Gallring

Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

17 inlägg 8166 visningar 6 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Fredrik Reuter  
#407633 Skogforsk sammanställer idag data från sitt gallringsförsök med tall i Kolfallet. Så kallad höggallring, gallringsmetoden där man gallrar bort de grövre träden för att gynna de mindre, kan man i princip säga nu förkastas av Skogforsk. 16% lägre nettotillväxt gav höggallring jämte försöker med (den betydligt vanligare) låggallringen, där till skillnad mot höggallring gallringen sker underifrån och de minsta träden gallras bort för att gynna de större.

Höggallring fick en skjuts 1993 då den godkändes som gallringsform i Skogsvårdslagen. Anledningen är att större träd tas ut, gagnvirkesvolymen i uttaget ökar och avverkningspriset sjunker (det är billigare att avverka grövre träd). Sammantaget blev det oftast ett positivt netto i gallringen för skogsägaren. Med facit i hand så har det visat sig att även låggallring i många fall ger ett positivt netto, om än inte så mycket. Men nu visar försöken alltså att i det lång loppet är låggallring att föredra framför höggallring.
Anmärkningsvärt är att en del av förlusten vid höggallring kommer sig av att avverkningen av de större träden i större omfattning skadar de kvarvarande mindre träden.

Här kan du läsa mer om försöket: http://www.skogforsk.se/kunskap/kunskap ... -ekonomin/



   TS
Malwa
Användarvisningsbild

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#407639 Noterade att flera försöksplatser fick strykas p.g.a. alltför omfattande skador från vind och snö i de höggallrade leden.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

isteskog  
#407641 Inte ett dugg förvånande! Tycker det var mest ett sätt att lura skogsägarna ..... 😡

Användarvisningsbild

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Älgfoderodlare  
#407643 Som jag läser detta, och rätta mig nu om jag har fel. Vid låggallring så blir tillväxten högre på kvarvarande träd än vid höggallring, då medeldiam. är större. Och vid höggallring blir tillväxten lägra då medelstammen efter gallring är mindre på kvarvarande träd. Men att gallringsnettot vid höggallringarna kan vara något högre än vid låggallringar. Men som motverkas av en lägre tillväxt.
Nu beskrivs ju inte hur stora skadeverkningarna var vid låg resp. höggallring i de bestånd som ströks som försöksytor.
Då de kvarvarande redovisade bestånden, hade lite skador av de olika orsaksgrunderna. Hade det varit intressant att även få skadenivåerna redovisade från de strukna områdena. För även om det sägs att skadorna vid höggallring på kvarvarande bestånd, vart högre än vid låggallring. Så borde det ju ände för den tot. ekonomiska utfalls bilden för en enskild skogsägare. Var intressant att ha fått veta hur skador även påverkar låggallrade bestånd gentemot ogallrat. För det jag kan dra som slutsats, är att ogallrade bestånd ändå borde ge det klart högsta avverkningsnettot vid en slutavverkning, r.t. totalvolymen. Och det borde väl vara mest av intresse för en skogägare, eller ?

Användarvisningsbild

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

halvproffs  
#407646 Självverksamma typ som mig gallrar nog både högt o lågt för att få dom bästa stammarna kvar. Man vill ju även ha en fin skog som blir bra kvalite av.
Synd att betalningsviljan hos inköparna är låg för kvalite. Undrar om det är Kolfallet i Hedesunda på Korsnäsmarker. Där startades på 50-60-talet nånstans försök med droppbevattning från en sjö, bevattna ungskog under ett antal år och jämföra med ett lika bestånd som var obevattnat.

Avatar Fallback

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

isteskog  
#407648 Jag låggallrar och tar bort vargar och defekta träd i alla skikt. Tror inte att man får någon bättre kvalitet med att inte gallra. Avverkade ett bestånd ifjol som aldrig gallrats och där var det inte någon bra kvalitet överlag. :???:

Användarvisningsbild

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Älgfoderodlare  
#407651 I de redovisade testområdena, hade ju skadeeffekterna av vädret varit ringa. Att man inte redovisat varför o vilken omfattning, hur det i de områden som ströks. Påverkats av vädret, blir ju på ett sätt att bara påvisa ett positivare resultat för en etablerad syn på skogsvolymutveckling. Men om det via vädrets påverkan, visar sig att både låg som höggallrade bestånd, under de första åren efter åtgärd. Kan skadas i större utsträckning än ogallrat. Då borde ju de tot. förlusterna gentemot ogallrat, bli mycket större. Och när man i framtiden spår att ovädren kommer att bli både fler o kraftigare, hade det varit mycket intressant att få sett resultaten av skadeverkningarna i de strukna områdena.

Avatar Fallback

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

jannee  
#407652 Har följt Isteskogs exempel i över 45 år. Slutavverkningen brukar sedan vara hyfsat bra, tyvärr har man inte hittat all röta :oops: ,

Användarvisningsbild

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Älgfoderodlare  
#407654 Nu är ju ogallrat inte det samma som overksam för min del. Jag gör ju mycket i min skog i alla fall. Men om det nu är så att uppköpare inte betalar för den kvalitet som VI tror att vi skapar för bättre vinning. Då är det ju tyvärr så, att det är till slut enbart volym / areal det handlar om som ger bäst betalt.

Avatar Fallback

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

jannee  
#407663 Älgfoderodlare du får inte glömma hur bra det känns när man gjort precis som man själv vill, om det sedan är det mest lönsamma alternativet eller inte - vad spelar det för roll :?:

Användarvisningsbild

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Älgfoderodlare  
#407666 Helt rätt ! Och när man går där bland sina träd o upplever att det man ser av tillväxt o övrigt liv i den skog man varit del av att skapa. Inte tänker jag då i första hand på hur mycket pengar de ev. kan vara värda. Det känns ju klart bäst med att ha lyckats med att skapa just en skog.

Användarvisningsbild

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#407924 Blir resultatet med avseende på toppbrott och vindfällen ungefär det samma i Kronobergsmetoden, d.v.s. när man höggallrar och därmed avvecklar den förväxande björken?

Jag minns att jag lät avveckla en björkskärm med maskin och det blev sedan både en del vindfällen och toppbrott där sedan. Men några fler egna skärmavvecklingar jag har jag inte gjort.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Skogsforskare  
#408008 Ett problem med försöket i Kolfallet är att man hade stickvägar på ytorna och konsekvent tog bort de grövsta träden vid höggallringen. Eftersom träden längs stickvägarna blev aningens grövre vid varje gallring så blev stickvägarna bredare och bredare. På låggallringsytorna tog man konsekvent de klenaste träden som naturligtvis stod inne mellan stickvägarna. Konsekvensen blev att ytorna blev mer och mer olika på ett sätt som inte hade med själva gallringsformen att göra. Det är ett av skälen till att det inte är ett speciellt bra fältförsök. Det går inte att jämföra behandlingarna på ett bra sätt.

Ett annat problem är att Skogforsk inte förstått hur man ska utvärdera gallringsförsök. Det är inte bara trädens diameter som påverkas av hur man gallrar utan även medelhöjden och därmed omloppstiden.

Avatar Fallback

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#408034 Omloppstiden bestämmer man väl själv inom rimliga gränser. När massavedsköparna lanserade "kvalitetsgallringen" så var det ett argument att omloppstiden skulle förlängas och skogsbruket därmed skulle bli miljövänligare. Skogsägare som i sitt inre ville ha hyggesfritt nappade säkert på idén.

Avatar Fallback

Re: Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt)

Skogsforskare  
#408041 Du väljer själv när du vill slutavverka, men om man ska jämföra virkesproduktion så måste man göra det på rättvisa villkor.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).