ons 25 apr 2018, 02:57#509597
longframe200 skrev:Niking skrev:longframe200 skrev:Det stämmer helt enkelt inte, och med tanke på dina föregående kommentarer är enligt jo mig ditt förtroendeingivande-konto tomt.
Vill du inte ta till dig någon objektiv fakta, så vill du inte.
/Niklas
På tal om "objektiv fakta"
"Ett ekosystem definieras som en ekologisk enhet bestående av levande och icke-levande komponenter. Ömsesidigt beroende finns mellan jorden och dess organismer. I ekologiska termer, visar det en relation mellan producenter, som växter, och användarna, eller de organismer som är beroende av dem. Växter och organismer form sammankopplade relationer kallas näringsväven. Så länge relationer förblir intakt, är balansen bibehålls. Plötsliga förändringar kan störa denna balans. När förändring kommer för snabbt, kan ett ekosystem inte anpassa sig."
Här på en nivå som i stort sätt alla kan förstå:
"Ekosystemtjänster – vad naturen gör för dig
Okej, ekosystemtjänster kanske är ett svårt ord. Men om vi säger »naturens gratis-
tjänster« blir det kanske lite lättare. Det hela är egentligen ganska enkelt, det
handlar om sådant som händer och görs i naturen som vi människor drar nytta
av. Oftast helt gratis, dessutom!
Vi skulle inte klara oss utan naturens gratistjänster
Naturen ger oss till exempel rent vatten, ren luft, mängder av olika träd och växter, hav med
fiskar, ett myller av olika djur, och maskar som ser till att det finns fin odlingsjord. Allt detta är
exempel på ekosystemtjänster. Hur skulle vi klara oss utan dem? Det skulle bli ganska jobbigt,
för vi skulle inte klara av att göra det själva. Hur gör man till exempel en fisk?
Naturen gör det tillsammans = ekosystem
Alla naturens delar (växter, djur, småkryp, vatten, näring, maskar med mera) samarbetar
tillsammans i så kallade ekosystem. Det är ett system där det mesta behövs för att det ska funka
och tillsammans bildar de en helhet – ett ekosystem. Det kan vara ett pyttelitet område i en
stubbe eller omfatta hela jorden. Det flesta ekosystem hänger ihop med varandra i ett kompli-
cerat system. Ingen del är helt onödig, inte ens myggor och råttor, alla måste finnas med lagom
mycket för att helheten ska fungera. Och människan hör faktiskt också dit.
I dag utnyttjas ekosystemen för hårt
Tyvärr är det ibland svårt för oss att uppskatta betydelsen av ett fungerande ekosystem. Männi-
skor har i alla tider utnyttjat det som finns i naturen helt gratis. Länge har »naturens skafferi«
räckt åt familjen och vännerna i byn, men de senaste hundra åren har människorna snott åt sig
rätt mycket av havets fiskar, skogens träd, det rena vattnet och odlingsmarken. Lite väl mycket
faktiskt – ekosystemen börjar förlora sin förmåga att ge oss sina tjänster.
Ekosystemen kräver respekt
En stor undersökning* visade att mer än hälften av alla världens tjänster som ekosystemen
ger oss är hotade. Människan har röjt runt, förändrat och tagit en hel del utan att förstå hur
helheten i ekosystemen fungerar. Men lyckligtvis är det inte försent att göra något. Det hela
är inte så svårt – vi måste visa ekosystemen lite mer respekt helt enkelt. Om vi lär oss mer om
hur ekosystemen fungerar och sköter dem smartare kan vi fortsätta att ta del av alla de tjänster
som vi alla är så beroende av."
Mycket svammel här.
Träden är ju som regel planterade av just människan - i syfte att producera säljbart virke. Inte mycket till natur där. Under 1700-talet, när helt andra prioriteringar rådde i skogen (t.ex. skogsbete), var ju stora områden helt trädlösa. Läs t.ex. i Linnés reseskildringar hur han på plats efter plats kunde blicka miltals utan att se ett endaste träd. Dagens högproducerande skogar är ju en modern skapelse.
Å vad "ren" luft beträffar, så är den ju direkt dödligt giftig för en massa mikroorganismer. Ty för sisådär 2 miljarder år sedan skedde den största miljökatastrofen i planetens historia, när vissa cyanobakterier började använda vatten som elektronacceptor i fotosyntesen istället för vätesulfid, var på reaktiv syrgas bildades. Ty bortsett från flourgas, så är syrgas (och framför allt i formen ozon) de mest reaktiva gaserna vi har på jorden. Å än idag måste kroppens alla celler och dess cellmembran aktivt skyddas från syrgasens extremt reaktiva förmåga genom s.k. antioxidanter. Å andra sidan var atmosfären för sisådär 2 miljarder år sedan dödligt giftig för dagens alla högre organismer...
Sedan vad "samarbete" i naturen beträffar, finner jag detta uttryck direkt missvisande. Möjligtvis skulle terrorbalans vara en mer adekvat beskrivning på det faktiska förhållandet i ett s.k. ekosystem. För sakligt sett gäller ju förhållandet i ekosystemet att den enes död blir den andres bröd. Ändras miljöbetingelserna, så ändras också terrorbalansen mellan arterna i ekosystemet.
Å lyckligtvis kan människan ändra terrorbalansen till sin egen fördel, genom t.ex. bekämpningsmedel, gödsling dränering och jordbearbetning, så att skördarna ökar radikalt och därmed räcker till många fler personer.
Runt 1840 låg en god spannmålsskörd runt 700 kg/ha och år. För detta åtgick det ca 150 arbetstimmar/ha och år. Nu är ju en spannmålsskörd på 7 ton/ha och år inget märkvärdigt på bättre jordar och det kräver endast 2-4 arbetstimmar/ha och år.
Att då plötsligt halvera denna spannmålsskörd till ca 3,5-4 ton/ha och år, genom att helt skippa mineralgödsel och bekämpningsmedel, känns då ganska tveksamt. Särskilt med tanke på att vi redan idag bara har ca 50% i självförsörjningsgrad i Sverige.
/Niklas
Senast redigerad av Niking ons 25 apr 2018, 10:54, redigerad totalt 3 gånger.
/Niklas