Skogsnyheter

Naturskyddsföreningen på krigsstigen

49 inlägg 23124 visningar 8 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Naturskyddsföreningen på krigsstigen

JörgenO  
#261438 ...igen de efterlyser ny politik och nya lagar
http://www.vk.se/1104074/snf-skogsbruket-hot-mot-fagelarter

SNF: Skogsbruket hot mot fågelarter

Det finns bara ett enda häckande par kvar av den vitryggiga hackspetten i landet. Orsaken är skogsbrukets systematiska utarmning av den svenska skogen, som gjort att löv- och blandskogarna försvunnit, skriver Karin Åström, vice ordförande, och Kristoffer Stighäll, projektledare, på Naturskyddsföreningen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

För att den vitryggiga hackspetten ska kunna komma tillbaka, och hundratals andra arter kunna finnas kvar, måste lövskogar och blandskogar utvecklas i hela landet och lövskogarna i södra Sverige restaureras, skriver de.

Sverige är EU-rättsligt skyldigt att bevara den vitryggiga hackspetten, liksom andra naturligt förekommande fågelarter. Därför behövs det också en ny skogspolitik, inklusive en ny lag för skogen, som förhindrar fortsatt artutrotning.



   TS
Elmia
Användarvisningsbild

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

JörgenO  
#261440 Här är länken till en mer utförlig debattartikel i SvD
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vitryggig-hackspett-finns-snart-inte-kvar_8939210.svd





Vitryggig hackspett finns snart inte kvar

Sverige har EU-rättslig skyldighet att bevara den vitryggiga hackspetten. Men som det ser ut i dag klarar Sverige inte detta. Nu finns bara ett sista par kvar i landet, skriver Karin Åström och Kristoffer Stighäll, Naturskyddsföreningen.


Den vitryggiga hackspetten fanns för hundra år sedan spridd över stora delar av landet. Trots Naturskyddsföreningens omfattande uppfödning och utplantering av ungar finns i dag ett enda, ett sista, par i landet, skriver artikelförfattarna.


På 1980-talet utrotades mellanspettarna ifrån Sverige. De levde i nu försvunna lövskogar i södra Sverige. 2013 fanns ett enda häckande par vitryggig hackspett kvar i landet, ett par där honan är utplanterad från vår uppfödning. Ändå rapporterar myndigheter och skogsnäring att situationen i skogen blivit bättre med mer lövträd och död ved, just det som vitryggen behöver. Varför blir det då inte bättre för vitryggen?

Den vitryggiga hackspetten lever i stora sammanhängande lövskogar med gott om gamla och döda träd. Under de senaste hundra åren har utvecklingen för arten gått kraftigt utför till följd av skogsbrukets systematiska utarmning av den svenska skogen. Löv- och blandskogarna har försvunnit. Vitryggen fanns för hundra år sedan spridd över stora delar av landet och i vissa landskap ansågs den vanlig. Trots Naturskyddsföreningens omfattande uppfödning och utplantering av ungar finns i dag ett enda, ett sista, par i landet. Men det beror inte på bristande kunskaper, det är väl känt hur skogen och landskapet behöver se ut för att vitryggen ska kunna leva:

Skogsnäringen framhåller gång på gång att mängden lövträd och död ved ökat på senare tid och att de av riksdagen antagna miljömålen är på väg att uppfyllas. Vitryggen borde då gynnas. Men Naturskyddsföreningen har låtit Riksskogstaxeringen i Umeå göra en analys över utvecklingen av vitryggens skogar från mitten av 1980-talet och fram så långt det fanns tillgänglig data. Analysen visar att miljömålsuppföljningens kriterier för äldre lövskog huvudsakligen innefattar skogar som inte uppfyller vitryggens krav på lämplig biotop. Den ökning av lövträd och död ved som redovisas är dessutom mycket liten i absoluta tal och i förhållande till den totala skogsarealen.

Sveriges skogar är – trots den ökning som skett – alltjämt kraftigt utarmade på såväl gammal lövskog som död ved jämfört med det ursprungliga skogslandskap vitryggen och de andra lövskogsspecialisterna är anpassade till. I vitryggens kärnområde, ett bälte från Värmland till Gästrikland, utgör de lämpliga skogarna omkring 0,1 procent av den totala skogsarealen.

Naturskyddsföreningen tvingas därför konstatera att nästan hela Sverige är en öken för vitryggen. I delar av Finland, där stammen av vitryggig hackspett vuxit kraftigt under senare tid, är inslaget av lövrika skogar och död ved nästan dubbelt så stort som i det svenska kärnområdet. I dessa numera ovanliga livsmiljöer lever också hundratals andra krävande och hotade arter, arter som räddas ”på köpet” om vitryggen överlever.

Den hittillsvarande miljömålsuppföljningen ger alltså inte relevant information om förutsättningarna för många av de lövskogslevande hotade och rödlistade arterna. I stället visar tillståndet för den vitryggiga hackspetten det mycket allvarliga läget. Kriterierna för miljömålsuppföljningen beträffande lövskogar och lövinslaget måste därför ändras för att ge en klar och tydlig bild av miljötillståndet.

Den vitryggiga hackspetten omfattas av EU:s fågeldirektiv och Sverige har därmed EU-rättslig skyldighet att bevara den, liksom andra naturligt förekommande fågelarter, i gynnsam bevarandestatus i landet. Som det ser ut i dag klarar Sverige inte detta.

För att den vitryggiga hackspetten ska kunna komma tillbaka och hundratals andra arter i våra lövskogar ska finnas kvar i framtiden måste:

• Lövskogar och blandskogar utvecklas över hela landet. I södra Sverige krävs akut restaurering av lövskogar.

• Ytterligare minst 20000 hektar lövskog skyddas inom kort i främst i Västra Götaland, Värmland och Uppsala län och minst 50000 hektar utvecklingsmark för nya lövskogar sparas. Till detta kan medborgarnas skogar inom statliga Sveaskog och Fastighetsverket användas.

• Lag och praxis ändras samt högre anslag avsättas snarast för att Skogsstyrelsen ska kunna teckna naturvårdsavtal över längre tid än dagens 50 år för yngre lövskogar som i dag saknar höga naturvärden, men som har potential inför framtiden.

• Naturvårdsverket och länsstyrelserna omedelbart medverka till röjning av invuxen gran i skyddade lövskogar, främst i ett antal naturreservat där det finns förutsättning för vitryggen att expandera.

• De stora skogsbolag som har gjort mycket betydelsefulla insatser för vitryggen, genom att frivilligt avsätta stora områden, ytterligare öka sina insatser. Övriga bolag måste också, enligt miljöprincipen om att förorenaren betalar (Polluter Pays Principle), ta sitt ansvar för att återfå lövskogar i Sverige.

• Riksdagen ta konsekvenserna av decennier av otillräcklig skogspolitisk styrning och besluta om en ny skogspolitik, inklusive en ny lag för skogen, som förhindrar fortsatt fullt medveten artutrotning.

Det är dags att samhället och skogsnäringen på ett seriöst sätt tar tag i den allvarliga situationen för den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Förlust av biologisk mångfald anses vara en av de globala ödesfrågorna för mänskligheten, i nivå med klimathotet, och detta allvar gäller även den svenska skogen. Artutarmningen måste upphöra, att med dagens kunskaper fortsätta att med berått mod utrota välkända, stora, vackra och lätt igenkända arter som den vitryggiga hackspetten ur vår fauna är ett beklämmande bevis på oförmågan att genomföra nödvändiga omprioriteringar i samhället. Den vitryggiga hackspetten får inte följa mellanspetten in i utrotning.

KARIN ÅSTRÖM

vice ordförande, Naturskyddsföreningen

KRISTOFFER STIGHÄLL

projektledare vitryggig hackspett, Naturskyddsföreningen

   TS
Användarvisningsbild

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

JörgenO  
#261441 Här är en debattartikel från i söndags med avsändare "föreningen skogens vänner". Är man konspiratoriskt lagd verkar det som man värmer upp media och väljarkår för en rejäl förändring av lagar och politik när Miljöpartiet o kommenisterna får va me o bestämma efter valet
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skogsbruket-ar-det-storsta-miljohotet_8903658.svd

Skogsbruket är det största miljöhotet

Lagstiftarna – det vill säga riksdagspolitikerna – måste ta den viktigaste miljöfrågan på allvar. Nu krävs en ändring av skogsvårdslagen, skriver Stig-Olof Holm, talesperson för föreningen Skydda skogen.




Naturens grönska, ett barns klätterträd, fågelsången, är viktiga komponenter i människans livsmiljö. Naturen minskar stress, ger fysisk och mental återhämtning, stärker immunförsvaret, påskyndar läkningsprocesser.

Många har kämpat för att bevara dessa värden. År 1962 publicerade till exempel den amerikanska marinbiologen Rachel Carson boken ”Tyst vår”. I boken varnade hon för kemikaliesamhällets förgiftning av naturen. Då dog stora mängder fåglar när de fick i sig kvicksilverbetat utsäde. Örnar, pilgrimsfalkar, uttrar förgiftades av DDT. Carsons ”Tyst vår” blev mycket av den väckarklocka som behövdes för att få till stånd förbud mot användandet av miljögifter. Nu har giftförbudet avgiftat naturen, örnen, pilgrimsfalken och uttern är tillbaka. Denna naturens självläkande förmåga är något mycket positivt.

Det är dock inte gifterna som utgör det största miljöhotet. I stället är enligt den internationella naturvårdsorganisationen IUCN förstörelse av arternas livsmiljöer, så kallade habitatförluster, det största hotet. Det handlar om att skogar huggs ner, våtmarker dikas ut, etc. I Sverige utgör skogsbruket det största miljöhotet. År 2010 var totalt 4 259 svenska organismer hotade enligt den så kallade rödlistan. Den största andelen, 1 798, var skogslevande. Detta kan exempelvis jämföras med endast 278 havslevande rödlistade arter.


Ofta framförs hotet mot Östersjön, övergödningen, bottendöden, överfisket, som ett stort miljöproblem, trots att detta är relativt litet jämfört skogsbrukets effekter. Den klart viktigaste åtgärden för att klara miljön är således att ändra på formerna för skogsbruk. Förutom omfattande miljöpåverkan finns det fler skäl att ändra på skogsbruket. Många människor anser till exempel att stora kalhyggen och barrträdsmonokulturer bort mot horisonten förstör landskapsbilden, det vill säga att en social aspekt tillkommer.

En möjlig lösning på dessa problem skulle kunna vara att justera lagstiftningen på ett sådant sätt att skogsbolagen tvingas sluta omvandla blandskogar till barrträdsmonokulturer. Blandskogar definieras enligt riksskogstaxeringen som skogar där minst 35 procent av träden utgörs av andra trädslag än det dominerande trädslaget. Skogsvårdslagens § 6 bör ändras så att krav ställs på att områden som har förutsättningar för blandskogar efter avverkning ska återbeskogas med blandskog. Detta skulle ge möjligheter till återkolonisation av fler skogslevande arter i den nya uppväxande skogen. Eftersom lövträd ofta har en initialt snabbare tillväxt än barrträd och binder in mer kol i marken skulle även virkesproduktion och återupptaget av koldioxid från atmosfären kunna ske snabbare. Lövträd ger visserligen till skillnad från barrträd kortfibrig pappersmassa, men i många papperssorter fungerar även inblandning av kortfibrig cellulosa. Mer blandskogar ger bättre viltfoder, riskerna för viltbete minskar, därmed ökar potentialen för jakt.

Även energisektorn skulle dra fördel av en sådan lagändring, eftersom blandskog ofta ger hög volymproduktion Dessutom har många lövträd högre energivärde än barrträd, vilket bör bidra till ökad biobränslepotential. Även på sikt skulle markens förmåga att producera såväl energived, sågvirke och massaved gynnas eftersom lövförna ger ett något högre mark-pH-värde, långsiktigt bättre bördighet, jämfört med barrträdsförna.

Ett lagkrav som stoppar en fortsatt utbredning av barrträdsmonokulturer och i stället ger fler ljusa lövträd, bättre förutsättningar för jakt, svampskörd, friluftsliv, ökar skogens sociala värden. Med fler blandskogar minskar dessutom risken för omfattande svamp och insektsskador, samt stormfällningar. Men för att uppnå alla dessa fördelar räcker det inte med Skogsstyrelsens nuvarande policy om frihet för skogsbruket under ansvar.

Nu krävs i stället att lagstiftarna, det vill säga riksdagspolitikerna, tar den viktigaste miljöfrågan på allvar och ändrar skogsvårdslagen. Det föreligger inga tekniska hinder för detta eftersom det som avverkas i dag i stor utsträckning är just äldre blandskogar som en gång tiden huvudsakligen etablerats genom naturlig föryngring.

STIG-OLOF HOLM

talesperson för föreningen Skydda skogen

   TS
Användarvisningsbild

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

anersimyra  
#261445 En annan läsvärd bok är : TYST HAV, ett beklämmande dokument, inte minst över EU:s agerande i fiskepolitiken.

Användarvisningsbild

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

rokon  
#261447 Det är Sveriges lag och dess uttolkare Skogsstyrelsen som har del i den situation vi har idag, då skogsägare långt in på 60 talet ej fick satsa på björk där marken ändå var lämplig för det.
Om myndigheterna lät 300.000 privata skogsägare använda sina kloka/mindre kloka huvuden när det gäller hur de vill sköta sin egen skog, utan förelägganden, risk för tvångsförsäljning, och död hand för skogen som kan spoliera hela ekonomin, så kommer vi att lämna mer döda stående träd för hackspettarna att rumstera i.
Och jag måste säga att jag verkligen gillar att höra hackspettar i skogen, men problemet är de som hela tiden tror att hård statstyrning av enskilda människor är den väg vi skall vandra.
Vi har redan de lagar som räcker, och fler äldre träd lämnas redan på hyggena så det behövs inget annat än att ge oss lite ro. De flesta markägare är numera intresserade av att lära sig mer om blandbestånd/eller kantsoner med blandbestånd för att göra sin skog mer stormfast.
Ett förslag för de som vill ha någon förändring ändå, är att blicka mot Finland. I vårt östra grannland har de tydligen en form av kontrakt där markägaren mot viss ersättning avstår från åtgärder i ett visst bestånd, för låt säga 10-20 år, men att sedan markägaren har fri rätt att avgöra hur han vill förfoga över beståndet.
Tyvär går utvecklingen i Sverige vad det verkar åt annat håll. Det som avsatts en gång får ej efter kontraktstidens utgång användas efter eget huvud.
Senast redigerad av rokon ons 29 jan 2014, 22:08, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

anersimyra  
#261449 I Finland där spetten är vanlig, är de enda tvingande åtgärder återplantering om jag minns rätt. Skogsbrukaren/ ägaren sköter alltså resten helt efter eget huvud. :?:

Användarvisningsbild

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

rokon  
#261451 Dessutom har de även tagit bort regeln om att ett bestånd skall ha en viss lägsta ålder för att få avverkas, de anser att det är en lagstiftning som ej behövs.

Avatar Fallback

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#261459
anersimyra skrev:I Finland där spetten är vanlig, är de enda tvingande åtgärder återplantering om jag minns rätt. Skogsbrukaren/ ägaren sköter alltså resten helt efter eget huvud. :?:


Så är det här också numera. Men lövhatartraditionen ändrar man inte så lätt.

Användarvisningsbild

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

Camwood  
#261557 Naturvårdsföreningen med Karin Åström visar på ett helt galet synsätt på skogsägare. Ska vi öka byråkratin o regler för skogsägare bara för en HACKSPETT!! :shock: Jag är humanist och jag bryr mej inte om en fågelarts eventuella överlevnad. Man kan inte bygga en skogspoletik på enstaka eller ens många djurarter. EU och den svenska staten ska jobba och har skyldighet för att jag och andra småskogsägare kan ÖVERLEVA och utveckla mitt företag. Om jag bedömer att det är lönsamt att priotera mer löv i min skog så är det ett beslut som bara jag ska ta.

Avatar Fallback

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

stektlök  
#261563 Det är alltid lätt att sitta på myndighetsplats eller liknande och domdera ut över den enskilde... allt sånt drägg borde börja med att skaffa sig egen skog eller mark.

Du Camwood vi kan väl säga till naturvårdsföreningen börjar köpa sin egen skog att leka i !!?? Vad sägs om det ? Den där Karin kan sedan gå runt med motorsågen och döda träd så det blir en hackspettsorgie på varje hektar hon äger :grin:

Avatar Fallback

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#261568 När Sverige blivit ett fattigland på rumänsk nivå så kan vi ju i alla fall gå och glädja oss åt alla våra hackspettar. :grin:

Avatar Fallback

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

Famag  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#261615 Naturvårdsverket har lagt ut över TREHUNDRATJUGOFEM MILJONER SVENSKA KRONOR på fågelarten.
Då jävlar finns det pengar att betala med.

Användarvisningsbild

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#261625 Om vi börjar med själva pippin, så finns tydligen vitryggen i ett bälte från Norge i väster till Japan i öster http://sv.wikipedia.org/wiki/Vitryggig_ ... Utbredning varför allt snack om att den skulle vara utrotningshotad bara är ren lögn från miljömupparna.

Sedan tror jag att SNF numera har en del pengar att köpa egen skog för http://www.lantbruk.com/skog/skogsstyre ... ens-bidrag och viewtopic.php?f=112&t=17927

Slutligen finns det anledning att påminna om två citat från herr Hitler: "Folkets stora massa faller lättare offer för en stor lögn än en liten lögn" och "det är tur för ledaren att folket inte tänker". SNF verkar köra på samma propagandataktik idag, som herr Hitler körde för ca 75-80 år sedan.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

Bergsmannen  
#261677 Läste i dagarna en remiss från Naturvårdsverket angående vitryggen. I ett område i mellansverige planerar man att skapa många lövskogar på flera hundra hektar för den lilla gynnaren.

Efter att ha läst remissen kan jag bara konstatera att det här är ett prestigeprojekt, det kommer att få kosta precis hur mycket som helst.
Senast redigerad av Bergsmannen tor 30 jan 2014, 13:57, redigerad totalt 1 gång.

Avatar Fallback

Re: Naturskyddsföreningen på krigsstigen

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#261679 Vår alldeles egna Spotted Owl. :-)

http://en.wikipedia.org/wiki/Spotted_Owl#Conservation

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).