Skogsmiljö och Trädlära

[Skogsvaktaren]

lör 27 maj 2017, 13:20#456788 Jag håller med foyen nedan:

http://www.foyen.se/dags-att-skriva-om- ... rdningen1/

Publicerat:21 mars, 2017
Tillämpningen av artskyddsförordningen har blivit ohållbar. I det senaste avgörandet från Mark- och miljööverdomstolen (M 9914-15) framgår att artskyddsförordningens bestämmelser inte ska läsas som det står i förordningen. Istället ska bildande av områdesskydd såsom naturreservat övervägas och en proportionalitetsbedömning utifrån försvårande av pågående markanvändning göras. Det är dags att nu göra om hela förordningen.

Genom artskyddsförordningen och reglerna i 8 kap. miljöbalken har Sverige såsom medlemsstat i EU implementerat de två s.k. naturvårdsdirektiven: art- och habitatdirektivet 92/43/EEG och fågeldirektivet, 79/409/EEG.

I artskyddsförordningen anges förbud mot att avsiktligt plocka, samla in, skära av eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växter och ta bort eller skada frön eller andra delar. I bilagorna till artskyddsförordningen framgår vilka av arterna som är skyddade. Det handlar om exempelvis orkidéarter, kärlväxtarter, mossarter, lavarter, svamparter och algarter. Enligt andra bestämmelser i förordningen är alla Sveriges fågelarter, alla kräldjursarter, alla groddjursarter samt olika däggdjursarter och ryggradslösa djur skyddade.
Artskyddsförordningens förbud gäller även vid indirekta följder av exploatering. Detta slår hårt mot infrastrukturprojekt, vindkraft, bostadsbyggande och gruvor.
Artskyddsfrågan är en av de allra största stötestenarna för utbyggnaden av vindkraften.
Det finns många exempel på halverade eller helt stoppade vindkraftsprojekt p.g.a. artskyddsförordningens stränga tolkning. Artskyddsförordningen är ett rejält hinder för att öka användningen av förnybar energi i Sverige. Det finns också exempel på hur artskyddet påverkar ledningsdragningar för distribution av energi. I detta sammanhang är det viktigt att även uppmärksamma det omtalade fallet med Göteborg Energi och rivningen av Gasklockan i Göteborg. Rivningen fördröjdes i många vändor p.g.a. förekomst av pilgrimsfalk vid Gasklockan. Fåglarna skulle först erbjudas flera nya boplatser innan en för omgivningen farlig anläggning kunde få rivas.

Artskyddsförordningen gäller även skogsbruk enligt sin ordalydelse.
I det aktuella rättsfallet hade en fastighetsägare ansökt om dispens enligt artskyddsförordningen för att slutavverka 1,5 ha skog inom ett område där inventering visat förekomst av svampen bombmurkla. Arten är fridlyst enligt artskyddsförordningen.

Det är möjligt att få dispens från förbuden om det inte finns någon annan lämplig lösning och dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

Länsstyrelsen avslog ansökan om dispens. Fastighetsägaren överklagade men Mark- och miljödomstolen gjorde ingen ändring. Domstolen menade att pågående markanvändning var skogsbruk men att bombmurklans bevarandestatus inte var gynnsam. Därmed kunde inte ens denna lokala påverkan på arten accepteras. Fastighetsägaren fick inte dispens för att avverka sin skog.
Högsta instans, Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) gör nu samma bedömning om hur skyddsvärd bombmurklan är men uppmärksammar även att det i vår grundlag, 2 kap 15§ regeringsformen finns ett egendomsskydd. Utgångspunkten är att markägaren har rådighet över sin fastighet. Däremot får enligt grundlagen den enskildes egendom ibland stå tillbaka för att tillgodose angelägna allmänna intressen såsom miljöskydd. Även om en fastighetsägare måste tåla vissa inskränkningar i rådigheten över sin fastighet för att tillgodose allmänna intressen så får det inte ske ovillkorligen. Inskränkningen får bara ske om det är motiverat efter en proportionalitetsavvägning.

I föregångaren till miljöbalken, naturvårdslagen, fanns det en spärr mot förbud som avsevärt försvårade pågående markanvändning. MÖD har med stöd av detta gjort en långtgående tolkning av artskyddsförordningen och menar att det inte var lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen skulle ges en tillämpning som innebär att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. Proportionalitetsbedömning som domstolen gör påverkas även av att markägaren inte får någon ersättning vid förbud enligt artskyddsförordningen.

MÖD kommer så småningom till slutsatsen att lagstiftarens utgångspunkt måste vara att regler om områdesskydd i första hand ska användas i denna situation. Detta innebär att man ska överväga om ett naturreservat eller liknande kan bildas för området. Inskränkning i markanvändningen genom naturreservatsbeslut ger nämligen rätt till ersättning åt berörd markägare.

Genom artskyddsförordningens ordalydelse finns det dock inte något utrymme för en sådan tolkning. Om förbudet gällande bombmurklan kunde innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten och hur stor påverkan blir hade inte prövats i målet av tidigare instanser. Inte heller hade det prövats om ett skydd för bombmurklan kunde åstadkommas genom någon form av områdesskydd. MÖD återförvisade därför målet till länsstyrelsen, där handläggningen får börja om igen.

Målet visar att en bokstavstolkning av artskyddsförordningen slår väldigt fel. MÖD konstaterar att den gynnsamma bevarandestatusen för bombmurklan påverkas genom den planerade åtgärden från markägaren och att förbudet i artskyddsförordningen därför blir aktuellt. Men förbudet är inte menat att vara så pass vidsträckt att det gäller till varje pris. Om förbudet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastighet ska dispens medges från förbudet. Inom ramen för en proportionalitetsbedömning ska det också prövas om det är möjligt att upprätthålla skyddet för berörd art på det aktuella området genom områdesskydd eller på annat sätt så markägaren får ersättning.

Enligt detta rättsfall ska artskyddförordningens bestämmelser inte läsas ordagrant utan ges en vid tolkning utifrån flera förutsättningar som inte framgår av förordningstexten.
Att en enskild fastighetsägare numera dessutom ska behöva vänta på ytterligare prövning på inrättandet av ett eventuellt områdesskydd och därmed sammanhängande process är orimligt.

Det är nu dags för regeringen att faktiskt skriva om artskyddsförordningen. Det finns flera skäl till detta. I förordningstexten anges inte att förbuden endast gäller när den gynnsamma bevarandestatusen påverkas. Den gynnsamma bevarandestatusen blir aktuell först i dispensprövningen. Sveriges implementering av EU-direktiven 92/43/EEG och 79/409/EEG genom artskyddsförordningen är därmed felaktig. Det vore också högst lämpligt om förordningen exempelvis klargjorde om bedömningen av den gynnsamma bevarandestatusen ska göras på lokal, regional eller på en nationell nivå samt hur markägaren ska få ersättning om denne hindras i pågående markanvändning.

Rättssäkerhet grundas på förutsebarhet av lagen och medborgaren ska ha ett effektivt rättsskydd. Legalitetsprincipen innebär att den offentliga makten ska utövas under lagarna. I detta mål hänvisar MÖD till förutsättningar som inte framkommer av förordningen. Det gagnar inte artskyddet. Och det medför en bristande förutsebarhet för alla och envar. Den enskilde fastighetsägaren kan omöjligtvis veta vad han har att vänta sig av kommande dispensbeslut.

Artskyddsförordningen behöver göras om från grunden. Det är hög tid att skapa klara spelregler för såväl artskyddet, skogsnäringen, vindkraften och bostadsbyggandet.

_________________________

Pia Pehrson, advokat och delägare

Ludvig Gustafson, biträdande jurist

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt

• Läs mer om Skogsmiljö och Trädlära
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[p till p]

sön 02 jul 2017, 13:15#462188 Det verkar som att bombmurklan vill ha sluten granskog .
En orörd sluten granskog får förr eller senare stormskador o barkborreskador (större risk med alla barkborreodlingar i nyckelbiotoper) .Är det säkert att bombmurklan trivs bland rotvältor björkar och annat löv.
Det bästa är nog med en ny granplantering.

[JensSkoog]

sön 02 jul 2017, 13:56#462198 Bästa åtgärden hittils @p till p

Jack of all trades, master of none!

[Torbjörn Johnsen]

ons 28 mar 2018, 15:20#505558 Nu riktar Riksdagens Miljö- och jorbruksutskott en uppmaning om att Riksdagen ska rikta ett s k Tillkännagivande till Regeringen om att Artskyddsförordningen ska ses över:

Översyn av regler för artskyddet
En fråga som diskuterats de senaste åren är hur skogsbruket påverkas av regler för artskyddet. Både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen vill att artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, ska ses över. Även miljö- och jordbruksutskottet anser att regeringen borde göra en översyn av artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, om detta till regeringen.

Utskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig mot utskottets uppmaning. Trots att Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht gick ut i maj i fjol och sa att Regeringen skulle se över nämnda Artskyddsförordning (Bucht ser över artskyddsförordningen)

Miljö- och jaordbruksutskottet vill även rikta motsvarande tillkännagivanden till Regeringen i ytterligare tre frågor:

Effektiv och rättssäker inventering av nyckelbiotoper
Skogsstyrelsen ansvarar för en pågående riksomfattande inventering av nyckelbiotoper i de svenska skogarna. Miljö- och jordbruksutskottet anser att inventeringsmetoden är problematisk eftersom den är utvecklad efter förhållandena i södra och mellersta Sverige och därmed missvisande när landets nordvästra skogar inventeras. Utskottet anser att regeringen borde säkerställa att inventeringen är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen av nyckelbiotoper tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, om detta till regeringen.

Incitament för hållbart skogsbruk
Utskottet anser också att det behövs bättre incitament för hållbart skogsbruk. Produktionsmål och miljömål ska enligt vad riksdagen beslutat vara jämställda inom skogsbruket. Men enligt utskottet förekommer det att skogsbrukare som tar stor miljöhänsyn, och därmed bidrar till en god livsmiljö för sällsynta eller viktiga arter, inte tillåts att avverka skog. Konsekvensen är att skogsbruk med miljöhänsyn inte alltid premieras. Utskottet anser därför att regeringen borde säkerställa en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk och genomföra en översyn av lagstiftningen på området. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, om detta till regeringen.

Ersättningsmodeller för markägare
För att markägare som gör insatser för att skydda sin skog inte ska skadas ekonomiskt är det enligt utskottet också viktigt med fungerande ersättningsformer. Utskottet anser därför att regeringen borde se över olika typer av ersättningsmodeller vid skyddande av skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, om detta till regeringen.

[Skogsvaktaren]

lör 31 mar 2018, 12:32#506006 Om artskyddsförordningen tillämpades fullt ut skulle ingen kunna bygga någonting någonstans i Sverige, och än mindre bedriva skogsbruk. Man har tur eller otur beroende av vilka handläggare som är i farten.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har sedan länge begärt en översyn av artskyddsförordningen, för att säkerställa rättssäkerheten. Regeringen har svarat med att inte svara. Under tiden blir människor av med sitt pensionssparande, som de investerat i återplantering och skogsskötsel.

Nyckelbiotoperna fördubblas upp mot en miljon hektar, även om det inte alltid innebär avverkningsförbud så råder samrådsplikt och effekten är ofta begränsningar av skogsbruket. I den takt som pengar skjuts till skulle det ta ca 50 år innan alla fått ersättning, vilket milt uttryckt är en något lång väntetid.

Samtidigt är den stora trenden att den biologiska mångfalden stärks, tydligast bland fåglar. Så något har skogsägarna lyckats med i sina skötselmetoder sedan 90-talets början, efter att staten totalt misslyckats på miljöområdet med sin detaljreglering.

Varför inte en utredning om hur staten tvångsavverkade gammal skog, sprutade bort lövträd och skapade kilometerlånga kalhyggen? (Metoder som lämnat spår i det kollektiva minnet och som permanentats som fördomar mot dagens skogsbruk.)

Risken är nu att det engagemang som finns för att stärka naturvärden stryps, eftersom den som lyckas balansera miljö och produktion straffas av staten med avverkningsförbud och restriktioner.

Och i en omställning mot fossilfritt väljer regeringen att skatta bort transporter av förnybar råvara genom en kilometerskatt. Nej, det finns inga behov av trängselavgifter på landsbygden. Är tanken att restprodukter som flis och spån ska gå till deponi i stället för att omvandlas och ersätta fossila material? Men transportbidraget till Norrland? Jo, det gäller alltså Norrland.

330 000 privata markägare som driver skogsbruk (en tredjedel kvinnor) bidrar till företagande, jobb och lokal konsumtion. Man kan tycka att regeringen borde se denna kategori som en nyckel till en levande landsbygd, och inte som ett problem. Låt oss säga så här, det är inte kulturbidrag och fjärrutbildning som är lösningen här, eller differentierade arbetsgivaravgifter.

Man behöver inte uppfinna en ny landsbygdspolitik, det räcker med att se på de verksamheter som har framtiden för sig och skapa goda och långsiktiga villkor för dem - så löser landsbygdens folk resten själva.