Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

153 inlägg 63142 visningar 32 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Sne4  
#497981 -Hur skall man göra med återväxten i en fullskiktad skog, finns det någon gräns gällande återväxten när man ser att långsiktigt så kommer detta inte att fungera väl?

Den luddiga frågan behöver nog lite förklaringar: Jag har ett avsnitt med granskog som är i det närmaste fullskiktad. Blöt till frisk mark. I en del luckor så är skogen dock 2 skiktad med al/björk som överståndare och gran under. Misstänker att det har varit för blött för gran där, men när ett intilligande dike fräschats upp så borde granen kunna växa överallt.

Lövet tänkte jag avveckla i ett första steg. Problemet är dock att kronhjorten har gnagt på en hel del av de mindre träden. Det finns fortfarande en hel del som nog kan bli fina träd, men jag tror att det hela bara kommer att sluta i att de äldre träden är fina och allt mindre blir mer eller mindre gnagt. När de då dött så slutar det gissningsvis som en enkelskiktad skog som bör slutavverkas.

Jag tänkte dock ge det hela 5-10 år, tills det är dags att hem en fullvuxen skördare nästa gång med andra ord.
Nu i första läget så var tanken att enbart ta bort allt löv och andra träd som inte ska satsas på.

-Finns det någon tumregel för när beståndet är i farozonen återväxtmässigt och bör avvecklas?

Här kommer en fin vinterbild från en av de blöta luckorna, svårt att ta en bild generellt, då man inte ser skogen för alla träd, eller om det nu var det tvärtom?
-Träden som ligger ner är sådant som var skadat/dött eller hade för dålig stamform, var tvungen att rensa lite för att få en uppfattning om hur det egentligen såg ut..
1518527759_20180202_142025[1].jpg

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#498001 Det du kallar "återväxt" är det jag kallar inväxning, och svaret är "nej den behöver du inte bry dig om".

Trakthyggesbruk handlar om att få upp tillräckligt mycket plantor efter en slutavverkning för att få ett produktivt bestånd. Blädningsbruk handlar om att ha tillräckligt många större och medelstora träd. Huvudsaken är att det finns plantor och småträd men sen är det den del som är grövre än 8-10 cm som är det du kommer att gallra bland under de närmaste 100 åren. Så det centrala är att det finns tillräckligt mycket träd som är större än inväxningsgränsen, inte att det finns tillräckligt under.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Sne4  
#498075 Tackar,
Jag har nog inte riktigt fått in skötselskillnaderna än mot vanligt trakthyggesbruk än, men det låter ju som om det kan fungera här i alla fall - så länge några småträd klarar sig ognagda och växer in i beståndet.

Jag har ytterligare en fundering gällande gödning:

I vanligt trakthyggesbruk går det ju att gödsla vid en specifik tidpunkt innan slutavverkning och göra en uppskattning av nuvärdet av gödslingen. Hur ser detta ut i en blädningsskog, finns det motsvarande studier gjorda där?
-Kommer de största träden, som skall avverkas snart, att ta mesta av tillväxten som gödningen?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#498086 Tänk inte jordbruk (så, vårda, skörda) utan tänk ... mänskligt samhälle.

Tänk dig att du är ordförande för PRO och orolig över om det kommer finnas tillräckligt med medlemmar de närmaste åren. Då skulle du kolla hur många det fanns som idag är 60-65 och 55-60 och som om några år är pensionärer. Du skulle inte börja med att besöka BB eller dagis för att se hur många barn som fötts under de senaste åren, eller hur?

Skillnaden mellan träd och människor är att för oss är åldern viktig och vi åldras ett år i taget, men för träden är det storleken som är viktig men de växer inte lika mycket varje år och det gör det svårare att förstå dynamiken.

Det måste finnas många små träd eftersom de växer långsamt och stannar länge i den storleksklassen, men bara få större träd eftersom de växer så fort och därför snabbt växer igenom sin storleksklass. Om det finns för få småträd idag så finns det tyvärr ingen möjlighet att snabbt ändra på det. Plantor och småträd växer långsamt i en blädningsskog och därför hjälper det inte att försöka få dit plantor utan man måste hushålla med de större träden så de mindre räcker till, i hundra år eller så.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Sne4  
#498139 Helt klart lite annat tänk, tur att det verkar som om jag har många år på mig att sätta sig in i det mer :d

Men - om man skulle gödsla, vad skulle troligtvis hända då?
(är bara ute efter att förstå om de grövsta träden tar det mesta och man då kan "räkna hem gödselkostnaden" vid nästa blädning om säg 10 år.

Det har ju varit mycket ekonomiprat i en annan tråd därför är jag lite fundersam på om/hur blädningsskogen reagerar på gödsling?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#498142 Man kan nog räkna med att gödlingseffekten delas mellan alla de träd som finns i skogen, och eftersom du avverkar så få träd vid varje blädning så blir det väldigt lite gödslingseffekt per gång, så det är tveksamt om det lönar sig.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lerbäckarna  
#498194
Lars Lundqvist SLU skrev:Den påverkas antagligen varken mer eller mindre. En blädningsskog har mindre grundyta och volym än en slutavverkningsskog men frågan är ju vilka träd och plantor som drabbas först.

Men den stora begränsningen är att du måste ha en lämplig skog innan du börjar. Det är den största skillnaden mellan trakthyggesbruk och blädningsbruk. I trakhyggesbruk kan du starta med kal mark. Blädningsbruk förutsätter att du redan har en blädningsskog, eller åtminstone en som är väldigt nära i struktur så det inte tar ett sekel att göra om skogen.


Okej, en lämplig skog är ju en bra början och viktigt att tänka på. Tänkte lite angående hur man mäter grundyta och volym i fullskitade bestånd, finns det någon enkel metod eller måste man mäta träden på individnivå?
Hur vet man vilken volym som är möjlig att upprätt hålla?

Röta är en annan faktor som nämnts. Hemma är skogarna starkt påverkade av bete och med det finns det en betydande andel röta. Om man från början har en stor andel röta i beståndet är det dumt att satsa på blädning eller finns det en möjlighet?
Att utföra åtgärder under vinterhalvåret minskar spridningen och antalet stubbar borde vara mindre men samtidigt får man långa omloppstider för enskilda träd vilket borde gynna spridningen. Med mindre uttag med en stor andel timmer borde en högre andel röta snabbt att påverka det ekonomin till det sämre.

Många frågor men är nyfiken!

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#498228
Lerbäckarna skrev:Okej, en lämplig skog är ju en bra början och viktigt att tänka på. Tänkte lite angående hur man mäter grundyta och volym i fullskitade bestånd, finns det någon enkel metod eller måste man mäta träden på individnivå?
Hur vet man vilken volym som är möjlig att upprätt hålla?


Det finns inga enkla hjälpmedel, tyvärr. Provytor, klava träden och höjd på provträd, och sen kubera varje diameterklass för sig är nog det enklaste.
Volymen... en enkel tumregel är att för att få max tillväxt ska volymen= boniteten/0,03 så inte alltför mycket under den nivån. Svårigheten är att gissa rätt på boniteten. Det vanligaste är att man underskattar den.

Lerbäckarna skrev:Röta är en annan faktor som nämnts. Hemma är skogarna starkt påverkade av bete och med det finns det en betydande andel röta. Om man från början har en stor andel röta i beståndet är det dumt att satsa på blädning eller finns det en möjlighet?
Att utföra åtgärder under vinterhalvåret minskar spridningen och antalet stubbar borde vara mindre men samtidigt får man långa omloppstider för enskilda träd vilket borde gynna spridningen. Med mindre uttag med en stor andel timmer borde en högre andel röta snabbt att påverka det ekonomin till det sämre.

Många frågor men är nyfiken!


Röta är det stora frågetecknet och orosmolnet. Sanningen är att vi inte vet. Det är få stubbar, lät att behandla dom, men om det redan är mycket röta vete tusan om det är så klokt att satsa på blädningsbruk. Fast det är ju enkelt att testa. Du får ju god förvarning om att det går åt fel håll om du blädar vart 10:e år och då tar nåt enstaka ”provträd” bland de något mindre för att se hur det ser ut.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Sne4  
#498255 Gällande röta: Kan det vara så att den långsammare tillväxten hämmar tillväxten av rotröta hos de enskilda träden?

-Hur ser det ut i blädningsskogarna du har undersökt - finns det många av de då 150? åriga granarna som vid avverkning inte är angripna av rotröta alls, eller endast begränsat?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#498263 Nere från kontinenten finns det en uppfattning om att den långsamma tillväxten hos plantor och mindre träd minskar risken för och förekomsten av röta, men det finns också de som säger att det bara skyddar veden löngst in mot märgen och gör att rötan istället angriper den något mjukare veden en bit ut från märgen, där årsringsbredden har börjat öka en aning.

Om vi istället tittar på de svenska blädningsytorna så är inte röta något stort problem. Men det finns ingen systematisk uppföljning av detta såvitt jag vet. Det vore kanske en lämplig uppgift för en Mastersuppsats för någon av våra studenter. Vi får se om jag kan intressera någon för detta.

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#498287 Lars har du några långtids försök som visar hur stora uttag det fungerar att göra med blädning kontra trakt på ungefär samma mark och breddgrad?
Magister uppsatser, är det forskning?

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Brorsan  
#498292 Vilken saklig och bra tråd med många tips! [WHITE SMILING FACE]

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#498295
sveakatten skrev:Lars har du några långtids försök som visar hur stora uttag det fungerar att göra med blädning kontra trakt på ungefär samma mark och breddgrad?
Magister uppsatser, är det forskning?


En bra Magister-uppsats går att göra om och publicera internationellt, så den granskas vetenskapligt innan den publiceras. Då blir det forskning.

Såvtt jag vet finns det bara ett enda i hela världen där man kört systemen sida vid sida under en hel omloppstid och det finns på Siljansfors försökspark, söder om Mora.

Lundqvist, L., Spreer, S., Karlsson, C., 2013. Volume production in different silvicultural systems for 85 years in a mixed Picea abies-Pinus sylvestris forest in central Sweden. Silva Fennica 47. doi:10.14214/sf.897

Det började som en Magisteruppsats som sen putsades och utvecklades till en riktig vetenskaplig uppsats. Den visar att blädningsbruk förmodligen inte kan nå samma produktion som en lyckad plantering, fast med en del förbehåll.

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#498378 Jag måste väl läsa detta fel?
Har dom tagit ut 260m3 med en medel dia på ca 25 cm på 40 år och ändå ökat beståndet?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#498385 Det gör man väl i de flesta skogar i södra sverige på den tiden! Men man började ju inte från noll!

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).