mån 28 sep 2015, 08:20#343727
Jag ber om ursäkt för att jag kommer med en väldigt lång text. Jag har dock under under de 40 år som jag jobbat som VVS konstruktör funderat mycket på vedeldning och själv eldat enbart med ved sedan 1976. Har numera en Fröling S4 som jag är mycket nöjd med.
Läs och tyck till:
Vad skall man kräva av en modern vedpanna? Här är några tips att tänka på.Pannans effekt skall vara anpassad till husets behov.Det låter som ett fullkomligt självklart krav men i dag säljs det pannor på 25-40KW för installation i villor. En någorlunda modern villa av normal storlek har ett effektbehov på mindre än 10 kW vid DUT. 200m2 med 50W per m2 i effektbehov vid DUT ger 10 kW. Har man högre effektbehov än 50W/m2 så har man ett kallt och dragit hus så då bör man se över sitt klimatskal och kanske byta fönster och tilläggsisolera innan man funderar på att byta värmesystem.
Det är svårt att konstruera en vedpanna med låg effekt så man kan se pannans effekt som ett mått på hur bra den är. Pannans effekt är beroende av bottenytan (rosterytan) i pannan. Man vill gärna ha en panna för 50 cm ved, då den är lite lättare att hantera, och då blir ofta panneffekten hög om man inte behärskar förbränningstekniken riktigt. Se därför pannans effekt som en kvalitetsindikator. Låg effekt och 50cm ved klarar bara de bästa pannorna.
Själv har jag en panna på 15 kW effekt och det räcker till de allra flesta villor. (Jag värmer 265m2 inkl kontor och verkstad)
En låg panneffekt ger en billig installation med små rördimensioner, pumpar, ackumulatortank mm och låga förluster i form av värmeläckage.
Stort vedmagasinPannans vedutrymme (eldstadsvolym) är viktigare än ackumulatortankens storlek men de båda skall vara anpassade till varandra. Ved lagrar mycket mer energi per kg än vatten (ved ca 5 kWh/kg och vatten ca 0,06 kWh/liter vid dt 50K) Lite grovt kan man säga att 1 liter eldstadsvolym ger 1 kWh. Jag har 1700 liter ackumulatorvolym och 145 liters eldstadsvolym. Stoppar jag pannan full så kan jag teoretiskt få ut ca 145 kWh men jag eldar oftast med gran som ger lite mindre energi per liter så i praktiken ger ett vedinlägg kanske inte mer än ca 70kWh vilket räcker till ett dygn med ca 3 kW effektbehov.
Automatisk tändning.Automatisk tändning betyder att man laddar pannan med ved när det passar. Sedan startar pannan när ackumulatortanken är tom. Det indikeras av att shuntventilen till värmen är fullt öppen. Då startar en ”varmluftpistol” och blåser in het luft i ett litet hål i vedutrymmet där man lagt lite kartong eller papper. På min panna är varmluften igång ca 1,5 minuter sedan är pannan igång. Det är ju inte svårt att tända en vedpanna så man kan tycka att automatisk tändning är onödigt men det är väldigt praktiskt vår och höst när man inte eldar så ofta och när man är borta en längre tid från huset. Då kan man först ladda acktanken helt och sedan fylla pannan. På det viset är det ok att åka bort 2 dygn utan att komma hem till ett nedkylt hus.
SpaksotningSpaksotning betyder att det sitter en spak på pannan som kan dra skrapor upp och ned i rökgaskylaren när man rör på spaken. Genom att dra i spaken några gånger varje gång du lägger in ved så håller du rökgaskylaren fri från sot. Det gör att traditionell sotning räcker det med att göra en gång per år.
Lambdasond. Lambdasonden är en givare som mäter syröverskottet i rökgaserna. För att ta tillvara den gasutveckling som sker i början på en vedbrasa behöver primär och sekundärluften justeras kontinuerligt under en brasa. Det kan bara göras med automatik. Automatiken styr spjällmotorer på sekundär och primärluftspjällen så att syreöverskottet håller sig på ca 8 % under hela vedbrasan. När syreöverskottet stiger när veden brunnit ut så stänger automatiken också av pannan. Då är det för det mesta lite träkolsglöd kvar i pannan som räcker för att tända en ny brasa på om man bara kommer inom en 5-6 timmar. Det gör att vintertid behöver man sällan lägga in papper i pannan för att tända utan det räcker med att fylla på ved.
Sugande fläkt.En varvtalsstyrd sugande fläkt reglerar effekten på brasan så att rökgastemperaturen håller sig på inställd temperatur. Fläkten styrs också av lambdasonden så när brasan börjar minska i storlek efter ett tag så varvar fläkten ned för att inte syreöverskottet skall bli för högt. Genom att rökgaserna alltid passerar rökgaskylaren får man aldrig de höga rökgastemperaturer (max 250°C) som var vanligt med gamla pannor där rökgastemperaturen ibland kunde gå upp till 4-500°C.
Fläkten går automatiskt upp till max varvtal om man öppnar en lucka för att fylla ved. Det gör att det inte ryker in i pannrummet.
Integrerad styrutrustningDet är en klar fördel om man har ett gemensamt styrsystem som styr pannan och hela huset dvs. laddning av acktank, solfångare, värmeshunt eventuell kulvertladdning mm och inte bara själva pannan. Det finns det flera fabrikat av pannor som har. Dels blir det billigare att inte behöva köpa separata styrutrustningar och dels blir installationen enklare när samma givare kan användas för olika funktioner. Den stora fördelen ligger dock på övervakningen när man på ett ställe kan se om allt fungerar som det skall. Man bör ha en display även i lägenheten så man slipper gå ner i pannrummet för att se om man behöver göra något. Idag har flera fabrikat dessutom möjlighet att ansluta styrutrustningen till internet så man kan titta på den från en smartphone eller dator. Styrutrustningen skall kunna varvtalsstyra de nya högeffektiva pumparna.
Solfångare
Solfångare är snart utkonkurrerade av solceller, det är min personliga åsikt, men till en vedeldningsanläggning passar de fint. Kombinationen ved – solfångare gör att man inte behöver elda alls halva året och då upplevs det inte så bundet och det är riktigt trevligt att få börja elda igen när hösten kommer. Bygger man en solfångar anläggning så tycker jag inte man skall snåla med solfångarytan. 10-12m2 är lagom för plana solfångare och något mindre om man har vakuumrör. Man kan klara sig med mindre men höst och vår är det bra med lite mer effekt från solfångarna.
VarmvattenVedeldare är vana vid att duscha kallt! Så var det förr men inte nu längre. Man skall välja en ackumulatortank med rostfri varmvattenslinga som går ända från botten upp i toppen på tanken. På grund av risken för legionella bör man inte välja förrådsberedare längre. Det gäller alla anläggningar inte bara vedeldning.
Man skall koppla tanken så att värmesystemet inte kan ladda ur de översta 300 litrarna av tanken (eller den översta 3: dje delen av tanken). Det gör att du aldrig blir utan varmvatten. Jag satte in min vedeldningsanläggning för 2 år sedan och sedan dess har jag aldrig varit utan varmvatten. Tanken bör också ha 2 solslingor så man kan ladda toppen av tanken först med sol och sedan botten. Då gör det inget att tanken egentligen är för stor för solfångaranläggningen.
AckumulatortankenAckumulatortankens volym skall anpassas till vedpannans vedmagasin. Det är bra om den kan ta emot en full iläggning även när inte det finns något värmebehov. Det är ingen katastrof längre om den blir något för liten för en modern panna reglerar ner effekten när tanken blir full. Är det då i slutet av en brasa så bildas ingen tjära. Får man plats så är 1500-1800 liter en lagom volym. För stor tank är ingen idé det ger bara stora förluster. Har du möjlighet att bygga in tanken med väggar så kan du fylla utrymmet med lösull och då får du en bra isolering. Det svåra är annars att isolera alla röranslutningar till tanken. Använd inte tankar som har flänsförband i någon form. (varmvattenslinga eller solslingor) Genom att temperaturen i en tank alltid växlar kommer dessa att börja läcka. Dykrör för givare bör vara svetsade. Muffar för anslutningar bör vara långa och svetsade. Svenska acktankar och pannor brukar inte tåla mer än 1,5 bars drifttryck medan tankar från Tyskland eller Österrike alltid tål 3 bar. Det är ingen nackdel att kunna provtrycka ett system med lite högre tryck annars är det ingen avgörande skillnad.
ElvärmepatronNågon gång kan det hända att man inte kan vara hemma och elda och då behövs det en back-up. Det skall dock påpekas att en modern panna är så lätt att elda att vem som helst som är gammal nog att hantera tändstickor kan elda. Har man bra grannar så är det inte farligt att be dem elda när man är bortrest medan de ändå lägger in posten och vattnar blommorna. Elpatronen kan med fördel placeras direkt i radiatorsystemet så att man inte värmer upp hela tanken när den går in. Jag har en motoriserad 3-vägs ventil som kopplar in elpatronen i systemet och en ändlägesbrytare på shuntventilen som slår av och på patronen. (samma kontakt som ger startsignal till tändningen på pannan) Det gör att den normala styrutrustningen styr även elpatronen och tanken är urladdad när jag kommer hem och skall elda. Jag har en 6 kW elpatron och det räcker för att inte huset skall bli nedkylt när ingen är hemma även om det är riktigt kallt ute.
ExpansionskärlEn vedeldningsanläggning skall ha öppet expansionskärl. Det finns system så man kan använda slutna kärl men det är onödigt att krångla till det och slutna kärl tar stor plats för de får väldigt dålig verkningsgrad om man har 1,5 bars säkerhetsventiler och 1,0 bars drifttryck. Ett öppet rostfritt kärl dimensionerat för 5 % volymutvidgning fungerar problemfritt.
VärmesystemÄven om ett vedeldningssystem kan ge höga temperaturer så är det en fördel att elda mot ett lågtemperatursystem. Ett lågtemperatursystem gör att ackumulatortanken räcker längre. Skall man bygga nytt idag så skall man dimensionera för höst +45°C framledningstemperatur vid DUT. Ett värmesystem håller länge och man vet inte vad som är den bästa värmekällan om 30 år och då ger ett lågtemperatursystem en marginal som gör att man kan välja lite friare.
Jag vill tacka för ett bra inlägg. 
Kort information om skogsforum.se