Virkesmätning och Matrisfub

Övrehöjdsbonitering

8 inlägg 7729 visningar 4 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Övrehöjdsbonitering

karhuerik  
#315381 Hej!
Har tjuvläst detta eminenta forum med stor behållning under några år och här kommer mitt första inlägg. Kort om mig: 40år, äger skog och försöker köpa till mer, arbetar även som konsult inom skogsbranschen i egen firma.

Jag har några frågor om övrehöjdsbonitering med höjdutvecklingskurvor.
Det normala på mina breddgrader Jämtland/Västernorrland är att man boniterar utifrån ståndortsegenskaper vilket gör att boniteten i de flesta fall blir alldeles för låg om man mäter i anlagda bestånd mellan ex 30-70års ålder.
Jag brukar övrehöjdsbonitera dessa med höjdutvecklingskurvor men har svårt att få det att bli korrekt. Exempel: Ett tallbestånd som jag planterade 1987 är ca 27år gammalt och har en övrehöjd på ca 13m, medelhöjd ca 12m. Om jag använder mig av höjdutvecklingskurvorna så blir detta bestånd en T30, ståndortsboniterar jag så blir det en T20-21. Omkringliggande skog (120år+)är ca 24-25 hög. Min känsla är att om man skall kunna använda höjutvecklingskurvorna så skall man mäta totalåldern men utgå från brösthöjdsåldern i tabellen. Dvs är skogen 30år gammal så skall man titta på brösthöjdsåldern 30år. Beståndet borde vara en T25-T26. Marken är frisk tallmark, 63breddgraden med lingon-blåbär på backen. Har fler exempel där känslan är att boniteten hamnar för högt.
Är det någon som kan detta bra som kan förklara, komma med åsikter mm mm.
Stort Tack.



   TS
Användarvisningsbild

Re: Övrehöjdsbonitering

Baggböla  
#315584 Gå alltid efter höjdutvecklingskurvor före ståndortsbonitering. Höjdutvecklingkurvorna har högre precision och ståndortsbonitering är en metod men mycket lägre precision.

Eftersom just ståndortindexet t.ex T26 är ska visa en trädhöjd vid hundra års ålder. Att mäta höjden höjden och ålder för något där man just vill få fram just höjden vid en viss ålder är mycket bättre än att de teoretiska förutsättningarna för dess potentiella höjd.

Hur träd faktiskt har växt säger mer om hur träd fortsättningsvis kommer att växa, än hur blåbär eller lingon växer säger om marken producerar virke från träd.

Exempelvis skulle du exempelvis komma just till en tall som är just 100 år och är 26 meter hög då, dvs T26. Men om ståndortsbeskrivningen då säger att det är en T22, ja då får fråga sig om man tycker teori eller empiri är det viktiga. Höjdutvecklingskurvor är ju så nära ett facit man kan få. Eller så får man säga till skogen att sluta växa så fort och rätta in sig i ståndortsbeskrivningen.

Varför förutsätter du att utvecklingskurvorna är de som visar fel snarare än ståndortsbeskrivningarna? Själv håller jag mig skeptisk till planläggare som höftar bara för att kurvorna visar på att det är en G34, men jag tycker det är för mycket det är en G30 vad har dessa till grund för att dra ner/eller upp boniteten? Aldrig fått ett bra svar. Köttögat. hör man ibland, jovisst det fungerar för kanske andra skogliga saker, som volym, stamantal, marktäckning än just hur ett bestånd som är 30 år och hur högt det är om 70 år. Det finns ju planläggare som helt för fega och hela tiden vill hålla sig nära medelvärdet för ståndortsindexet bara för att de känns bra, det är ju faktiskt så att boniteten kan skilja ganska grovt mellan bestånd inom samma fastighet.

Samma fenomen att inte våga tro på värden som avviker alltför mycket från medelvärdet brukar ju också ibland finnas hos virkesköpare och planläggare när det kommer till riktigt volymrika bestånd, när det skall bestämmas volym, subjektivt. Mycket m³sk/ha är det, men inte riktigt så mycket kan det väl inte vara.

Sedan så ska bonitet visa på den naturliga boniteten bördigheten, dvs tidigare gödsling, höggallring, dikning osv påverkat så att marken numera inte är naturlig. Sedan så gjordes boniteringssystemet på 70-talet och det är 40 år sedan och utformat med data med sämre förädlat material och naturligt material. Ju bättre plantor och provenienser desto bättre växer ju plantan även på även om plantan sattes på 1980-talet än en planta som sattes på 1920-talet.

Fenomenet att nya generationer växer mycket bättre än tidigare är välkänt, och det är knappast ett problem förutom kanske ju vid bonitering. Du kan räkna med att det beståndet du stod i kommer växa mycket bättre än de gamla grannbestånden (+120 år)

Det finns vissa som tycker att man kanske borde uppdatera boniteringssystemet.
Senast redigerad av Baggböla tis 10 feb 2015, 18:03, redigerad totalt 1 gång.

Avatar Fallback

Re: Övrehöjdsbonitering

Larsss  
#315588 Håller helt med föregående talare.

Använd dessutom gärna de nya höjdutvecklingskurvorna från SLU, som bygger på totalålder istället för brösthöjdsålder:

http://www.slu.se/PageFiles/33707/2013/FaktaSkog_14_2013.pdf

Avatar Fallback

Re: Övrehöjdsbonitering

karhuerik  
#315619 Jag tror du missuppfattade mig lite, kanske jag uttryckte mig något oklart.
Jag vill använda höjdutvecklingskurvorna men funderingen var att jag tyckte de stämde dåligt om man använde brösthöjdsåldern. I stället så tycker jag de stämmer bättre om man använder totalåldern men tabellen för brösthöjdsåldern.
De nya kurvorna som bifogades verkar ligga mera rätt och är enklare att använda då man använder totalåldern. Enligt de gamla tabellernas så skall ju ex en T24-T28 ha 8år för att nå brösthöjdsålder, vilket jag tycker känns väldigt mycket. Borde vara 5-6år.
Varför jag vill hitta rätt bonitet är för att tillväxtberäkningarna blir mindre fel än på de planer där planläggaren ståndortsboniterat.
Kanske finns det en praktisk gräns (totalålder 25år?,30år?) då det går att använda höjdutvecklingskurvor? På yngre skogar borde felen/varriationen bli för stor då enstaka träd kan skjuta iväg beroende på microklimat mm mm.
Jag tycker det är intressant ämne, och konstigt att det inte uppmärksammas mer. För de som investerar i skog så borde det vara av yttersta vikt med rätt bonitet för att kunna göra vettig prognos om volym/värde tillväxt på sikt.
Tack för svaren och bilagan.

   TS
Avatar Fallback

Re: Övrehöjdsbonitering

bjed0001  
#315686
karhuerik skrev:Jag tror du missuppfattade mig lite, kanske jag uttryckte mig något oklart.
Jag vill använda höjdutvecklingskurvorna men funderingen var att jag tyckte de stämde dåligt om man använde brösthöjdsåldern...


Fast på vad grundar du detta? Som Baggböla skriver så bör det nya beståndet växa betydligt bättre än 120+ år gamla omgivande skogen förutsatt att de i övrigt är lika. Sen kan ju det angränsande beståndet har lite andra förutsättningar så det är inget bra facit.

Avatar Fallback

Re: Övrehöjdsbonitering

karhuerik  
#315719 Jag grundar det på att om man använder sig av brösthöjdsåldern så räcker i vissa fall inte kurvorna till, det blir så att man hamnar på T30-32 på normala blåbärs-lingon marker utan rörl markv i mellannorrland. Jag tror inte det är rimligt men jag kan ha fel...

   TS
Avatar Fallback

Re: Övrehöjdsbonitering

Chainsaw Charlie  
#315733 Du är helt rätt på det karhuerik. Övrehöjdskurvorna har dålig precision i yngre skog och totalåldern stämmer bättre än brösthöjdsåldern. Grankurvorna stämmer ännu sämre än tallens i ungskog. En 30-årig granskog med 12 meter övre höjd kan ha ett ståndortsindex från G26-G30.

Personligen använder jag en kombination av övrehöjdsbonitering, ståndortsbonitering, sunt förnuft och det förhatliga köttögat :smile: När man har gått över några tusen hektar i olika ålderklasser på de vanligaste marktyperna i området så får man en rätt bra blick över vad som är rimligt.

Så detta kombinerat med din beskrivning (med förbehåll att jag inte känner till markerna i Jämtland) så skulle jag säga att din plantering är en T26:a. För T30 brukar det krävas lågörtstyp eller grönsten i backen.

Det går även att underskatta boniteten genom att blint lita på kurvorna. Ta till exempel tall på bergbunden mark med relativt bördig jord mellan bergklackarna. När beståndet är 70 år kan övre höjden vara 22 meter och när beståndet är 100 år så är öh fortfarande 22 meter fast diameter och volymtillväxt snarare indikerar T24 än T22. I välgallrade ekbestånd blir det ännu tydligare när träden hellre bygger kronan åt sidorna än uppåt.

Tydlig risk att överskatta boniteten är exempelvis gran planterad på tallmark. Kan växa så det knakar upp till 30-40 år och kurvorna visar på G30. Därefter knyter sig topparna och träden börjar ruttna bort.

Avatar Fallback

Re: Övrehöjdsbonitering

karhuerik  
#315866 Tack för redogörelsen,då är jag inte fel ute då. Med tanke på att en sb-plan har en praktisk livslängd på 10-15 år då går det att justera si utifrån hur beståndet utvecklas, förutsatt att man använder höjditvecklingskurvor.

   TS
 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).