Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

153 inlägg 63146 visningar 32 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

DagL  
#496604
Lars Lundqvist SLU skrev: SI stiger sakta över tiden. Samma trend finns i övriga Europa. Skogarna växer gradvis allt bättre och det har dom gjort ända sedan mitten av 1900-talet, oavsett hur de har skötts.

Att skogen växer bättre vara sig den är planterad eller självföryngrad eller kontinuitetsskog är inget motbevis för att
genetisk förbättring är en av många faktorer som bidragit till förbättringen. Min och de flestas bedöming är att urval och förbättring av frökällor lämnar ett bidrag och att bidraget blir större ju senare planteringen sker. Min och de flestas bedömning är att det utvalda bättre genetiska materialet också är bättre i mogen skog och i genomsnitt under de olika händelser som kan inträffa eller förändringar av ståndortsbetingelserna. Det är komplext att diskutera hur långt man kan komma, men jag försäkrar att det diskuteras och att det finns ett visst vetenskapligt stöd.

Jag tror nog att det ger en viss effekt, varav en mindre del är genetisk, att de lokalt mer anpassade träden klarar sig bättre i en självföryngring eller kontinuitetsskogsbruk, men detta är inget argument emot att planteringarna med tiden blir bättre jämfört med det startmaterial som "råkar komma av sig själv".

Kommentarerna missar mitt argument att planteringar nu medvetet väljer ett material som är bättre anpassat till dagens och framtidens klimat än de historiska anpassningarna hos den stående skogen. Fenologin ändras drastiskt vid global warming och förändringarna är redan stora i Sverige. Våren börjar tidigare och hösten kommer senare. Är skogsträden anpassade till en kortare vegetionsperiod än de utsätts för minskar tillväxten per år. De blir sas "överhärdiga". Skogsträden är "resilienta" mot gynnsamma miljöförändringar, dvs även "överhärdiga" material reagerar positivet på varmare klimat och t ex kvävenedfall och skogsbruket har inte velat ha stora avgångar i planteringar. Därför var även 1990 års rekommenderade skogsodlingsmaterial lite "överhärdiga". Men nu ter sig risken mindre och sorter som utnyttjar vegetationsperioden bättre kan användas i högre utsträckning och därmed blir planteringar relativt bättre än självföryngringar/kontinuitetsskog.
Klimatförändringarna förutspås ske så snabbt så att arterna inte hinner med. Förädlingen ger en "assisted adaptation".
Diskussionen om genetiken är kanske inte mytologisk, men med den ökande polemiken för kontinuitetsskogsbruk så bör även det genetiska argumentet och objektiva studier kring det få mer uppmärksamhet.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Mellberg  
#496615 Kottar med moget frö, samlade man in från utvalda bestånd, som bedömdes överlag vara bättre än omgivande skog. Detta frö användes till sådd och med tiden börjar man även odla plantor för att sedan plantera ut på lokala hyggen. Dessa kulturskogar fick sammantaget bättre egenskaper än den skog den ersatte.

Ett motsvarande urval får vi om vi lämnar en fröträdsställning, och lämnar fröträd med goda egenskaper. Nu får vi självsådda plantor, som har något mer önskvärda egenskaper än ursprungsskogen. Men denna förbättring begränsas enbart till det aktuella hygget. Sedan selekterar vi fortsatt vid röjningar och gallringar. Sedan upprepar vi alltihop vart 100e år. Eventuella genetiska "framsteg" blir nog ganska begränsade över tid.

Nästa steg var att ta ympar från enstaka elit- eller plus-träd. Föröka dessa och anlägga fröplantager. Nu blev det genetiska framsteget betydligt större. I stort sett alla plantor som sätts idag kommer från fröplantager.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Älgfoderodlare  
#496621 ...
Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:23, redigerad totalt 1 gång.

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#496627
sveakatten skrev:Ni pratar om plantmaterial, är det någon som vet om det gjorts någon undersökning på hur rotsystemet på en planta som sätts med rör, utveklas jämnfört med en frösatt planta.
Likaså är en frösatt planta härdigare mot insekts angrepp och röta?


Tror inte jag fått något svar på detta än, Finns det någon som kan söka i SLUs rapporter och hitta något om detta?
Jag vet då inte vad som är sant där längre efter vad Lars Lundqvist talat om,
ej heller vart jag kan hitta forskningsrapporter. (sanna) :cry:

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#496638
sveakatten skrev:
sveakatten skrev:Ni pratar om plantmaterial, är det någon som vet om det gjorts någon undersökning på hur rotsystemet på en planta som sätts med rör, utveklas jämnfört med en frösatt planta.
Likaså är en frösatt planta härdigare mot insekts angrepp och röta?


Tror inte jag fått något svar på detta än, Finns det någon som kan söka i SLUs rapporter och hitta något om detta?
Jag vet då inte vad som är sant där längre efter vad Lars Lundqvist talat om,
ej heller vart jag kan hitta forskningsrapporter. (sanna) :cry:


Jag tänkte försöka begränsa diskussionen i den här tråden till det som står i titeln. Om plantproduktion kan du läsa i skogsskötselserien:
https://www.skogsstyrelsen.se/globalass ... -plant.pdf

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#496655 Tack Lars.

Då har jag läsning i kväll. 🤗

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

mb-man  
#496912
Lars Lundqvist SLU skrev:
Sne4 skrev:-Finns det något där som talar för/emot blädningsskog med tanke på kronhjort?
(såg inget när jag snabbskummade review artikeln i andra tråden)

Nästa fundering är gällande rotröta. Borde inte den bli värre i en blädningsskog pga den längre omloppstiden på ett träd?
Om det stämmer borde ju virkeskvaliteten bli sämre vid blädningsskog om man ser till timmerandel - då rotstockarna i större utsträckning har skogsröta?


Kronhjort, ingen aning. Men det finns ju kronhjort nere på kontinenten så det borde finnas erfarenheter och dokumentation av kronhjortsskador i blädningsskog, om man letar efter det.

Rotröta är, precis som du påpekar, det stora frågetecknet och orosmolnet. Jag har inte sett några data från vare sig Norden eller nere i Europa där man tittat på detta. Det finns inget som tyder på att det varit ett problem på de fasta försöksytor som finns runt om i Europa. Men där har man å andra sidan inte skött drivningen med stor skördare och skotare, så frågan är vad som händer i våra svenska blädningsskogar om man börjar bläda helmekaniserat i större skala. Framförallt om man blädar under barmarkssäsongen.

Känna som det kan bli problem på blötare marker när man bara får fläckvis med ris att köra på!
En rejäl skördare är ett måste för att kunna hantera stora träd men skotaren behöver ju inte vara så stor.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Älgfoderodlare  
#496962 ...
Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:23, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#496971 Tack för påpekandet

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Axl  
#497039 Jag gick igenom en kartong med gamla skogspapper efter min pappa och hittade korrespondans mellan honom och Lars från 1983 om blädning! Kul sammanträffande.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#497056 Då hade jag precis börjat som doktorand, fast jag hade haft tid att läsa väldigt mycket äldre litteratur. :)

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#497341 En kort video för att visa hur det ser ut i en blädningsskog.


   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Röjkvist  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#497351 Nu är det svårt att bilda sig en uppfattning på en så kort filmsnutt.
I mina ögon en skog mogen för slutavverkning. Undertryckta smågranar brukar det inte bli mycket
med.
Men man är väl vilseledd av massaindustrin :???:

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

svampbob  
#497352 Av det jag har sett av undertryckta granar som sent i livet skjuter fart så spricker det virket i gränsen för årsringarna mellan undertryckt och friställt när torkar.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#497360 Plantorna sätter inte fart. Dom växer långsamt lite bättre, ju större de blir.

Vid senaste blädningen avverkades ca 70 av 250 m3sk/ha.
Tillväxten har legat på 6-7 m3/ha & år men tycks nu vara på väg att minska eftersom markägaren har glömt att upprepa blädningen. Just nu står det en bit över 300 m3sk/ha.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).