sön 24 aug 2014, 12:39#288314
Om man ska bli lite filosofisk så består ju livet av en lång rad förändringar. Desto bättre man kan hantera dessa, desto bättre borde livet i sig bli. Det är vad jag tror på.
machonisti: Tack, det känns redan en lättnad här.
haggloader: ja och nej, det fanns en uppdaterad skogsbruksplan, högst tre år gammal. Taxeringsvärdet sätts ju av Skatteverket. Vi justerade dock ned det eftersom det gjorts en större avverkning nyligen och ingen återplantering är gjord ännu. Då kunde vi använda planen som stöd.
jannee: det beskriver väldigt bra hur tänket har varit.
Stante: ja, vår mor som är den enda i livet numera av våra föräldrar sa "bara ni är sams" så hade hon inget mer att tillägga.
Om man skulle våga sig på lite råd till andra som känner likadant:
* Gå inte för länge under förhållanden som inte känns bra.
* Prata med varandra innan det går för långt. Anklaga inte den/de andra utan förklara hur du känner. Då är det lättare att nå acceptans.
* Ta hjälp. Hör gärna efter på byn om ni inte känner till någon bra konsult. Våga byta konsult om ni inte klickar. Det är ändå ett lågt pris. Ta hjälp även om det inte går hela vägen till ett överlåtande eller försäljning, så att man har riktig information att värdera.
* Bli inte småsnåla. Lätt att de känslorna smyger på så se upp.
* Tänk på den som ska driva gården vidare så att han eller hon får rimliga förutsättningar.
* Gammal skit räknas inte. Har man inte tagit upp det innan så är det preskriberat.
Assumption is the mother of all fuck ups...