/Niklas
skogshare skrev:Med lite erfarenhet av både röjning och älgskadeinventering menar jag att oröjd tallungskog - i motsats till röjd - är rena magneten för älgen, som löpande genom både toppbetning och barkrepning kan fördärva hela bestånd. Samma förhållande gäller för övrigt för skador av kronhjort på oröjd granungskog. Risken för bristande antal oskadade stammar och ojämn fördelning av dessa efter röjning är överhängande.
Samtidigt innebär ju en sen röjning att rotsystemen får kortare tid att växa ut och ge en tillfredsställande stormstabilitet innan förstagallringen. Det betyder i sin tur att gallringen måste ske vid en lägre medelhöjd - för samma stabilitet - än eljest och att medeldiametern därigenom blir väl klen. Även mängden barrmassan påverkas negativt av sen röjning till men för de närmaste årens tillväxt. För den önskvärda kvalitetsutvecklingen menar jag i stället att det är viktigare att beståndet får sluta sig ordentlig efter förstagallringen, gärna i kombination med stamkvistning.
Älgfoderodlare skrev:Nu kan ju jag tycka att man bör väl hellre toppa björkarna så att de ej hämmar tallen men blir kvar som bete åt viltet. Då tjänar det 2 syften. De håller samtidigt lite mer fart på tallen och kan minska betestrycket. Stamkvistar man dessutom tallen, så har i alla fall jag upplevt att tallen ökar i höjdtillväxt. Vilket gör att den också kommer fortare ur beteshöjd, lägger bättre grund till kvalitet i rotstocken. Och man kan ha en senare röjning av underväxt då dessa oftast inte blir så grova r.t. skuggningen. Spädare träd i tätare bestånd är dessutom mer betesbegärliga. Så underväxt lövsly, men även betad tall som växer dåligt, kan vara bra att ha under några år innan man röjer bort dem.
Älgfoderodlare skrev:Men det som jag ser sker häruppe, verkar ju inte vara lika hur de utvecklas på andra ställen. Men hur gamla är dina tallplantor som är 1 m nu ?