Jasi skrev:Jämförelsen mellan skogsindustrin och enegisektorn blir enklare att göra då vraket är borta. Massaveden har ett högre energivärde än vad som betalas av skogsindusrin. Det är mer lönsamt att elda upp veden.
Niking skrev:Att allt massavedvrak bara ska ske på travens "egna meriter" är ju självklart. Det är tydligen en mycket tam sort av skogsägare i norr som finner sig i statistikvrak, även om jag tvivlar på att ett borttagande av statistikvraket skulle resultera i fler kronor på skogsägarens konto. Dagens statistikvrak är med andra ord huvudsakligen ett pedagogiskt problem och inte ett ekonomiskt problem för skogsägarna.
När vi diskuterar massavedsvrak, så undrar jag om det finns någon massavedsvrak som verkligen vrakas, alltså som överhuvudtaget inte kan användas av massafabriken? Om så är fallet, hur stor andel och på vilka grunder?
/Niklas
Bertilsson skrev:Niking skrev:Att allt massavedvrak bara ska ske på travens "egna meriter" är ju självklart. Det är tydligen en mycket tam sort av skogsägare i norr som finner sig i statistikvrak, även om jag tvivlar på att ett borttagande av statistikvraket skulle resultera i fler kronor på skogsägarens konto. Dagens statistikvrak är med andra ord huvudsakligen ett pedagogiskt problem och inte ett ekonomiskt problem för skogsägarna.
När vi diskuterar massavedsvrak, så undrar jag om det finns någon massavedsvrak som verkligen vrakas, alltså som överhuvudtaget inte kan användas av massafabriken? Om så är fallet, hur stor andel och på vilka grunder?
/Niklas
1 Fördjupa omständigheterna som du känner till som innebär mest pedagogiskt problem omkring statistikvrak.
Bertilsson skrev:2 Någon får gärna med saklighet belysa olika vrakfels påverkan på massan.
Jag berörde några problem ovanför här om sådant som jag sett konsekvenser av.
- Plast som följer med hela processen är synnerligen farligt eftersom det ger brott på pappersbanan i inledningen av torkningen. Tryckerier har fått sortera om göra om trycksaker eftersom inte trycket tar korrekt på plast.
- Kol och sot likaså eftersom de inte går att bleka bort.
Granne till mej har tidigare arbetat på bruket i Hylte där de i renseriet fick plocka bort och även såga bort delar av bitar som hade fel som gav problem i processen. Slipmasssa var stundtals slutprodukten då.
Bertilsson
"spindeln" skrev:jag tycker det är mkt. bra att detta fenomen även nått media ,
http://www.lantbruk.com/Article.jsp?article=37264
Niking skrev:Det pedagogiska problemet med alla vrak (inklusive statistikvrak), är ju att förklara så alla förstår att det inte är en verklig stöld, utan bara en chimär stöld beroende på den aktuella prismodellens utseende. Om prismodellen ändras så att skogsägaren även får betalt för vraket, så kommer ju priset på massaveden att sjunka i motsvarande grad, så att nettot på traven blir ungefär det samma!
Niking skrev:Det pedagogiska problemet med alla vrak (inklusive statistikvrak), är ju att förklara så alla förstår att det inte är en verklig stöld, utan bara en chimär stöld beroende på den aktuella prismodellens utseende. Om prismodellen ändras så att skogsägaren även får betalt för vraket, så kommer ju priset på massaveden att sjunka i motsvarande grad, så att nettot på traven blir ungefär det samma!
Jasi skrev:Var kan man läsa att man blir drabbad av kollektivet?
Gunnarskog skrev:Vad skulle ske om vrakbestämmelserna tas bort?
flisshejk skrev:Niking undrar om det finns något massavedsvrak som överhuvudtaget inte kan användas i massafabriken, Bertilsson nämnde två saker plast och sot, när jag arbetade som virkesmätare var det så att om man såg plast i traven skulle den helvrakas och då lades den åt sidan, sot var även varkorsak men inte helvrak det är egentligen de ända orsaker varför man skulle behöva vraka massaved, å andra sidan hörde man talas om arbetare som kastade i sina skitiga arbetshandskar rakt in i produktionen med följd att man fick vraka hela koket, det kunde röra sig om åtskilliga ton kanske därför man är så rädd för att betala för vrak någon skall ju betala sådana tilltag. Kvist och röta som idag får vrakprocent går direkt in i produktionen att det skulle vara svårigheter att köra dåligt kvistat virke i barktrummorna är bara nys, under 70-talet levererade vi träddelar dvs. okvistat virke till massaindustrin och det gick alldeles förträffligt. Visserligen ligger vi steget före i Norrland men nog borde energimarknaden ha slagit genom även på andra ställen, jag tycker mig se på debatten att det verkar som att många markägare inte kommer ihåg det sortimentet, å andra sidan är jag nog lite arbetsskadad som hållit på med detta sedan 70-talet.
Hej svejs.