isteskog skrev:Fin film Icegrip! Är det inte gamla invallade betesskador så blir det nog ett väldigt fint och kvalitetsmässigt bra bestånd. Luckorna sluter sig fort, så dessa är inget att oroa sig för.
busholle skrev:Älgfoderodlare skrev:Men det som jag ser sker häruppe, verkar ju inte vara lika hur de utvecklas på andra ställen. Men hur gamla är dina tallplantor som är 1 m nu ?
Skogen avverkades 2006, strax innan stormen Per. Sedan dröjde det till 2010 innan det markbereddes, efter det har jag fått varierat uppslag av självföryngring kompletterat med plantering i luckorna.
Har fått lära mig att tallfrö gror under sju år så enligt det gror det fortfarande nya frön efter fröträden som avverkades för något år sedan.
Tillbaka till din fråga så är det olikåldrigt men huvudsakligen mellan 0-7 år
Vi har ett litet hygge på 1,8 ha, som avverkades 2009. Planteringarna där har blivit sådär. Medans självföryngringen ökar från år till år. På vissa ställen verkar inte björken ta sig lika lätt som tallen. Tätheten varierar också, från 6-7000 upp till kanske 9-12 000 / ha. Men jag börjar ju stamkvista redan träden är ca. 1,5-2 m. Så jag får ju inte den där känslan av otrolig täthet. För tar man bort kvistarna även i rel. täta bestånd o får bara stammarna kvar. Då ser en ungskog helt annorlunda ut. Inga mattor av röjda småträd. Och när man något år senare skall stamkvista igen, då märker man om något träd inte hinner med i takten. Endera så är det självdött eller betat. För undertryckt tall verkar ju betas mer än de som växer starkare. Har i andra bestånd som börjar komma upp mot ca. 10-12 meter haft endast ett fåtal självgallrade under de senaste 5 åren. Det är ca. 3 år sedan senaste stamkvistningen där, men de börjar innehålla gallringsgrovlek de flesta. De står mycket bra till växtmässigt vad gäller solexponering, så tillväxten är hög / träd. Dessa bestånd hade inga vindfällen vid våra stormar här uppe. Täthet idag är ca. 6-9000 /ha. Men man upplever inte tätheten utan kvisten. Den mängd CO2 som dessa träd binder idag, är ju högre än om antalet stammar hade varit 1/4 av vad de är idag. Och fr.o.m. nu så kan jag ju ta egen ved av den självgallring som blir, i den takt den kommer. Jag tror nog att denna självformande urglesning i jämn takt, hjälper träden att själv utveckla det rotsystem som behövs. Ekonomiskt så sparar jag ju på gallringskostnaden o kan förhoppningsvis i gengäld få ett kvalitativt bra bestånd när det är moget för avverkning. Och här finns ju inte känslan av plantage efter mall. Samtidigt är det ju en mycket gångvänlig skog. Och väldigt få betningar på kvarvarande träd. Inga barkgnag.
Dessutom kan man ju skjuta genom denna skog på skapliga håll, utan risk för kvist träffar. Och djur som kommer, rör sig liksom lugnare i tätare skog. Det ger väl en form av trygghet. Har skjutit några Rådjur i torn, mitt i dessa skogar på 10-15 m håll. Lugnt betande utan vetskap om min närvaro. Mycket rikt fågelliv. Så man får ju mer av upplevelser i dessa skogar medan de växer.
En tanke om dina täta stamkvistade bestånd, har du tänkt på att kronas storlek är proportionerlig med rotsystemets storlek?
Förra året höll jag på med en röjning med extremt höga stamantal och då drog jag några slutsatser: Täta bestånd danar inte kvist så mycket man tror och täta bestånd får oerhört små rotsystem.
https://skogsforum.se/viewtopic.php?p=349999#p349999
alias skrev:Måste ställa en fråga till @Älgfoderodlare;
Hur ser ditt mål för dina bestånd ut?
Jag tänker i form av vid vilken ålder de skall slutavverkas och vad du då räknar med för stamantal och medelstam?
Vad är det för boniteter vi talar om (minns jag fel, eller hade du skog på rätt hög höjd över havet och beläget i Härjedalen eller Hälsingland?)?
Om jag tänker rätt så borde ett extremt högt stamantal inte ge så mycket högre totalproduktion stamved än ett tämligen normalt stamantal - och därmed en avsevärt klenare medelstam vid motsvarande slutavverkningsålder. Detta borde leda till lägre andel sågtimmer, samt klenare sågtimmer och högre avverkningskostnader - vilket försämrar virkesnettot. Alternativt vill jag få det till att det stamrika beståndet behöver bli avsevärt äldre än det konventionellt skötta för att uppnå likvärdig medelstam, vilket innebär att kapitalet i skogen binds längre tid.
Att stamkvista så gott som alla träd i röjningsfasen ger förvisso valfrihet för framtiden, men det måste ta en hiskelig tid. Jag tycker knappt att tiden räcker till plantering, röjning, plantbehandling, gallring m.m. utöver det vanliga lönejobbet.
MVH
Alias