fre 27 nov 2015, 11:57#353720
Hej
Visst kan man se på detta med flera olika sorters ögon.
Men för min del i omarronderingen som blev klar för 10 år sedan fick jag min ruta som är 35ha och som bara jag äger och ingen annan. Varenda träd är mitt, jag behöver inte fråga någon annan om lov för att hugga en vedpinne tex. Jag avverkar när jag vill och gallrar och röjer som jag vill. Eller så behöver jag inte göra någonting alls, men det bestämmer jag. Det måste väl vara att äga sin egen skog. Jag kan verkligen känna att det här är mitt.
Hade den här omarronderingen inte blivit av hade jag idag ägt skog i lag med folk jag inte ens känner tex. Vi hade nog varit minst 10 delägare på vissa skiften. Skiften utspridda lite här och där över ett 400km2 stort område som denna by täcker.
Dåligt uppmärkta gränser, så jag hade inte vetet om jag var på grannens eller mitt, om jag ens hade hittat dit. Hade min morfar levt hade han kunnat visa vart dom var och han var född på 1910-talet. Mina föräldrar är född på 40-talet, och jag tvivlar på att morsan skulle ha vetat var dessa skiften var.
Nu får jag ju inte gå i en skog som är "skött av mina förfäder" utan den är skött av mig och ingen annan kusin eller tremänning eller liknande behöver lägga sig i.
Om det nu är viktigt att "äga mark" och man vill kunna tala om det för sina barn en vacker dag när man står där på skiftet så måste det ju vara bra att veta var det är till att börja med. Och när man står där mitt på skiftet och tittar sig om och säger "allt ni ser det äger vi" då ska man väl inte behöva smyga fram " och 15st till".
Detta är vad jag tycker och mina åsikter.
Andreas