Skördare

beståndsgående skördare på väg att dö ut?

303 inlägg 141972 visningar 39 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Skogsforskare  
#276892 Det finns inga studier som styrker att det blir ovala stammar längs stickvägar.

Avstånd mellan träd har betydelse, om vi talar om extrema avstånd, men total grundyta och stamantal har oerhört mycket större betydelse, såvitt man kan se i de studier som är gjorda.

Stormkänslighet ökar med stigande beståndshöjd. Idealet vore väl egentligen att skapa stickvägarna i ungskogen. Men i era kommentarer tycks ni blanda ihop gallringsstyrka, alltså den momentana störning som uppstår vid varje gallring, och stickvägsbredd och -avstånd, som bör vara oförändrad från första gallringen och som alltså inte innebär en förändring för träden.

Längre mellan stickvägarna innebär visserligen att skotarna kör på en mindre areal men desto fler gånger, och förmodligen med större lass (större skotare) eftersom det är så mycket virke koncentrerat då. Om beståndsgående skördare är bra för beståndet så borde rimligen, med samma logik, beståndsgående skotare också vara bra, dvs mindre skotare, smalare stickvägar och tätare mellan vägarna.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

MNskog  
#276895 "Längre mellan stickvägarna innebär visserligen att skotarna kör på en mindre areal men desto fler gånger, och förmodligen med större lass (större skotare) eftersom det är så mycket virke koncentrerat då. Om beståndsgående skördare är bra för beståndet så borde rimligen, med samma logik, beståndsgående skotare också vara bra, dvs mindre skotare, smalare stickvägar och tätare mellan vägarna."

Nja,varje genomfart ökar risken för stamskador samt risken för spårbildning. Dessutom är min erfarenhet att färre vägar ger större möjlighet att lägga dom på bästa bärighet i terrängen och större möjlighet för att risa känsliga sträckor.
Dessutom blir det en högre kostnad med för liten skotare.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

clasandre  
#276898
Skogsforskare skrev:Avstånd mellan träd har betydelse, om vi talar om extrema avstånd, men total grundyta och stamantal har oerhört mycket större betydelse, såvitt man kan se i de studier som är gjorda.


Du skriver att avståndet mellan träden har bara betydelse vid extrema avstånd.
För att senare skriva att de två faktorer som har högst betydelse är grundyta och stamantal.

Men kan du du förklara för mig hur du inte kan se en koppling mellan stamantal och träd avstånd?

//andre

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Skogsforskare  
#276899
clasandre skrev:Men kan du du förklara för mig hur du inte kan se en koppling mellan stamantal och träd avstånd?

//andre


Träden måste inte stå jämnt fördelade över arealen. Det är ju därför stickvägar inte ger produktionsförluster.

Om du har träd i ett perfekt kvadrat förband och ska ta bort 25% av träden så kan du antingen ta bort var fjärde rad helt och hållet, eller vartannat träd i varannan rad, eller vart fjärde träd i varje rad. De få studier som finns säger att det blir samma effekt på beståndets tillväxt. Du skulle rent av kunna ta bort två hela rader var åttonde rad (bred stickväg), och få samma resultat på lång sikt.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Skogsforskare  
#276900
MNskog skrev:Nja,varje genomfart ökar risken för stamskador samt risken för spårbildning.


Det gäller väl i såna fall varje genomfart? Med långt mellan stickvägarna utsätts kantträden för risk vid varje genomfart och en väldigt stor andel riskerar att till slut vara skadade.

Ingen av er har kommit med nåt hållbart argument för att olika logik ska gälla för skördare och skotare. Varför är beståndsgående skördare bra men inte beståndsgående skotare?

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

MNskog  
#276904 Ja, naturligtvis gäller det större risk vid flera genomfarter och längd på vägar. Längre stickvägsavstånd ger ju kortare väg i beståndet med färre träd som riskerar att skadas.

Logiken är den ekonomiska för de små skotarna ger en högre terrängtransportkostnad än en större som får en rejäl virkeskoncentration längs de kortare vägarna.

Rent praktiskt är det även så att skadorna blir mindre. Tack vare mindre kranarbete av skotarna i beståndet och körskadorna kan begränsas genom en bra planering och risning av svaga partier.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#276907
Skogsforskare skrev:Ingen av er har kommit med nåt hållbart argument för att olika logik ska gälla för skördare och skotare. Varför är beståndsgående skördare bra men inte beståndsgående skotare?
Behöver en längre skotare med längre virke en rakare och bredare väg än kort skördare?
Ökar eller minskar risken om flera förare och maskiner kör på smal/minimerad väg?

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Skogsforskare  
#276908 Om det ska bli nån reda i diskussionen så bör man nog hålla isär effekter på beståndet tillväxt, risken för skador och effekter på ekonomin. Annars blir det hela tiden äpplen och päron som jämförs om vartannat. Det är ju ofta motstridiga effekter av det ena och det andra.

Hur långt man kör i beståndet påverkas egentligen bara av hur stora lass skotaren kan bära. Det är ju samma mängd virke som ska ut. Liten skotare - många turer, stor skotare - färre turer.

Kranarbetet handlar om att antingen plocka virke från en smal zon längs stickvägen (skördaren lägger ju virket längs stickvägen) eller från en väldigt bred zon (10-16 m på vardera sida med beståndsgående skördare).

Markskador handlar i första hand om maskinernas storlek men också om antal passager.

Trädskador handlar om antal passager, men också om maskinens tyngdpunkt och risken att den vickar vid färd (och då slår i kantträden), samt hur kranarbetet ser ut. Ju närmare maskinen man kan arbeta, desto mindre risk att man skadar stående träd med kran eller virke.

Sen har ju beståndets storlek betydelse, hur man kan placera basvägar i förhållande till stickvägar, osv.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Skogsforskare  
#276909
Bertilsson skrev:Ökar eller minskar risken om flera förare och maskiner kör på smal/minimerad väg?


Varför ska man ha en smal/minimerad väg?

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

MNskog  
#276913 Ja, naturligtvis har vi en massa olika effekter så en jämförelse kommer alltid att halta beroende på vad man värdesätter mest.
Låga skador.
Maximal tillväxt i beståndet.
Bästa kvalitet på kvarlämnat bestånd.
Lägsta avverkningskostnad.
Högsta möjliga virkesuttag.
m,m m,m.

Det är därför jag skrev hur jag vill ha mina bestånd gallrade och det är baserade på en sammanvägning av för och nackdelar från erfarenheter av gallring både på små och stora markägares innehav under en 25 års period.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

ollonet  
#276914 Har sett mycket rotskador med beståndsgående. Går det få ut lika mycket ris i vägen med bibehållen prod.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#276915
Skogsforskare skrev:
Bertilsson skrev:Ökar eller minskar risken om flera förare och maskiner kör på smal/minimerad väg?


Varför ska man ha en smal/minimerad väg?
Den beståndsgående maskinen går ju på en minimerad väg eftersom den endast går fram en gång. Brukar det inte vara så?

Mindre ingrepp ger mindre störning i beståndet. Är det inte så?

En sparad huvudstam är väl värdefullare och ger större tillväxt i det som står kvar? Ett stort träd är väl visst tecken på stor växtförmåga? Eller?


Vi är sannolikt splittrade i vår framställning, men väntar oss mer konkreta svar från dig. Bl.a. valde du bort en av mina senaste frågor och många av mina tidigare frågor. Jag vet inte om jag hade självklart rätt i frågan eller den ansågs dum från din sida.

Du har ju vid tillfällen tidigare avstått att stå för forskningsresultat som du själv medverkat i för att behålla den argumentation du framhävt tidigare.
- Vi är här allt från lekmän till sannolikt autodidakter i ämnet av olika skäl. Ta vara på detta och visa oss skäligt korta bevis för det, som du inte kan förklara förståeligt.

Några bestånd i Västergötland är besökta av Linnéuniversitetet och gett visioner om vilka volymer som försiktig gallring kan generera. Jag tycker från min horisont att det stärker flera av inläggen som olika personer förmedlat här.
Är bestånden falsarier?
viewtopic.php?f=1&t=18302#p253729

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Skogsforskare  
#276920
Bertilsson skrev:Vi är sannolikt splittrade i vår framställning, men väntar oss mer konkreta svar från dig. Bl.a. valde du bort en av mina senaste frågor och många av mina tidigare frågor. Jag vet inte om jag hade självklart rätt i frågan eller den ansågs dum från din sida.


Eftersom en del av dina frågor har formen av påstående och du i dina inlägg oftast sprutar ur dig en uppsjö av frågor och påståenden om vartannat så är det omöjligt att svara på allting. Därför väljer jag att svara på det jag tror flest har glädje av, inte nödvändigtvis det du helst vill diskutera.

Sen tror jag att du med flera blandar ihop olika saker. Du skrev:

"Den beståndsgående maskinen går ju på en minimerad väg eftersom den endast går fram en gång. Brukar det inte vara så?
Mindre ingrepp ger mindre störning i beståndet. Är det inte så?"

Den "störning" jag har talat om är själva gallringsingreppet, alltså gallringsstyrkan, inte huruvida en maskin slingrar sig mellan stammarna eller kör på en stickväg. Om en skördare smög igenom beståndet utan att avverka så skulle det knappast gå att spåra någon effekt på beståndets framtida utveckling, utan det är det faktum att man avverkar träd som påverkar de träd som står kvar.

Det jag också påpekat är att det, såvitt vi vet, har försumbar inverkan på virkesproduktionen om stickvägarna ligger 15, 30 eller 45 m ifrån varandra, om det totalt sett är samma stamantal och grundyta per hektar i beståndet. Om du gallrar på samma sätt mellan stickvägarna och sen lägger till stickvägar så kommer du få lägre grundyta ju tätare du har mellan vägarna, när du tar upp stickvägarna.

En ytterligare detalj är att stickvägsbredd egentligen bör beräknas som det utrymme som träden som annars hade stått i stickvägen hade utnyttjat och inte avståndet mellan kantträden.

Högsta möjliga produktion av stamved påverkas mer av omloppstidens längd än av små variationer i hur man gallrar. Förenklat är det så att tillväxten stiger med ökande grundyta/stamantal, men ur teknisk/ekonomisk synvinkel är det en fördel med grövre träd vilket talar för färre stammar. Men medeltillväxten stiger i flera decennier efter det att man passerat lägsta ålder för slutavverkning, så om det är hög tillväxt man vill ha så ska man ha lång omloppstid. Vill man istället ha hög förräntning på stående kapital så ska man oftast ha så kort omloppstid som är lagligt.

Detta med huvudstammar och tillväxteffekter av att lämna "bättre" eller "sämre" träd finns det överhuvudtaget inget vetenskapligt stöd för. Tvärtom finns det gamla studier som talar om "omlagringseffekt", dvs att de träd som är övrehöjdsträd idag inte nödvändigtvis är det om 20 år.

Sen finns det skillnader mellan trädslagen som gör hela diskussionen ännu mer komplicerad.

Användarvisningsbild

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

Mannfolk  
#276931 Beståndsgående skall väl hällst inte ha kedjor som klöser stammen??

Och beståndsgående så e väl nackdelen med mindre vägar, mera virke/väg. + lite ris i vägen av skördarn.

Har fått 9hektar gallrat i vinter med beståndsgående maskin. Mycket nöjd i övrigt, små kör vägar för jordbrukstraktor,inga stora gator där vinden slipper till.

Några synpunkter jag hade :grin:

Användarvisningsbild

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

halvproffs  
#276941 Beståndsgående på väg att dö ut var rubriken ja. Ofta har ju skogsbonden egen traktor med vagn och kran, så då kan det ju bli så att dom mindre skotarna säljs det inte så mycket av.

Körde själv ut fröträd med min traktor och hade även lejt in en skotare (BM868). Jag började plocka virket längst bort. Körde ut kanske 10 lass, men ett parti var för stenigt för mig så 868 fick åka dit och lasta på och vägen tillbaka sjönk den som en sten i det mjuka partiet så bärgning var enda chansen trots avlastning. Sedan vinschade jag till mig virket och körde gränsle över spåren med ilagt virke som 868 gjort.
Syns knappast ett spår där jag kört upprepade gånger och det kan man inte säga efter skotarna.
Sen är det ju så att vid storskaligt går det ju naturligtvis inte att komma med en bonntraktor eller en liten skotare.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).