Föryngring

[Mangan]

mån 24 feb 2014, 13:16#267444 Bärigheteni februari var lika dålig som i december. Bättre på sommaren i dessa trakter. Har också lekt med tanken på att vinscha ut alltihopa från fastmark.

Borde gå att få ihop minivolymen på sex veckor. En timmerbit och en massabit(fallande) per träd?

Självvald väg i egen skog

[OAS-forests]

mån 24 feb 2014, 17:07#267494 Ser att det är björksly på några bilder, det indikerar ju att det kan gå att föryngra. Troligen är en dikningsåtgärd det mest effektiva, sök efter gamla diken som kan gå att rensa upp.

Gör en skärmhuggning, i detta fall innebär det att ta ut vart annat träd och kvarvarande virkesvolymen blir ca 70-80 m3sk/ha, kanske 250 träd/ha. Då kommer det ner ljus till marken och småplantor kan börja få fart, håller även tillbaka björksly och minskar risken för försumpning.

Dock räknas en sådan åtgärd som slutavverkning, måste anmälas till ss.

Om marken är torr kan du sedan försöka med att bränna av ytskiktet på humustäcket, om du ser till att lämna tall med skorpbark så kommer de att klara bränningen.

Senast redigerad av OAS-forests mån 24 feb 2014, 20:26, redigerad totalt 1 gång.

[Flax12]

mån 24 feb 2014, 20:25#267529 Håller till i östra kronobergs län, vi har både skvattram o pors på dessa lite blötare marker. Dock kan vara lite mindre med gran uppslag inunder tallarna. Själva så skulle vi nog gallra i det du visar (alltid kul med bilder). När jag körde som entreprenör för ett antal år sedan så gallrade vi hos en markägare ca: 20 ha sådan här skog. Han ville ha 500 stammar generellt på allt ihop. Va ganska varierande men även där inte mycket gran under.

[Niking]

mån 24 feb 2014, 21:20#267553 Angående pors vs svattram, så växer pors mer på kärr, medan skvattram växter mer på sumptallskogar - åtminstone i mina trakter!

Pors http://linnaeus.nrm.se/flora/di/myrica/ ... rigal.html
Svattram http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/r ... odtom.html

Jämförelse http://naturenshus.wordpress.com/2009/0 ... ller-pors/
/Niklas

Senast redigerad av Niking mån 24 feb 2014, 22:05, redigerad totalt 1 gång.

/Niklas

[Flax12]

mån 24 feb 2014, 21:50#267571 Dom bestånden jag beskriver på våran mark ligger runt en 100 ha högmosse. Där är väldigt varierande med fastmarksöar och åsar uti. Även källor som springer upp i dessa kantområden. Jag generaliserar inte utan konstaterar hur det ser ut.

[OAS-forests]

mån 24 feb 2014, 22:39#267590 En torvmark ska enligt skogshögskolan ha humuslager på 30-50 cm är det tjockare än så räknas det som myr. Har kollat i min Skogsmarksflora för att få en uppfattning av markens bonitet. Lite svårt att se på bilderna men ser varken skvattram eller pors, kan det vara starr gräs det är vanliga på blöta fastmarker. Sedan en fråga kring marken, hur är den markerad på en karta, är den markerad som skog eller myr.

Om det är handlar om smalbladigt starr gräs som markvegetation på blöt fastmark så kan boniteten höjas enbart med dikning samt högläggning, alltså fläckvis markberedning med grävmaskin.

[Mangan]

mån 24 feb 2014, 22:42#267592 Enligt skogsencyklopedin är allt över 30cm torvmark.
http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/t ... d=torvmark

Självvald väg i egen skog

[jönsson84]

mån 24 feb 2014, 22:53#267595 Tycker torvmarker brukar va smidigast att köra på senvintern, om det varit en bra vinter så har ju vattnet sjunkit/runnit undan och är det dagsmeja och lite snö med kalla nätter brukar ris och snö frysa ihop i vägarna när man kört med skördaren.
Tycker det funkar bättre köra sånt en bra vinter än en torr sommar.
Förra våren va perfekt, gallrade nog 15-20 ha utan att det blev några spår.
Packade basvägen med traktor någon månad innan bara.
Även dom tidigare vintrarna med mycket snö har varit fina att köra mossgallring,konstigt nog känns det som snön bär en del.
Känns lite lurigt när det är mkt snö bara, om man inte planerat det vid barmark, man kan inte läsa av bärigheten på vegetationen och kan va svårt att se diken och dyl.

J.J(önsson )skog &maskin ab Rottne H8 &F10.Valtra T160.jabo fläcken mb-aggregat

[OAS-forests]

mån 24 feb 2014, 22:57#267597

Enligt skogsencyklopedin är allt över 30cm torvmark.
http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/t ... d=torvmark

Ok, jag får korrigera mig, skrev lite otydligt

Läser i Praktisk Skogshandbok, 14:e upplagan.
"Om torvjordlagret är tjockare än 30 cm räknas det som torvmark, är det grundare talar man om våt eller blöt fastmark. På jordartskartor anges myr om torven är tjockare än 50 cm".

[Ernst]

mån 24 feb 2014, 23:12#267603 Vad du gör Mangan, Tänd ALDRIG eld i en torvmosse som föreslogs. Det slutar inte brinna på flera månader.

Kanske fungerar i Norrland men inte här i Västsverige. Dessutom är förmultningen här ganska hög så det blir egentligen inget humuslager att tala om.

[Chainsaw Charlie]

mån 24 feb 2014, 23:28#267607 Granen är inget att satsa på i de där mossarna. Det ser för blött ut och även om de skulle växa bra i ungdomen så lär de dö innan de är fullvuxna.

Är det ingen som provat luckhuggning med ca 100 m² stora luckor? Det borde gynna tallen mer än en jämn skärm som mer gynnar skuggföredragande trädslag.

Angående avverkningen så finns det ett par olika sätt. Antingen tätt med stickvägar så att du inte behöver köra så många gånger på samma väg. Vegetationstäcket håller ofta för ett par överfarter men när det väl bryter igenom blir det problem.

Alternativt väldigt glest mellan vägarna där du drar till dig topparna med wirekranen och lägger dem som en bärande matta. Tyvärr bär inte tallris lika bra som gran men om det blir tillräckligt mycket så kanske det funkar ändå. Avverkningsperiod antingen sensommaren när det är riktigt torrt eller senvintern om det blir som förra året.

Here's to a logger who fills a need,
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.

[nisse8]

tis 25 feb 2014, 17:10#267698 Utan diken kan det bli svårt att föryngra sådana marker. Om det varit min torvmark hade ja gjort såhär: kalhygge-dikeshögläggning-plantering med stora förädlade plantor-kommit tillbaks om 5-10 år med röjsåg. Bära eller brista???

[Mangan]

tis 25 feb 2014, 21:06#267780

Granen är inget att satsa på i de där mossarna. Det ser för blött ut och även om de skulle växa bra i ungdomen så lär de dö innan de är fullvuxna.

Ja, det är ju inte granmarker. Om man dikade så kunde det funka, står en del gran i de torraste fläckarna.

Är det ingen som provat luckhuggning med ca 100 m² stora luckor? Det borde gynna tallen mer än en jämn skärm som mer gynnar skuggföredragande trädslag.

Är det tillräckligt stort för tall? Blir kanske som en fröträdställning i och för sig.

Bra tips om avverkning!

Självvald väg i egen skog

[1klas]

mån 19 jun 2017, 18:11#460471 Bumpar den här tråden. Har också en tall bevuxen torvmark t18 i boråsområdet som jag tänkt göra nåt med och tänkte bolla några idéer här. C:a ett hektar och dikat.
Idé 1: avverka, höglägga plantera Al (+ klarar vatten, drar vatten, kanske ökar på bördigheten med sina kvävefixerande egenskaper? -verkar vara dålig avsättning för virket i området just nu, har aldrig hört om nån som gjort detta innan)
Idé 2: avverka, höglägga, plantera svartgran (hittar bara norrländska erfarenheter av svartgran, går det ens att få tag på plantor i södra Sverige? Google hittade bara en leverantör i Jämtland.)
Idé 3: avverka, höglägga, plantera vanlig gran.
Idé 4: kombinera al och gran eller al och svartgran.
Vad tror ni om dessa idéer, är nybörjare och har bara funderat lite kring vad jag läst mig till om ovan nämnda trädslag, ingen praktisk erfarenhet eller tips från erfarnare.

[Tåndemåla]

mån 19 jun 2017, 18:45#460476

Bumpar den här tråden. Har också en tall bevuxen torvmark t18 i boråsområdet som jag tänkt göra nåt med och tänkte bolla några idéer här. C:a ett hektar och dikat.
Idé 1: avverka, höglägga plantera Al (+ klarar vatten, drar vatten, kanske ökar på bördigheten med sina kvävefixerande egenskaper? -verkar vara dålig avsättning för virket i området just nu, har aldrig hört om nån som gjort detta innan)
Idé 2: avverka, höglägga, plantera svartgran (hittar bara norrländska erfarenheter av svartgran, går det ens att få tag på plantor i södra Sverige? Google hittade bara en leverantör i Jämtland.)
Idé 3: avverka, höglägga, plantera vanlig gran.
Idé 4: kombinera al och gran eller al och svartgran.
Vad tror ni om dessa idéer, är nybörjare och har bara funderat lite kring vad jag läst mig till om ovan nämnda trädslag, ingen praktisk erfarenhet eller tips från erfarnare.

Ger ett snabbt svar kan utveckla svaren om intresse finns! Detta gäller T18 eller svagare mark!

1 NEJ Detta funkar inte då alen visserligen klarar vatten men måste ha mineraljord!

2 NEJ Även här har vi problem med att svartgranen inte tål vatten! Är en utpräglat frisk marks träd men hälften än vad gran klarar i tillväxt på samma mark. Man blandar ihop detta att svartgranen klarar frost bra vilket gör att mycket svartgran finns på marker där de dör just nu 35 år senare bara för att det är mosse de står på. Men det är få marker som har mineraljord och ändå är frostkänsliga och där funkar det perfekt!

3 NJA Mest troligt att ny skog kommer upp men inte att den blir vuxen. Undantag finns då man kan ge vitalisering tillsammans med att vattnet leds bort!

4 NEJ kolla svaret ovan.

OCh vad finns att göra? Är marken så svag som T18 eller lägre hugg ner se till att ny torv kommer till ytan och fröså med tall via fröträd eller sådd.

Och kommer ni upp på T22 är läget helt annorlunda så bonitera rätt!