Skogsnyheter

Längre omloppstider

28 inlägg 7192 visningar 8 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Längre omloppstider

ananders  
#474767 Skogsdoktor emeritus Jan Falck förordar längre omloppstider.

http://www.atl.nu/skog/tjana-mer-pa-att ... att-hugga/

Tjäna mer på att vänta med att hugga
IVÖ,
Slutavverka hellre senare än tidigare. Det rådet ger skogsdoktorn Jan Falck, som upprörs över skogsägarföreningarnas rekommendationer om kortade omloppstider i skogen.

– Det är en dålig affär att avverka för tidigt, säger han.


Ta det lugnt. Jan Falck tycker att skogsägare ska vänta så länge det går med att avverka. Långa omloppstider är bättre för privatekonomin, ger ett klimatsmart skogsbruk och fina skogsupplevelsen.
Ta det lugnt. Jan Falck tycker att skogsägare ska vänta så länge det går med att avverka. Långa omloppstider är bättre för privatekonomin, ger ett klimatsmart skogsbruk och fina skogsupplevelsen.
Södra gör det, Mellanskog och Norrskog likaså. Tre av fyra skogsägarföreningar rekommenderar sina medlemmar att korta omloppstiden och slutavverka tidigare.

– Jag kan inte förstå att en ambitiös skogsägarförening propagerar för att sänka omloppstiden på sina skogsägares marker.

Skogsdoktor emeritus Jan Falck funderar på om köparna pressar på för att det behövs virke till vedgården på industrin. Eller om de är rädda för stormfällningar och rötskador.

– Har skogsägaren ett akut behov av pengar, då ska man avverka. Men vad skogsägaren behöver veta är att han får mycket mer pengar för sin skog om han låter skogen stå kvar.

Stora konsekvenser
För att belysa valsituationen har Jan Falck tagit fram olika scenarier för en grandominerad svensk medelfastighet på 100 hektar. Konsekvenserna blir stora om man sänker omloppstiden från 100 år till 60 år.

Görs omställningen drastiskt på ett bräde blir det en jättestor engångsintäkt för skogsägaren och en jätteleverens till industrin. Men fastigheten blir till hälften ett hygge. Två tredjedelar av virkesförrådet och en del av koldioxidinlagringsförmågan försvinner.

Om man mer sakta och försiktigt ställer om från 100 till 60-årig omloppstid blir konsekvenserna mindre. Men de framtida intäkterna från slutavverkningarna minskar med 20 procent och hälften av fastigheten kommer att bestå av ungskog.

– Den innehåller nästan ingen finskog, säger Jan Falck, som snarare tycker att omloppstiderna ska bli längre.

– Har du råd, så tycker jag du ska arbeta med 100 eller 110 års omloppstid, då kommer du och din familj att få ut mer av dina 100 hektar, säger Jan Falck.

Vissa fördelar med tidig avverkning
Det finns det som talar för att avverka tidigt. Risken för stormfällning, insektsangrepp och rötskador minskar. Och möjligheten att förnya med förädlade plantor som växer väsentligt mer. Men Jan Falck tror inte man får ut hela förädlingsvinsten.

– När väl de förädlade plantorna kommer på hygget, i den konkurrens som där råder, så är de ofta i minoritet. Omgivande träd sår in sig.

Ett av skälen till att avverka tidigt är företagsekonomiskt. En kalkyl där man kräver att få igen pengarna man investerat i föryngring och skogsvård med ränta ger en kort omloppstid om räntekravet sätts normalt eller högt.

Men Jan Falck tycker det är fel att kalkylera med ränta på skogsvårdsåtgärder i ett etablerat skogsbruk. Föryngringskostnaden har man hur som helst, och den tas dessutom av pengarna från slutavverkningen på skogskontot.

– Förräntningen på kapitalet bundet i ett slutavverkningsbestånd är bara relevant om man har någon annan angelägen placering att jämföra med, säger han.

– Men har man inte den situationen är det klokt att fokusera på kassaflödets utveckling i den skog som avsatts som produktionsskog.

SEX SKÄL TILL ATT VÄNTA MED ATT SLUTAVVERKA…
• Större virkesförråd. Den högre tillväxten ger högre avverkningsvolym.
• Intäkter. Du får mer betalt när volymen är större och kvaliteten är bättre i slutavverkningsbeståndet.
• Kostnader. Kostnaderna för drivning och föryngring minskar.
• Klimatet. Större virkesförråd binder mer kol. Bättre kvalitet på virket ger beständiga skogsprodukter som inte eldas i värmeverket så snart.
• Naturvård. Större åldersfördelning och äldre skog ger mer biodiversitet.
• Lycka. En äldre skog har större sociala värden än ungskog.

…OCH FEM SKÄL ATT HUGGA TIDIGT
• Pengar. Du behöver likvida medel nu.
• Räntan. Du ser skogsodling som en investering som ska förränta sig.
• Luckor i skogen. Se till att alla bestånd är fullbestockade. Hugg bestånd som är skadade och luckiga.
• Åldersfördelningen. Det kan finnas en poäng i att ha en jämn åldersfördelning i skogen.
• Skador. Risken för röta och stormfällning ökar ju äldre och högre träden är.
Källa: Jan Falck



   TS
Elmia
Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider

Tosca  
#474805 Det känns som ett genomgående välgrundat resonemang.

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#474806 Skogsdoktorn har inga lån och behöver inga pengar från skogen för att leva? Då kan man göra så.

Han motsäger sig själv när han säger "om du har råd öka omloppstiden" och samtidigt hävdar att det ger bättre ekonomi.

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider

Vedproducent  
#474823
Mangan skrev:Skogsdoktorn har inga lån och behöver inga pengar från skogen för att leva? Då kan man göra så.

Han motsäger sig själv när han säger "om du har råd öka omloppstiden" och samtidigt hävdar att det ger bättre ekonomi.

Tycker inte han motsäger sig ett dugg. Tex ökar du omloppstiden från 70 år till 100 år så är det ju en trettioårsperiod som du inte föryngringsavverkar alls. Naturligtvis blir det inga inkomster från någon föryngringsavverkning då heller. Borde inte vara konstigt att räkna ut? Samtidigt säger han att det är ökade inkomster med längre omloppstider, alltså avverkningar som görs när skogen uppnått den högre åldern. Ja lika självklart det tycker jag.
Finns 2 sätt att räkna ekonomi på skogen.
1:a är avkastning per år och hektar i kronor.
2:a Nuvärdesberäkning med en ränta på kostnader och intäkter.

Resultatet då. Jo avkastningen per år och hektar är störst med lång omloppstid efterssom tillväxten är ganska uthållig samtidigt som nedlagda utgifter slås ut på ett större antal år.

Ränteberäkningen då. Jo med ränta på ränta effekten tvingas det till korta omloppstider, höga och tidiga gallringsuttag för att få ihopa räntekalkylen. Resultatet blir ett betydligt lägre netto per hektar och år i kronor sett

Så då undrar jag vad man som skogsägare vill med sin skog rent ekonomiskt. Få ihopa sin ränteekvation eller ett högt netto i kronor per hektar?

Sen finns det risker med mycket gammal skog också tex stormar mm. Så det är en avvägning man själv får göra som skogsägare. Men det är mycket kloka saker som står i den artikeln.

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider

jannee  
#474835 De som propagerar för längre omloppstider är helt fel ute = vet inte ett skit vad de pratar om.
När ALLT ska gå fortare, göras snabbare kommer ett "ljushuvud" med motsatsen :?:
När jag var liten skit skulle höet inte bärgas förrän någon gång i slutet av Juli eller t.o.m. i början av Augusti.
Idag rullas 1:a skörden i slutet av Maj/början av Juni därefter tas det inte sällan TVÅ gånger till under samma växtsäsong.
Nu när vi är under en klimatförändring med mer gynnsammare växtförhållanden för skogen dessutom förädlat material vill någon besserwisser påstå att det är positivt att FÖRLÄNGA omloppstiden, rakt emot allt annat.
Har själv fått rådet av en skogsinspektor att plantera glest, gallra hårt och avverka tidigt - runt 60 års ålder. Jag har bra mark MEN dålig vattentillgång, därav en tidig avverkning.
Förklara för mig varför man ska satsa på kvalitet när det är på kvantitet virket betalas. :?:
När rötan växer fortare än trädets tillväxt eller när det börjar självgallras - bara då att stilla titta på - ELLER :mrgreen:

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider

Vedproducent  
#474837
jannee skrev:De som propagerar för längre omloppstider är helt fel ute = vet inte ett skit vad de pratar om.
När ALLT ska gå fortare, göras snabbare kommer ett "ljushuvud" med motsatsen :?:
När jag var liten skit skulle höet inte bärgas förrän någon gång i slutet av Juli eller t.o.m. i början av Augusti.
Idag rullas 1:a skörden i slutet av Maj/början av Juni därefter tas det inte sällan TVÅ gånger till under samma växtsäsong.
Nu när vi är under en klimatförändring med mer gynnsammare växtförhållanden för skogen dessutom förädlat material vill någon besserwisser påstå att det är positivt att FÖRLÄNGA omloppstiden, rakt emot allt annat.
Har själv fått rådet av en skogsinspektor att plantera glest, gallra hårt och avverka tidigt - runt 60 års ålder. Jag har bra mark MEN dålig vattentillgång, därav en tidig avverkning.
Förklara för mig varför man ska satsa på kvalitet när det är på kvantitet virket betalas. :?:
När rötan växer fortare än trädets tillväxt eller när det börjar självgallras - bara då att stilla titta på - ELLER :mrgreen:

Erkänn nu Jannee att du aldrig ens räknat på något annat än det din skogsinspektor säger åt dig :mrgreen:

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider

Andreas99  
#474838
Vedproducent skrev:
jannee skrev:De som propagerar för längre omloppstider är helt fel ute = vet inte ett skit vad de pratar om.
När ALLT ska gå fortare, göras snabbare kommer ett "ljushuvud" med motsatsen :?:
När jag var liten skit skulle höet inte bärgas förrän någon gång i slutet av Juli eller t.o.m. i början av Augusti.
Idag rullas 1:a skörden i slutet av Maj/början av Juni därefter tas det inte sällan TVÅ gånger till under samma växtsäsong.
Nu när vi är under en klimatförändring med mer gynnsammare växtförhållanden för skogen dessutom förädlat material vill någon besserwisser påstå att det är positivt att FÖRLÄNGA omloppstiden, rakt emot allt annat.
Har själv fått rådet av en skogsinspektor att plantera glest, gallra hårt och avverka tidigt - runt 60 års ålder. Jag har bra mark MEN dålig vattentillgång, därav en tidig avverkning.
Förklara för mig varför man ska satsa på kvalitet när det är på kvantitet virket betalas. :?:
När rötan växer fortare än trädets tillväxt eller när det börjar självgallras - bara då att stilla titta på - ELLER :mrgreen:

Erkänn nu Jannee att du aldrig ens räknat på något annat än det din skogsinspektor säger åt dig :mrgreen:

Hahahahahahahahahaha.

Ja jag tror nog att den här doktorn har rätt bra koll på vad han skriver. Läser man punkt listan så är det svårt att säga emot, men där har han ju oxå med när man bör avverka tidigt.
Jämföra med höskörd det kan väl ändå inte vara rätt men om vi ska göra det så. Tar man tre små skördar idag för att kvalitén på gräset blir bättre på det visset, eller tar man det för att man får en massa mer volym utan så mycket mer arbete?

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider

Vedproducent  
#474840 Ja och om Jannee ändå är inne på jordbruk så är det ju avkastningen i kronor per hektar man räknar på där och har så jag vet alltid varit. Har aldrig hört talas om nuvärdesberäkningar på skördar decennier framåt inte...

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider

Axl  
#474842 Skogen växer ju snabbare då vore det väl väldigt konstigt om inte omloppstiden blev kortare?

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider

erikl  
#474844 Diversifiering är det enda som kan hantera en framtid där man inte vet vad som premieras om vare sig 60 eller 100 år.

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#474845 Ja, har man råd så behöver man inte tjäna pengar på skogen, precis det jag sa.

Men skall du få det till att vara lönsamt med längre omloppstider, så får du även räkna med att det är gratis att låna pengar. För som vanligt är det likviditeten som är det stora problemet. Du kan inte låta bli att äta i 10 år.

Doktorns ekonomiska argument håller inte.

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider

jannee  
#474847 Avverkar nu för fullt granskog som är i åldern mellan 80 till 120 år. Självföryngrat och av vad man kan se på årsringarna borde de grövsta träden avverkats för ca 30 år. Under de 30 sista åren har dessa granar knappt grovnat en dm.
Däremot har jag idag sticklingar som är styvt 30 år och redan 30 cm i dia i brösthöjd. Dessa kommer om 30 år till att vara på gränsen till att bli övergrovt.
Tror nog att Jan Falck kommer att få tänka om - eller ska jag svälta träden, ej gallra utan låta dem stå tätt och lita på självgallringen/barkborren :mrgreen:
Sitta bakom ett skrivbord och göra sig märkvärdig är jag tydligen inte ensam om :grin:
Nää
Markbered, plantera dyra plantor glest, röj hårt, kanske inte ens gallra utan avverka tidigt - och sedan påt igen - det är där lönsamheten finns.
Förklara ni som vet varför i helsikotta man ska plantera tätt för att senare antingen röja eller göra en 1;a gallring där man tar bort dyra planterade plantor och som sällan ger något större plus :?:

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider

Vedproducent  
#474852
jannee skrev:Avverkar nu för fullt granskog som är i åldern mellan 80 till 120 år. Självföryngrat och av vad man kan se på årsringarna borde de grövsta träden avverkats för ca 30 år. Under de 30 sista åren har dessa granar knappt grovnat en dm.
Däremot har jag idag sticklingar som är styvt 30 år och redan 30 cm i dia i brösthöjd. Dessa kommer om 30 år till att vara på gränsen till att bli övergrovt.
Tror nog att Jan Falck kommer att få tänka om - eller ska jag svälta träden, ej gallra utan låta dem stå tätt och lita på självgallringen/barkborren :mrgreen:
Sitta bakom ett skrivbord och göra sig märkvärdig är jag tydligen inte ensam om :grin:
Nää
Markbered, plantera dyra plantor glest, röj hårt, kanske inte ens gallra utan avverka tidigt - och sedan påt igen - det är där lönsamheten finns.
Förklara ni som vet varför i helsikotta man ska plantera tätt för att senare antingen röja eller göra en 1;a gallring där man tar bort dyra planterade plantor och som sällan ger något större plus :?:

Jag tror du överdriver självgallringen i högre åldrar. Virkesförrådet i föryngringsavverkningarna ligger i snitt på 258 m3 sk per hektar i södra Sverige. Det är löjligt lågt och sänka åldrarna mera och gallra hårt och tidig förbättrar inte det hela. Genom att låta skogen växa 20-30 år till utan gallring så höjer du virkesförrådet per hektar ordentligt. Skogen växer fler kubikmetrar per hektar i dom åldrarna än en plant/röjningsskog. Dessutom den värdefullaste virkesvolymen. Några kubik mer eller mindre i en första gallring kan kvitta för det påverkar inte resultatet. Sen finns det så klart undantag i avverkningsålder tex gamla åkermarker. Men säger man att skogsfastighetens omloppstid är 100 år så är ju det snittet. Vissa bestånd kommer fortfarande att vara bäst att avverka vid 65 år och andra stå till en bra bit över 100 år.

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider

jannee  
#474855 Hoppas verkligen att Vedproducent har rätt när han anser att jag har fel angående självgallringen och att rötan växer fortare än övrig tillväxt.
Vi har nämligen ännu inte sett det fulla resultatet av vildsvinens framgångar när det gäller att markbereda i nästan mogen skog :mrgreen:
Granbarkborren, vildsvinen och rotrötan + växthuseffekten gör att vi kanske få börja med att odla lövträd (björk) och då är vi garanterat nere på 50 till 60 år i omloppstid.
Blir ljusare tider för Södra och Sydved :-bd

För övrigt hur ska ett bestånd se ut för att vara stormsäkert när det börjat uppnå ålder på 100 år och däröver. Här nere i östra Sverige lider vi av försommartorka vilket gör att bestånden måste glesas ut p.g.a. vattenbrist, detta i sin tur gör att vinden lätt få fäste och DRAR omkull kvarstående stammar.

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider

Vedproducent  
#474860
jannee skrev:Hoppas verkligen att Vedproducent har rätt när han anser att jag har fel angående självgallringen och att rötan växer fortare än övrig tillväxt.
Vi har nämligen ännu inte sett det fulla resultatet av vildsvinens framgångar när det gäller att markbereda i nästan mogen skog :mrgreen:
Granbarkborren, vildsvinen och rotrötan + växthuseffekten gör att vi kanske få börja med att odla lövträd (björk) och då är vi garanterat nere på 50 till 60 år i omloppstid.
Blir ljusare tider för Södra och Sydved :-bd

För övrigt hur ska ett bestånd se ut för att vara stormsäkert när det börjat uppnå ålder på 100 år och däröver. Här nere i östra Sverige lider vi av försommartorka vilket gör att bestånden måste glesas ut p.g.a. vattenbrist, detta i sin tur gör att vinden lätt få fäste och DRAR omkull kvarstående stammar.
Ja den som lever får se. Har dock räknat en del genom åren och skötseln av mina 845 hektar och när man ser skillnaden på resultatet per hektar genom att förlänga omloppstiden så är man ganska övertygad. Och ja det finns ökade risker också det är jag fullt medveten om. Ska dock visa på ett exempel på min nuvarande avverkning som är en G26 och 95 år gammal. Genom tillväxten från 230 m3 sk per hektar för 17 år sen till nuvarande 380 m3 sk har jag fått ett mervärde på 64500 kr per hektar vid nuvarande ålder eller motsvarande 3800 kr per hektar de senaste 17 åren. I södra Sverige talas det allmänt om en avkastning på lite drygt 1000 kr per hektar och år. Det är ingen tvekan om att man kan öka det avsevärt genom att avverka vid högre åldrar så enkelt är det. Men håller man på med sina ränteberäkningar så kommer siffrorna att bestå.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).