ons 19 aug 2015, 12:24#339719
För mig tog det några dagar men tillslut fick jag en, nu kan livet återgå till ordinarie rutiner igen. Märkligt det där hur det mesta får stryka på foten när det ska jagas, lägst på ranglistan ligger jobb och prioriteras bort direkt, det är nog bara en fråga om uppfinningsrikedom när det gäller att motivera bort det.
Det började med att jag smög en slinga, dock inte med strumpor på skorna (bra tips förövrigt), jag kom över en bergsrygg till ett hygge som ligger i en dal där jag gjorde mig hemmastadd strax under krönet, vilket innebär att jag placerade ut kikare, snus, hörselskydd och studsare på lämpliga ställen.
När ledan kommer över mig, efter fem minuter, smsar jag lite med en kompis en stund, lyfter blicken och ser arslet på en bock ledigt skutta bort ner mot ett skogsparti i botten på hygget. Han viker av så han visar bredsidan i några sekunder men jag får inget bra läge så skott uteblir. Dock noterar jag att han haltar betänkligt och bestämmer mig där och då att den får det bli oavsett om pinnbocken som visade sig kvällen innan kommer tillbaka. Varför det inte blev en pinnbockskjuten är en annan rolig historia.
Jag sitter i solen och har det gött när jag ser en get i slänten på andra sidan hygget, den lockar på sitt kid som tar sig fram och börjar dia, nöjd med måltiden går dom iväg tillsammans och lägger sig vid några granar så bara öronen sticker upp.
Tiden går och det börjar knaka lite varstans på hygget och jag tänker att nu får man spänna till lite så man inte missar tillfällen i vanlig ordning. 100 meter bort kliver den lytte bocken, i samma slänt geten just diat sitt kid. Ställer sig så att en gles tall som står mellan honom och mig och som på ett praktiskt sätt hindrar sikt och mod för att komma till skott. Ålar mig på ett tyst vis över lavar och övrig snustorra mossor så sikten blir fri.
Skottet går, det känns bra men repeterar per automatik in en ny patron medans jag siktar in mig på bocken igen, han fick fart ner för slänten och springer mot mig, in i björksly och annat vilket gör att jag kan avgöra var han är. Tillslut är det bara en buske som rör sig, den blir stilla och jag känner att känslan jag hade när skottet gick förmodligen stämde.
Jag spejar nöjt ut över nejden, snurper läpparna lite syrligt medans jag kisar med ögonen, sen ger sig avsaknaden av hostningar tillkänna så jag hostar några gånger och sen några till för säkerhetsskull.
Reflekterar över hur jag ska få fatt på bytet, om jag får till två punkter där jag är så kan man ju flukta nere på hygget och på så sätt få en bra linje där han förmodligen ligger. Jag hänger upp dom gröna kåporna i ett träd och kör ner en käpp så gått det går i mossan på bergat och beger mig i rak riktning mot bockens förmodade plats. Snabbt kan jag konstatera att slyt har vuxit betänkligt sedan sist jag var där för tre år sedan och känner att det här blir en styv uppgift att reda ut. Jag försöker hitta skottplatsen men det är som om jag vore på ett helt annat hygge, inga referenser stämmer, berghällen bocken stog vid har förmodligen förvandlats till en grästuva, hur som så stämmer inte dom två världarna med varandra alls.
Pappa är inte hemma och han tycker jag ska ringa nån ordförande i vägföreningen som kan bistå med hjälp och tipsar om nån gubbe som har en knähund men dom vexlarna ska inte användas för bocken ligger ju här nån stans, det är bara en fråga om var(!)
Jag tar mitt förnuft till fånga och tänker lite och kommer på att det ju var en något högre buske som rörde på sig sist så jag ta sikte på en liknande och börjar spana av bland ormbunkarna. Då ser jag blod. Ganska mycket blod och det är ljust. Jag går nån meter och titta, där låg en ganska stor bit lunga. Jag tappar spåret men tänker på hur min gamla hund gjorde när hon ringade, så jag ringar och hittar snabbt blod igen, jag tar några kliv och där ligger han, min gamle halta fina bock.
Jag tar ur den och sedan börjar en mödosam promenad hem för naturligtvis är jag exakt på andra sidan marken.
Hatten av till alla bockar som får stryka på foten för att vi ska få historier att berätta och en ursäkt att ta oss ut i skogen med våra smarta telefoner, ta hand om köttet och framförallt, skitjakt på er som har en historia på tillväxt gällande bockjakten 2015.