Skotarna som säljs och registreras på den svenska marknaden blir allt större. Idag är en skotare med fjorton tons lastvikt den mest sålda och det gäller i hela landet. Tittar man på de olika landsändarna ser det dock lite olika ut. Skogsforum har analyserat den svenska skotarmarknaden 2017 och hittat både trender och frågetecken.
Det finns en stor geografisk snedfördelning av skotarmarknaden i Sverige om man ser till hur skogsmarken är fördelad. 55% av skogen finns i Norrland men 72 procent av skotarna levereras till södra halvan av landet under 2017. Götaland ensamt står för 36 procent av antalet. Anledningen är att skogen växer snabbare i söder och det avverkas mer i förhållande till skogsmarksarealen. Det sydsvenska skogsbruket är mer ”maskinintensivt”. Skogen gallras fler gånger under omloppstiden och det körs ut mer GROT i söder. Eftersom det tar längre tid att köra ut virke från gallring jämfört med slutavverkning går det också åt fler skotare.
Skotarna är fler men mindre i söder
Samtliga gallringsskotare med lastvikter upp till tolv ton säljs i södra halvan av landet. Ingen i Norrland. Den genomsnittliga Norrlandsskotaren lastar mer än tre ton mer än vad Götalandsskotaren gör. Skotare med lastvikter mellan 9-11 ton är vanliga i Götaland men levereras inta alls till norra delen av landet. I alla fall om man ser till hur nyförsäljningen är fördelad.
Mellanskotarna – en kompromiss?
De s k mellanklasskotarna, maskiner som lastar mellan 12 – 15 ton, har blivit allt mer populära. En av anledningarna är säkert att de anses flexibla och kan användas i både gallring och slutavverkning. Den vanligaste skotaren på marknaden idag är en fjortontonsskotare och det gäller oavsett landsdel.
Jag tror att en anledning kan vara att skogsbolag och virkesköpare som jobbar med privata skogsägare ofta köper avverkningsposter som innehåller både gallring och slutavverkning. Då vill man gärna ha en entreprenör som kan utföra arbetet med samma maskingrupp för att slippa extra flyttkostnader.
Fjortontonsskotaren blir då den vedertagna kompromissen trots att den kanske inte är optimal varken i gallrings- eller slutavverkningsarbetet? En fjortontons, åttahjulig skotare med band runt om tar ganska stor plats i gallringsskogen men den ger oftast en lägre skotningskostnad per kubikmeter än en vad en mindre maskin gör. Däremot blir skotning i slutavverkning dyrare med en fjortontonsskotare jämför med en utpräglad slutaverkningsskotare med lastförmåga runt 18-20 ton.
Tyngre idag än bjässarna på 80-talet
Samtidigt som uppmärksamheten kring markskadorna blir allt större och markskoningsgarantier införs av skogsägarföreningar och virkesköpare så körs det alltså med tyngre och tyngre skotare. En mellanklasskotare idag är flera ton tyngre än de största slutavverkningsskotarna som användes i mitten av 80-talet. Som t ex Kockums 85-35 som dessutom lastade lika mycket virke som sin egen vikt. Visserligen har däck och band utvecklats på ett positivt sätt så att marktrycket kanske inte utvecklats lika negativt som maskinvikten men det visar ändå på en tydlig trend mot allt tyngre maskiner.
Längre köravstånd ger större skotare i norr
Att entreprenörer och skogsbolag i norra Sverige väljer större skotare kan säkert förklaras med att köravstånden blir längre ju längre norrut man kommer. Det finns ett mycket starkt samband mellan lastförmåga och produktivitet när köravstånden ökar. I norr är boniteterna generellt sett lägre så det lämnas färre stammar per hektar när det gallras vilket ger utrymme för större maskiner. Det gallras heller inte lika många gånger som i söder och det innebär att det blir en högre andel slutavverkning i avverkningsarbetet. Nästan varannan skotare som levereras till Norrland är en XL slutavverkningsskotare med lastvikter mellan 18-25 ton. I Götaland representerar denna viktklass mindre än 10% av de registrerade maskinerna.
Maskintillverkarnas produktmix
Om man tittar på vad de olika skogsmaskintillverkarna erbjuder sina kunder så finns det också några intressanta frågeställningar. Samtliga maskintillverkare utom Gremo och Sampo tillverkar skotare i den högsta viktklassen: Ponsse har sin Elephant/Elephant King, Rottne har både F18D och F20D, John Deere har 1910G, EcoLog 594E och Komatsu har sin 895:a.
Om man däremot tittar på de minsta maskinerna så saknar Komatsu en mindre gallringsskotare (lastvikt tio ton eller lägre). Det här innebär krasst att de går miste om nästan 10 procent av den svenska skotarmarknaden. John Deere har sålt bra av sin minsta 9-tonsskotare 810 E i Götaland och 810:an står för nästan 20 procent av hela John Deeres försäljning i Sverige hittills i år. Ännu har ingen efterträdare i G-serien presenterats men enligt John Deere kommer två nya, mindre G-skotare att presenteras under 2018. Frågan är om det kommer en ny 810G eller om det blir en 910G?.
När det gäller EcoLog så finns deras 10-tonnare 554 kvar i D-version (med MB-motor) på deras sajt. Ingen maskin är dock registrerad i år och frågan är om den kommer i uppdaterad E-version med VolvoPenta-motor eller om den här storleken avvecklas?
Rottne med sin F10D och Gremo med sin 1050 F är av tradition starka i de sydsvenska gallringsskogarna och nu kommer Gremo även med den mindre skotaren 750F som börjar serietillverkas under början av 2018. En annan joker blir finska Sampo vars nya skotare FR 28 har börjat säljas på den svenska marknaden. Det finns redan en handfull maskiner ute i Götaland och Svealand men de syns ännu inte i statistiken då besiktningsformalian ännu inte är klar.
Här finns en video på Sampos FR28 som Fredrik gjorde på en av de första Samposkotarna i slutet av 2016:
Data saknas för de minsta skotarna
Det finns ju som bekant ännu mindre skotare än 8-9 tonsmaskinerna. Vimek, Malwa och Terri krigar alla i ett mindre maskinsegment med skotare som lastar 4-5 ton och uteslutande används i gallring. Tyvärr saknas heltäckande registreringsstatistik för dessa maskiner så det går inte att bedöma hur stor den här marknaden verkligen är. Nu verkar det som om alla dessa tre börjar registrera sina maskiner och då kanske vi kan få en bättre bild över den här marknaden framöver också?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto