Gallring

[erikl]

tis 27 mar 2018, 12:47#505389 @Ulf 1: konstigt att andra bestånd som åtgärdats på samma sätt för 60 år sedan visades ett enormt jämförande överpris av fibermaffian när anbud på rotposten togs in. Men bra att du bygger upp ett livslångt listlager som du kan värdera själv. Känns bra att själv kunna bestämma till vem och hur man kan sälja skogen och samtidigt få en bra inkomst till näringen. Och dessutom med långsiktigt ökande virkesförråd.

[ulf 1]

ons 28 mar 2018, 18:44#505586 i min brevlåda kom billerudkorsnäs egen lilla tidning för oss skogsägare "kambium" den här gången hade dom överträffat sig själva i idioti, och det säger inte lite .. ansvarig utgivare är deras "miljöchef" caroline rothpeffer, den ena rubriken efter den andra och artiklarna verkar skrivna av några sjuåringar som varit på besök hos bengt ek och skogen i skolan .. men jag hoppar över alla idiotiska rubriker utom en "omloppstiden-skogens kretslopp" kan ni tänka er att dessa människor har hand om stora delar av vår livsviktiga natur, och det har dom med frihet under ansvar .. jag som i min enfald har hoppats på att klokheten och en nödvändig tillnyktring kring vad vårt klot orkar med, till slut ska segra över kvartalsekonomer och skövlare .. men med såna miljöchefer är väl allt hopp ute .. det enda som inte är ett kretslopp i en skog är omloppstiden .. men snart har skogsindustrin ljugit sig så dumma i huvet att man tror på sina egna lögner och ingen orkar käfta med dom längre .. utom jag då ..

[svampbob]

ons 28 mar 2018, 19:24#505600 Ja har man inget själv att komma med så kan man ju alltid påstå att alla andra är dumma.

"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"

- Richard Feynman

[ulf 1]

ons 28 mar 2018, 20:47#505625 svampbob, så du tycker att det svenska skogsbrukets omloppstid är ett kretslopp ... så varje slutavverkning är ett slutande av det kretsloppet, eller hur menar du. (hur mycket ska man stå ut med) .. men jag börjar förstå varför kalhuggning och uttag av biobränsle betraktas som ett hållbart skogsbruk .. men vad ska en okunnig människa tro ... om forskare och industri säger att det är så, ska vi inte lita på dessa människor då .. för dom ljuger väl inte så grovt .. eller ska vi börja tänka själva .. skogsstyrelsen skrev för tio år sen, innan dom blev totalslavar åt industrin "Skogsstyrelsens bedömning är att uttag av avverkningsrester som motsvarar mer än ett halvt ton aska per hektar och omloppstid riskerar att orsaka en alltför stor försurande effekt och näringsutarmning för att kunna definieras som uthållig markanvändning" ... men det kanske är så att vår natur blivit modern, och nu tio år senare lärt sig att skapa näringsämnen från ett tomt hygge, oj glömde de fyra evighetsts träden, så helt tomt är det ju inte, men sen så lakas ju jorden ur något enormt på ett hygge, och 40% mer vatten rinner rakt igenom och ut i havet, (som jag visat från vattenundersökningarna), och alla enorma näringsskapande rötter från GAMLA träd som skapar näring via fotosyntesen kommer ju aldrig tillbaka till den storlek och betydelse dom hade i naturskogen .. de naturskogar som tagits bort de sista 50 åren, och sen var det det här med kortare omloppsti...... ursäkta kretslopp .. hm ska det kallas kortare kretslopp , ä nu orkar jag inte tänka som bengt ek, våra forskare och industrin längre ..godnatt ..

[Niking]

tor 29 mar 2018, 00:10#505656 Klart att det moderna trakthyggesbruket är miljövänligt, som fångar in betydligt mer koldioxid än s.k. urskogar, som många gånger är att betrakta som kolkällor snarare än kolfångare...
/Niklas

/Niklas

[ulf 1]

tor 29 mar 2018, 07:25#505670 det är bara en önskedröm att vårt kalhyggesbruk och 60 åriga omloppstider skulle vara kolfångare .. det är lögn, men de som kan det här lyssnar ingen på, fast dom sagt det så många gånger nu .. när en skog slutavverkas till ett kalhygge så får politikerna på ett säkert sätt får in sina skatter, med avverkningsanmälningar och utbetalningar, så dom vill ju ha det här skogsbruket, de pressade entreprenörerna som precis går runt i sin ekonomi, en industri på fallrepet som behöver "gratis" gallringsvirke från andras marker än sina egna, behöver också kalhyggesbruket, men sen är det slut på intressenter .. ingen annan är betjänt av att all näring i en skog plockas bort på en gång, för det är ju i stammarna som skogsekosystemets näring är som störst, att ta bort det dränerar ju och orsakar svåra skador på vår jords viktigaste kretslopp .. 4 miljarder hektar är skog av jordens 13 miljarder landareal, ängs och betesmark är lika mycket, åkermark är bara 1,5 miljarder hektar .. utan skog har vi inget färskvatten tex .. så vi bör nog tänka över varför industri och politik övertalar oss om kalhyggesbrukets förträfflighet, det föder ju väldigt många forskare också, som jag skrivit här så är bara någon procent av 2000 långsiktiga forskningsprojekt utanför kalhyggesforskning .. ynkligt av forskarna att inte göra uppror ..

[Lars Lundqvist SLU]

tor 29 mar 2018, 08:38#505677 Det var många sakfel på en gång, men jag tar bara två nu:

det är ju i stammarna som skogsekosystemets näring är som störst, .

Nej. Stammarna innehåller framförallt kol. Den största mängden näring finns i barr/löv.

bara någon procent av 2000 långsiktiga forskningsprojekt utanför kalhyggesforskning .. ynkligt av forskarna att inte göra uppror ..

Det pågår inte 2000 långsiktiga forskningsprojekt. Siffran som du fått från Lars Drösslers ”Fakta skog” rör det vi kallar ”långliggande fältförsök” och att forskarna inte gör uppror beror på att det är forskare som en gång anlagt dessa fältexperiment. Siffran har Drössler hittat i SLUs databas över skogliga fältexperiment och den innehåller både aktiva och nedlagda ytor. Och den säger egentligen ingenting om vilken forskning som bedrivs.

Det fungerar så att när en forskare får en idé som måste testas i fält så anlägger man någon form av fältexperiment, alltså provytor där man gör nånting. En del är bara tänkta att följas i några få år och andra förhoppningsvis en hel omloppstid. Men även efter att det hela avslutats så ligger data kvar i databasen för att kunna användas i framtiden av andra forskare.

Som exempel kan vi ta ytor där man studerat blädning. Det anlades ganska många på 1920-talet. En del las ner redan på 1950-taletoch några på 1980-talet, men det anlas också nya ytor på 1950- och 90-talet. Alla dessa fältexperiment finns fortfarande kvar i databasen, både de som fortfarande existerar och följs och de som avvecklats.

Om man sen försöker jämföra hur många ytor det finns av olika sorters åtgärder så blir det konstift eftersom man förr i världen ofta la ut fristående ytor som har ett eget nummer i databasen. Om jag tar ytor med blädning som exempel så finns det drygt 10 gamla fältförsök i databasen och två nya. Skillnaden är att de äldre ytorna är just enskilda ytor, 0,2-1 ha i storlek, medan de två nya vardera innehåller 14 ytor á 0,25 ha, alltså totalt 28 enskilda ytor. Därför går det inte att jämföra siffrorna i databasen på det sätt som Drössler gjort.

Sen kan man ju diskutera om alla fältexperiment går att klassificera som antingen trakthyggesbruk eller blädningsbruk. Var placerar man jömförelser mellan trädslag? Stamkvistning? Dikning?

De som följer med på Skogsforums fältexkursion i Västerbotten i juni kommer få se några riktigt gamla och några betydligt nyare fältexperiment och få höra lite om varför vi väljer att fortfarande följa ytor som anlades för 100 år sen.

[ulf 1]

tor 29 mar 2018, 12:26#505708 kalhyggesbruk bygger på tankegods som är hundra år gamla, dags att vända blad lars, kanske dags att slu skogsforskare skiter i uppdrag från industri och politik och flyger fria i sin bur ..

[longframe200]

tor 29 mar 2018, 12:28#505709 Kanske OT, men ändå relevant om det nu är som jag med flera befarar.

Vårat hus ligger i en dal som är ca. 3,5 km bred från topp till topp, höjdskillnad mellan botten till toppen av dalen är ca. 250-300 m. Vi bor på norra sidan om dalen, höjdskillnad mellan botten av dalen och våran tomt är ca. 40 m.

Våran vattenförsörjning förses via en grävt brunn ca 200 m från huset rakt upp i dalsidan, höjdskillnad ca. 15 m.

Vi hade god tillströmning av grundvatten med god kvalitet fram till för 20 år sedan, därefter minskade tillströmningen av grundvattnet radikalt och vattnet fick ett avsevärt lägre PH värde (surt, där vattnet passerar kopparrör färgas porslinet mm. snabbt grönt).
Vintern innan vi började lägga märke till förändringarna hade skogen som fans från våran tomtgräns till toppen av dalsidan kalhuggits. Innan fans där en blandskog, mest gran, i alla åldrar från ca. 150 år och nedåt.

Enligt en granne på motsatt sida av dalen (anställd tjänsteman i mittsveriges största företag inom fiberindustrin) ”händelserna med ert vatten är orakad av kalhuggningen, men det är inget man pratar högt om” Tillströmningen av grundvatten till dennes grävda brunn sjönk avsevärd när hans granne kalhögg, brunnen ligger på gränsen mellan de två fastigheterna.

Nu undrar jag, är det flera som har märkt av samma eller liknande problem?

“I have never let my schooling interfere with my education.” “A lie can travel half way around the world while the truth is putting on its shoes.” “It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.” - Mark Twain.

[Lars Lundqvist SLU]

tor 29 mar 2018, 12:45#505710

kalhyggesbruk bygger på tankegods som är hundra år gamla, dags att vända blad lars, kanske dags att slu skogsforskare skiter i uppdrag från industri och politik och flyger fria i sin bur ..

Blädningsbruk bygger på tankegods som är över 600 år gammalt.
De enda skogsforskare i min närhet som jag vet har uppdrag från ”industrin” är kollegor som har drivit ett projekt som rör varsamt nyttjande av tropisk regnskog, finansierat av IKEA. Men det är alltså sånt vi ska avveckla enligt dig?

[ulf 1]

fre 30 mar 2018, 07:30#505806 ja det är ju helt rätt lars .. blädning är hur gammalt som helst, och kalhygge är ett påfund från en skövlartid vi inte vill ha tillbaka .. det var en period i historien som varade fram till 1960-70 talet där vi skulle bli herrar över naturen, det enda tankegods som överlevt de senaste 50åren är just kalhygge ... blädning är miljoner olika sätt att skörda skogar, bara girigheten kan göra att den inte fungerar på ett ekovänligt sett .. kalhygge är kalhygge, allt över en hektar är EN metod, punkt slut ..
loongframe200 har ju gjort en notering som är en av många tragiska konsekvenser av kalhuggning, 50-50% av sveriges skogar har kalhuggits de senaste 50 åren, och det har skapat mörka sjöar, där siktdjupet sjunkit drastiskt, med svåra följder för sjöarnas funktion, dessa mörka sjöar där växtlivet tynar bort i brist på ljus är ju bara en produkt av ett uselt skogsbruk .. de livgivande regn som är grunden i vattnets och skogens kretslopp, och som i en flerskiktad skog samlas upp och har hundratals viktiga funktioner, bla att bli grundvatten, och att vara en av de viktigaste faktorerna för att träden ska växa ... det regnet rinner nu till stora delar rakt ut från skogen med alla möjliga negativa konsekvenser på vägen till havet för att bli salt, den förflyttar näringen i marken till helt fel ställen, och den skapar därmed obalans i utbudet av näringsämnen .. vi har aldrig haft så lågt grundvatten i sverige och bevisen och orsakerna borde ha stått färdiga för länge sedan, om vi bara hade haft en forskarkår som inte var så oense om allt .. nu säger lars att det är ett friskhetstecken att forskarna är oense, och då säger jag, i helvete heller .. for oenigheten bara ligger i vilka man "tjänar" ..

[Niking]

lör 31 mar 2018, 02:16#505964 Mycket svammel från Ulf 1, som vanligt tyvärr! Lågt grundvatten beror ju snarare på torka än på kalhuggning. De två senaste somrarna var ju som bekant torra. Sedan kom ju regnen under hösten.

I genom kalhuggning stiger ju snarare grundvattenytan genom minskad avdunstning. Det är ju därför vi har skyddsdikning å en del hyggen, för att tillfälligt leda bort överskottsvattnet. I takt med att det nya beståndet växer, minskas behovet av skyddsdiken, som då tillåts växa igen.

Och ja, det är ett sundhetstecken att forskarna är oense och kan ventilera detta öppet. För tänk om alla skogsforskare var tvungna att tycka som du? De hade ju verkligen varit ett tecken på osundhet.
/Niklas

/Niklas

[ulf 1]

mån 02 apr 2018, 09:02#506319 i helgen har jag för första gången någonsin släppt in en skördare på mina marker, äntligen tänker nog många av er .. nu har han förstått vad skogsbruk går ut på, ner med skiten och börja om ... näää, riktigt så är det inte, jag fick en förfrågan för två år sen att upplåta skotarväg över min mark, för att grannarna vägrade, jag funderade ett par dar och kom sen på, att om jag bestämmer själv var vägen ska gå och drar den på ett vis som skulle underlätta att sköta min flerskiktade skog så får jag ju faktiskt gratis avverkning, snacka om win-win, givetvis har jag valt avverkningsdagar med omsorg, kan det bli bättre än i denna helg med 15 minus om nätterna .. kalhyggesbruk är för folk som inte tänker, gud va skönt att man inte är en sån .. nästan hela svenska folket verkar vara såna .. när dom står med sitt hus på ettb hygge så verkar dom tro att det är oundvikligt, som en naturlag, men börja nu tänka själva människor, så ska ni se att det ordnar sig .. här ett exempel på hur svenskar är hjärntvättade av en skogsindustri och politiker som är 70 år efter sin tid .. "Vill man bo i skogen får man skaffa egen skog eller välja skog med omsorg. Typ reservat. De flesta skogar är att jämföra med en havreåker. Man sår, låter det växa klart, skördar, sår nytt osv. Sen kan man ju tycka vad man vill om sånt skogsbruk, men det är så det funkar." jasså .... läs hur folk resonerar ... och lider ..av dagens omoderna skogsbruk .. https://www.alternativ.nu/index.php?topic=129935.0

[Mellberg]

mån 02 apr 2018, 10:12#506327 Måste kolla om det var första april!

Grattis Ulf 1 till ditt första kalhygge! Kan vara skönt att inte tänka så mycket. Förstår att det var en befrielse att få släppa in skördaren på markerna.

Tänk mindre Ulf 1 och bli en lyckligare och friare människa.

[saekb]

mån 02 apr 2018, 10:28#506329 Skogsstyrelsen
Publicerades den 28 mars 2018
I filmen visas hur man använder häst för att köra ut virket som avverkats i en blädningshuggning.