mån 01 jan 2018, 13:07#489304
Nyckelbiotoper är ingen myt. Det är verklighet. En verklighet utan rättssäkerhet där markägare ställs inför fullbordat faktum utan att kunna överklaga.
Skogsdebatten är nu hetare än på länge. Det visar inte minst Land Skogsbruks serie Biotopkonflikten där en rad parter fått ge sin syn. Läs inlägg från Marcus Svensson,Näringspolitisk kommunikatör, Södra
http://www.landskogsbruk.se/debatt/lure ... lbiotoper/Vad tror Skogsstyrelsen händer med en markägares vilja att undanta nyckelbiotoper när staten inte erbjuder en rättvis ersättning? Det skriver Marcus Svensson, Södra, i ett debattsvar.
Chefen för skogsavdelningen på Skogsstyrelsen, Göran Rune, provocerar när han försöker att ta udden av kritiska invändningar mot inventeringen av nyckelbiotoper genom att avfärda dem som myter. Tänk om det ändå vore så väl att det var myter!
Tänk om det som en gång var tänkt att omfatta 40 000 hektar, som sedan växte till 80 000 hektar, som nu omfattar 400 000 hektar och som efter den planerade inventeringen av Skogsstyrelsen säkert kommer att uppgå till 1 000 000 hektar, tänk om det ändå vore en myt! Då skulle många skogsägare andas ut.
LÄS MER: Dags att avliva myterna om nyckelbiotoper
Men nyckelbiotoper är ingen myt. Det är verklighet. En verklighet utan rättssäkerhet där markägare ställs inför fullbordat faktum utan att kunna överklaga.
Vad är det som säger att en markägare ska tåla att en myndighet gör fem procent av marken oanvändbar utan ersättning?
Tror Göran Rune verkligen att andelen nyckelbiotoper kommer att sluta på två procent efter Skogsstyrelsens inventeringar? Tror han verkligen att 85 procent av alla markägare kommer att slippa nyckelbiotoper? Tror han att 250 miljoner kronor kommer att räcka någonvart? Med ett snittpris på skogsmark på 50 000 kronor per hektar så räcker det till 5 000 hektar om året, vilket ska ställas i relation till att en miljon hektar kan bli klassat som nyckelbiotop.
Ska Skogsstyrelsen införskaffa en tombola som får avgöra vem som får ersättning och vilka som blir utan?
Så vem är det som sprider myter? Skogsstyrelsen, liksom Socialdemokraterna och Miljöpartiet, borde tala klarspråk om att det är markägarna som själva får stå för den absoluta merparten av kostnaderna.
När begreppet nyckelbiotoper skapades var syftet att öka kunskapen om småbiotoperna i skogen. Skogsägarrörelsen antog 1998 ett frivilligt moratorium om att inte avverka nyckelbiotoper. Efter fem år förlängdes moratoriet för att ge staten tid att prioritera och lösa ersättningsfrågorna. Nu, 19 år senare, har nyckelbiotoper blivit en metod för staten, genom Skogsstyrelsen, att undanta allt större områden utan att ersättningsfrågan har lösts på ett rimligt sätt.
Vad tror Göran Rune händer med en markägares vilja att undanta nyckelbiotoper när staten inte erbjuder en rättvis ersättning? Utan tillit och förtroende till myndigheten blir naturvårdsarbetet lidande. Vi ser med oro på denna utveckling.
1993 års skogspolitik har varit en hejdundrande succé som resulterat i ökad biologisk mångfald, stigande virkesförråd, ökad tillväxt och tunga framtidsinvesteringar i svensk skogsindustri. Det kan väl ändå inte vara Skogsstyrelsen uppgift att reversera den utvecklingen.
Marcus Svensson
Näringspolitisk kommunikatör, Södra
KOMMENTARER