Sune_ skrev:Allt är ju relativt, en av anledningen till att man bosatt sig som man gjort är ju för att man trivs med den tillvaron. Man jagar fiskar osv, vill att barnen ska få växa upp å härja fritt uti skog och mark som man själv gjorde.
Lite husdjur som får höns och några kaniner för barnens skull.
Mycket av det ja räknar upp ovan är väldigt svårt att kombinera med rovdjur, då främst vargen.
Jag skulle inte våga släppa iväg barnen själva på en skogspromenad med hunden, ja skulle heller inte vilja att dom härjar runt i skogen som en annan gjorde som liten skit.
Jag kan heller inte påstå att det känns speciellt roligt att varje kväll behöva vara nervös för att fåren eller nåt av de andra djuren ska vara vargmat när ja kommer dit på morgonen efter.
Att släppa familjens älskade hund på hösten för att jaga älg eller rådjur känns inte heller direkt roligt när man inte vet om den kommer levande därifrån.
Chansen för att det ovan ska inträffa är kanske liten, men otryggheten gör att man tar inga risker, särskilt inte när det gäller ens barn, att själva anledningen till att man bor där man bor mer eller mindre är bortblåst.
Jag kan fortfarande gå runt i skogen och roa mig, men allt runt omkring, de värdena blir mer eller mindre borta.
Handlar det inte en del om synsätt på andra levande varelser i vår omgivning? Jag tillbringar väldigt mycket tid i skogen, ofta i vargrevir, utan att vara det minsta rädd för min egen del (möjligen för björn). Barn som vistas i skog o mark lever nog säkrare där än i den förhatliga storstadsbetongen som alltid hänvisas till. Att det finns rovdjur som konkurrerar med oss om bytesdjuren är egentligen väldigt naturligt, enda skillnaden är att vi faktiskt inte behöver jaga för vår överlevnad. Jag fiskar förresten hela somrarna utan att bli vargmat. Folk häromkring ogillar förändringar, enda gångerna som det blir folkstorm på insändarsidorna är när man vill bygga nån vindkraftpark eller liknande. "Så här har det alltid varit, och inga förutsättningar får ändras!".
En del av min barndoms skogsmarker blev faktiskt bebyggda av en länsväg som fick en ny sträckning, precis där jag sprungit omkring och härjat under uppväxten. Sånt händer, fick helt enkelt hitta andra ställen att härja på.