Drygt 100 skogsägare svarade på enkäten som skickades ut till ett urval i sydvästra Sverige våren 2016. Fokus i arbetet har varit att få reda på hur skogsägare ställer sig till maskinval, gallrings- och skötselmetoder i gallring.
Normskogsägaren som svarade var en man över 50 år som bodde på fastigheten och ägde ca 100 hektar skog.
Sammanfattningsvis så önskar denne skogsägare att fri gallring (kvalitetsgallring) tillämpas med beståndsgående skördare.
Frågorna är ställda utifrån maskinmetod och maskinvikt där skogsägarna fått betygsätta tre olika typer av maskinsystem:
Beståndsgående skördare under 12 ton (typ Rottne H8)
Stickvägsgående skördare mellan, 12 - 18 ton (typ John Deere 1070)
Stickvägsgående skördare stor, över 18 ton (typ Rottne H14)
Det är viktigt att belysa att hela studien avser den allra vanligast förekommande gallringstekniken idag - gallring med beståndsgående- alternativt stickvägsgående skördare tillsammans med en stickvägsgående gallringsskotare som lastar ~10 ton eller mer. Stickvägsfri gallring, alltså en beståndsgående skördare tillsammans med beståndsgående skotare ingick ej i studien.
Studien visar på några intressanta resultat
Bland annat att skogsägare förordar beståndsgående skördare, hela 70% av de tillfrågade valde denna metod. Bryter man ner det på betygsnivå (1-5 där 1 sämst och 5 är bäst) så får även här beståndsgående skördare högst betyg (mest 5:or), stickvägsgående skördare typ John Deere 1070 får ett medelbetyg med flest 3:or och stor stickvägsgående skördare (typ Rottne H14 > 18 ton) får sämst betyg (flest ettor och ingen femma).
Flera intressanta frågeställningar kan brytas ur denna studie. En av de kanske mest intressanta är det faktum att det verkar finnas diametrala intresseskillander i maskinval mellan skogsägare och den virkesköpande industrin. Tänkte då kanske främst på vår stora tråd om beståndsgående skördare på väg att dö ut? och då det faktum att stickvägsgående skördare blivit mer och mer populära under senaste åren.
Samtidigt ploppar frågan om Stickvägsgående vs beståndsgående upp med jämna mellanrum också och vissa delar av landet har högre andel beståndsgående skördare.
Svårt att blanda
Arbetet tar upp det vi diskuterat många gånger på Skogsforum - det är svårt att blanda teknikerna. Ett exempel är att en beståndsgående skördare gör förstagallringen och sedan väljs en stickvägsgående skördare till att 2a gallra efter beståndsgående skördare. Då kommer den stickvägsgående skördaren få problem att gallra igenom beståndet ordentligt, detta eftersom det är så pass brett mellan vägarna (eftersom en beståndsgående skördare kör slingerstråk och matar in virke till väg ute i beståndet). Det samma gäller tvärtom, om en beståndsgående skördare kommer in i en andragallring som är gjord med stickvägsskördare så är det så tätt mellan vägarna att man inte kan slingra i beståndet, dessutom har man för kort kran för att nå igenom hela beståndet.
Författaren tar upp en möjlighet baserat på svaren i enkäten; om förstagallringen görs med beståndsgående skördare så kan andragallringen antingen göras av en beståndsgående skördare igen alternativt med en stickvägsgående skördare och en manuellfällare som med motorsåg fäller ut träd som ska gallras bort till närmsta väg.
Mellanzonsfällning som det också kallas är en metod som troligtvis mer eller mindre är utdöd idag, troligtvis på grund av fördyringen i att ha med en manuellfällare. Det är lite synd för skogsägarna verkar efterfråga detta - beståndsgående metod ville användas av nästan 70% av de tillfrågade skogsägarna, tvåa med 14% ville de ha en stickvägsgående skördare med manuellfällning av mellanzonen. Stickvägsgående (liten) kom först på tredje plats med 13%.
För och nackdelar med de olika maskintyperna
För och nackdelarna mellan de olika skördartyperna tar oftast ut varandra, den enes bröd den andres död. En stickvägsgående skördare är större och har oftast ett större aggregat, detta gör att den klarar grövre skog, klenare slutavverkningar hos samme skogsägare osv. Det som talar emot detta är det faktum att en Stor skördare bäst i slutavverkning både i effektivitet och virkesvärde. En annan aspekt är att andragallringar klaras bättre med en större skördare, det som talar emot detta är skogsforskarnas tydliga rekommendationer om att skog över 20 meter i övre höjd ej bör gallras för stormrisk etc. Vid en Ö.H på 20 meter toppar oftast uttagen medelstam på ~0,18 m3fub. Det är en medelstam som en beståndsgående skördare klarar idag.
En annan aspekt är att beståndsgående skördare inte får lika mycket ris i vägen eftersom hälften av skördningen sker i slingerstråken i beståndet. Dessutom blir det mer virke i varje väg vid beståndsgående skördning. Detta är både på gott och ont; det gäller att göra korrekta vägval på fast mark annars ökar risken för körskador, samtidigt blir skotningen effektivare. Vissa förare av stickvägsskördare menar också på att det kan vara svårt med sikten och precisionen när man arbetar på full kranarm (~10 meter).
Studier visar på att bestånd som är gallrade med beståndsgående skördare blir jämnare gallrat och mer genomgallrat, samtidigt finns risken att man i slingerstråken skadar rötter, stammar och rothalsar.
Det finns ett större utbud av stickvägsgående skördare idag. Oftast är de också mer populära bland skördarförare. Det kan vara svårt att få tag i förare till beståndsgående skördare. Något som ofta också diskuteras är om produktionen är högre i stickvägsgående skördare. Personligen hävdar jag att detta är fel, det är istället föraren detta hänger på och tittar man på maskindata mellan de minsta stickvägsgående skördarna och de vanligaste beståndsgående skördarna är det ingen nämnvärd skillnad i motor- eller hydraulpumpsstorlek.
Vill du se en schematisk bild på skillnaderna för de olika skördarna så kan du hitta en i tråden Fredrik Reuter - 2a gallra efter beståndsgående skördare
Föraren viktigast
För och nackdelar mellan olika gallringsskördare i all ära, föraren bakom spakarna är oftast den som är orsaken till en bra eller dålig gallring. Lägger föraren vägarna fel så kan körskadorna bli katastrofala, speciellt med beståndsgående eftersom det då finns färre vägar att välja mellan för skotaren. Om föraren i stickvägsskördaren har svårt med att arbeta på full kranarm så krymper vägavståndet dramatiskt fort och stickvägsarealen kan uppgå till så stor del att beståndet vid sidan av vägarna måste lämnas orörda för att det inte ska gallras för hårt enligt Skogsvårdslagen och gallringsmallar.
Båda systemen har sina utmaningar helt klart, men en sak har de gemensamt - mest hänger det på den som rattar spakarna!
Skogsägarnas målbild
I examensarbetet ställdes också frågan; “Vad är ditt mål eller dina värden med ägandet av din skog/varför äger du skog?” Det här är en intressant frågeställning som kanske inte direkt berör ämnet med maskinval i gallring, men det som framkom var att “Familjetradition” styr skogsägandet mest, 30% följt av Ekonomi (19%), Naturvärden (15%), “Känslan att äga” (12%), “Jakt och Fiske” (12%) samt Rekreation (8%).
När det gäller värden i själva gallringsutförandet så verkar “få skador” vara allra viktigaste faktorn, 66% anser detta. Skötselmetod, maskinval, bra inköpare och bra förare får alla ca 22% av rösterna, sist kommer Årstid, låga kostnader samt höga virkespriser (12, 11 resp 8%). Hela 60% av svaren visar sedan på att de ser gallring som en långsiktigt investering, vidare ser 36% gallringen som en strikt skötselåtgärd samt 2% som avkastning på kapital.
Länk till X-jobbet: http://stud.epsilon.slu.se/9664/1/grone ... 160927.pdf
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto