Öppna kategorin

Bidragsforskare protesterar stoppet på nya Nyckelbiotoper

5 inlägg 2659 visningar 3 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Bidragsforskare protesterar stoppet på nya Nyckelbiotoper

Skogsvaktaren  
#450181 http://www.dn.se/debatt/bevara-de-varde ... i-sverige/



DN Debatt.

”Bevara de värdefulla skogar som ännu finns kvar i Sverige”

Beslutet om pausen i nyckelbiotopsinventeringen har inte förankrats i den samverkansprocess där representanter från skogsbruket, myndigheter, forskare och den ideella naturvården ingår, skriver artikelförfattarna.
Beslutet om pausen i nyckelbiotopsinventeringen har inte förankrats i den samverkansprocess där representanter från skogsbruket, myndigheter, forskare och den ideella naturvården ingår, skriver artikelförfattarna.
Sverige har åtagit sig att skydda 20 procent av landets land- och sötvattensområden till 2020. Men hittills har bara 4–5 procent av den omfattande produktiva skogen bevarats. För att nå de demokratiskt beslutade målen måste Skogsstyrelsens beslut om stopp för inventering av nyckelbiotoper hävas, skriver sju forskare.

”Ett av de största sveken mot naturvården vi sett i Sverige”
En av mänsklighetens stora ödesfrågor är bevarande och återskapande av funktionella ekosystem och biologisk mångfald. Därför har Sverige, liksom en lång rad länder världen över kommit överens om att hejda förlusten av arter och värdefulla naturområden och att inom några år skydda tillräckligt mycket av de landbaserade naturtyperna för att uppnå målen. För Sveriges del handlar det om ett etappmål om att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden ska vara bevarade inom tre år, till 2020.

För vårt största och mest artrika landbaserade ekosystem, med flest rödlistade arter knutna till sig, det vill säga den produktiva skogen, ser det i dag dystert ut gällande att förverkliga miljömålen. Endast cirka 4–5 procent av den totala produktiva skogsmarken är formellt skyddad och bara kring 2 procent nedanför den fjällnära gränsen.

I dag finns en rödlista med drygt 2 000 skogsarter i Sverige och en officiell rapportering till EU, med anledning av art- och habitatdirektivet, som visar att 14 av 15 utpekade skogsbiotoper inte har en gynnsam bevarandestatus. Samtidigt finns det brister när det gäller de skyddade och undantagna områdenas omfattning, funktionalitet och representativitet.

För att nå de demokratiskt beslutade målen är det centralt att undanta alla skogliga värdekärnor från skogsbruk. Det är skogar som utifrån bestånds- struktur eller artförhållanden bedömts ha en stor betydelse för skyddsvärd fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp.

Ett viktigt verktyg i detta arbete är att kartlägga och värna nyckelbiotoper, det vill säga livsmiljöer som har stor betydelse för floran och faunan och ofta hyser hotade och sällsynta arter. Nyckelbiotoper är rika på biologisk mångfald gällande totala antalet arter, antalet signalarter och rödlistade arter liksom volymen och diversiteten av död ved. Därför är det med bestörtning vi reagerar mot det beslut som fattats av Skogsstyrelsens generaldirektör, att under en obestämd tid pausa inventeringarna av skyddsvärda skogar i nordvästra Sverige.

Vi har stöd i vår uppfattning av mer än 70 forskare och tjänstemän. Vi kommer tillsammans att överlämna ett upprop med kritik mot beslutet till Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, ansvariga ministrar och ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet.
Inom svenskt miljö- och naturvårdsarbete utgör inventeringen av nyckelbiotoper ett viktigt underlag som ger en bild av var i skogslandskapet det finns biologiskt särskilt värdefulla miljöer. Det är en beprövad metod som Sveriges myndigheter, markägare, certifieringsorganisationer, konsulter och andra intressenter har praktisk och konkret nytta av för att avgränsa, skydda och sätta av områden med höga naturvärden. Skogsstyrelsen registrerar nyckelbiotoper och understödjer därmed myndighetens arbete med att bilda biotopskyddsområden samt Länsstyrelsens arbete med reservatsbildning. Även markägare har nytta av denna information när de frivilligt ska undanta skogar från skogsbruk. Nyckelbiotoperna ingår i kartläggningen av skogliga värdekärnor.

Beslutet om pausen i nyckelbiotopsinventeringen har inte förankrats i den samverkansprocess kring begreppet nyckelbiotoper där representanter från skogsbruket, myndigheter, forskare och den ideella naturvården ingår. Inte heller baseras inventeringspausen på forskningsresultat inom naturvårdsbiologi.

Skogsstyrelsens analys av uppföljningen av biologisk mångfald i nyckelbiotoper (2017) visar att nyckelbiotoper i fjällkommunerna i nordvästra Sverige till och med har högre biologiska värden än genomsnittet för landet.

Det är också här en stor del av Sveriges kontinuitetsskogar finns. Kontinuitetsskogar är skogar som aldrig tidigare kalavverkats och som därför har unika kvaliteter för många arter. Här finns en mångfald fortfarande kvar som härrör från en historisk tid då en mycket större del av skogslandskapet bestod av obrukad naturskog.

Bevarandet av våra kvarvarande gamla kontinuitetsskogar har en avgörande roll i arbetet med att nå våra miljömål för skogen. Dessa naturtyper är oerhört svåra att återskapa eftersom de har månghundraårig eller mångtusenårig kontinuitet - om de restaurerade skogarna ska återkoloniseras krävs det att arter finns i livskraftiga populationer i närområdet. Det finns ingen forskning som hittills kunnat påvisa att skogsekosystemet kan återhämta sig och återfå den mångfald som fanns i månghundraårigt naturskogstillstånd under en normal omloppstid på 80–120 år. I stället sker det en kraftig trivialisering när kontinuitetsskogar och andra värdekärnor kalavverkas. Det sker också en uttunning av viktiga livsmiljöer om grova och gamla träd gallras bort.

Det är av yttersta vikt att Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas inventeringsarbete fortsätter eftersom denna information behövs för att kartlägga skogar med höga naturvärden och för att nå Sveriges miljömål. Det är mer kostnadseffektivt att bevara befintliga värdekärnor än att tillåta avverkning för att senare försöka återskapa värdefulla områden, om det ens går. Nyckelbiotoper är i sig ett kostnadseffektivt sätt att skydda rödlistade arter.

Nyckelbiotoper är dock ofta små, isolerade och lider av negativa kanteffekter och fragmentering. Närhet till avverkningar minskar också deras bidrag till bevarandet av den biologiska mångfalden. För att nyckelbiotoperna ska vara funktionella och kunna bidra till regeringens etappmål om att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden ska bevaras, måste hela värdekärnan (där nyckelbiotopen ingår) skyddas långsiktigt för att tillsammans med formella skyddsformer, spridningskorridorer och buffertzoner skapa ekologiskt representativa och välförbundna områden i ett landskapsperspektiv.

Därutöver måste stora arealer skogsmark restaureras för att nå målet. Skogsstyrelsen har meddelat att nya arbetssätt kring skogar med höga naturvärden i nordvästra Sverige bör utvecklas men fram till dess måste befintlig nyckelbiotopsmetod fortsätta användas.

Eftersom bevarande av värdekärnor och nyckelbiotoper är ett centralt och självklart åtagande för hållbar skogsförvaltning, riskerar pausen av kartläggningen att leda till dåligt rykte för Sverige internationellt. De värdefulla naturskogarna i nordvästra Sverige utgör en viktig och unik del av Europas naturarv.

Vi menar att beslutet om pausen i nyckelbiotopsinventeringen är högst olämplig och bör upphävas omedelbart. För att nå upp till nationella och internationella miljömål måste samtliga oskyddade värdekärnor, där även nyckelbiotoper ingår, undantas från skogsbruk. Och det brådskar att lokalisera dessa värdekärnor då de i det moderna skogsbruket försvinner med hög hastighet.

Vi har stöd i vår uppfattning av mer än 70 forskare och tjänstemän. Vi kommer tillsammans att överlämna ett upprop med kritik mot beslutet till Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, ansvariga ministrar och ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet.

Lars Ericson, professor emeritus, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Per-Anders Esseen, professor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Frank Götmark, professor, ekologi, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs Universitet

Håkan Hytteborn, professor emeritus, Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet

Margareta Ihse, professor emerita i ekologisk geografi, Stockholms universitet

Jan Lagerlöf, professor, tidigare Institutionen för ekologi, SLU

Honor C. Prentice, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet



   TS
Elmia
Avatar Fallback

Re: Bidragsforskare protesterar stoppet på nya Nyckelbiotope

Orsa  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#450227 Som en kommentar och replik:

Dam och Herrar professorer, särintressenter, tillika avlönade över skattsedeln har väl inte så långt att flytta sej för en första akademisk diskussion med kollegerna på den ekonomiska fakulteten innan man blåser så kraftfullt i sina trumpeter.
Det blir lite komiskt när man så kraftfullt sätter lampan på en pusselbit i mosaiken. Lite mer samhällsperspektiv kunde vi väl få inbakat i yttrandet, för den där miljonsumman per månad vi betalar.
Vårt så kallade välfärdssamhälle som är ett högskatte- och högkostnadssamhälle har i Sverige ett viktigt tillskott från den aktuella areella näringen skogsbruket.
En ekonomisk realitet som kan balansera ensidiga krav på skydd, restriktion, omyndigförklarande och konfiskation är att vårt samhällsutveckling tyvärr bygger på ständig tillväxt, ökning av intensitet och beskattning. Det måste vara en befolkningsökning, konsumtionsökning. Låga priser ökar beskattningsutrymmet.
Ja, mer rovdrift krävs för att mätta alla munnar. Staten får ju mer och mer munnar att mätta. Där förr en skogsbonde med varsamhet och muskelkraft kunde sörja för sin familj, skall idag ett par maskinförare på 100 gårdars areal föda två familjer.
Mitt i detta står offren. Naturen och den privata skogsägaren. Idag skogsbondens barn och barnbarn som inte kan försörja en familj på de 50-150ha utan skulle behöva 500ha för att köpa cyklar till sina barn.

Om man förstår skribenterna rätt förordas första åtgärden vara att minska skörden från skogarna i Sverige genom att försätta utöka de skyddsmål som gällde för 15 år sedan (3, 4, 5%) till sagda siffror kring 20%.
Hur många professurer ska vi skära bort då på en gång? Kan vi inte bygga upp något först innan vi raserar det som trots allt kan ge resurser till förändring.
Vi kan ju inte minska potatislandet innan vi vet hur vi ska byta till en annan försörjning. Att gorma för att ta bort en 1/5 av produktiva skogsmarkens skörd är en sak som visionerande aktivister må göra, men 7 professorer måste tänka sej för innan man ruinerar den aktning tieln normalt bär med sig.
/Tycker jag

Wikipedia:
Sverige räknas som världens näst största exportör av sågade trävaror, tredje största exportör av massa och fjärde största exportör av papper.
Mer än hälften av virket från de svenska skogarna går till den trämekaniska industrin bland annat för tillverkning av sågade trävaror. Produktionsvärdet i skogs- och träindustrin i Sverige uppgår över 200 miljarder och sysselsätter direkt cirka 58 000 personer. Sysselsättningen minskar, men produktionen ökar något. Skogsindustrin är en av Sveriges viktigare näringsgrenar då den svarar för cirka 10-12 procent av industrin produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning. Skogsindustrin står även för cirka 12 procent av Sveriges varuexport. Handeln med skogs- och träindustriprodukter ger Sverige ett exportöverskott. Skogsindustrin återfinns ofta lokaliserad till orter där just den industrin är den dominerande arbetsgivaren. Den största mottagaren av svensk export är Tyskland.

Avatar Fallback

Re: Bidragsforskare protesterar stoppet på nya Nyckelbiotope

Flax12  
#450337 Riktigt bra skrivet Orsa!

Användarvisningsbild

Re: Bidragsforskare protesterar stoppet på nya Nyckelbiotope

DagL  
#450487 Skrev just om att de politiska besluten inte verkar bli bättre över tiden:
http://blogg.vk.se/dagl/2017/04/10/riksdagens-beslut-forbattras-inte-med-tiden/
Till detta bidrar svårigheten att syntetisera vad forskare egentligen tycker.
Jag skrev också att skogsforskningen i Umeå förefaller världsledande i skogsforskning och lite om varför:
http://daglindgren.upsc.se/Energi/Skogsforskningshuvudstad.pdf
Men jag framhåller också att vara bäst på vetenskapliga uppsatser inte är samma sak som bäst på förnuftiga beslut. Och att vara bäst inte innebär att vara jättebra.
Nu och här betygar jag min tilltro att de skogliga besluten kommer att bli ganska bra åren framöver, avsevärt bättre än internationellt snitt. Men jag försöker aktivt motverka en del oroande tendenser.

Användarvisningsbild

Re: Bidragsforskare protesterar stoppet på nya Nyckelbiotope

DagL  
 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).