunett från 1965, Åkeri & Enreprenad
Elmia Classics broschyrsamling
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto