tor 17 apr 2014, 15:00#276920
Bertilsson skrev:Vi är sannolikt splittrade i vår framställning, men väntar oss mer konkreta svar från dig. Bl.a. valde du bort en av mina senaste frågor och många av mina tidigare frågor. Jag vet inte om jag hade självklart rätt i frågan eller den ansågs dum från din sida.
Eftersom en del av dina frågor har formen av påstående och du i dina inlägg oftast sprutar ur dig en uppsjö av frågor och påståenden om vartannat så är det omöjligt att svara på allting. Därför väljer jag att svara på det jag tror flest har glädje av, inte nödvändigtvis det du helst vill diskutera.
Sen tror jag att du med flera blandar ihop olika saker. Du skrev:
"Den beståndsgående maskinen går ju på en minimerad väg eftersom den endast går fram en gång. Brukar det inte vara så?
Mindre ingrepp ger mindre störning i beståndet. Är det inte så?"
Den "störning" jag har talat om är själva gallringsingreppet, alltså gallringsstyrkan, inte huruvida en maskin slingrar sig mellan stammarna eller kör på en stickväg. Om en skördare smög igenom beståndet utan att avverka så skulle det knappast gå att spåra någon effekt på beståndets framtida utveckling, utan det är det faktum att man avverkar träd som påverkar de träd som står kvar.
Det jag också påpekat är att det, såvitt vi vet, har försumbar inverkan på virkesproduktionen om stickvägarna ligger 15, 30 eller 45 m ifrån varandra, om det totalt sett är samma stamantal och grundyta per hektar i beståndet. Om du gallrar på samma sätt mellan stickvägarna och sen lägger till stickvägar så kommer du få lägre grundyta ju tätare du har mellan vägarna, när du tar upp stickvägarna.
En ytterligare detalj är att stickvägsbredd egentligen bör beräknas som det utrymme som träden som annars hade stått i stickvägen hade utnyttjat och inte avståndet mellan kantträden.
Högsta möjliga produktion av stamved påverkas mer av omloppstidens längd än av små variationer i hur man gallrar. Förenklat är det så att tillväxten stiger med ökande grundyta/stamantal, men ur teknisk/ekonomisk synvinkel är det en fördel med grövre träd vilket talar för färre stammar. Men medeltillväxten stiger i flera decennier efter det att man passerat lägsta ålder för slutavverkning, så om det är hög tillväxt man vill ha så ska man ha lång omloppstid. Vill man istället ha hög förräntning på stående kapital så ska man oftast ha så kort omloppstid som är lagligt.
Detta med huvudstammar och tillväxteffekter av att lämna "bättre" eller "sämre" träd finns det överhuvudtaget inget vetenskapligt stöd för. Tvärtom finns det gamla studier som talar om "omlagringseffekt", dvs att de träd som är övrehöjdsträd idag inte nödvändigtvis är det om 20 år.
Sen finns det skillnader mellan trädslagen som gör hela diskussionen ännu mer komplicerad.