Öppna kategorin

Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

155 inlägg 74473 visningar 11 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#255053
torpöbo skrev:Men vad trevligt, då kan vi fortsätta att släppa ut kreosot i naturen från våra impregneringsanläggningar, vi kan även fotsätta släppa ut vatten innehållande massa blekmedel, dioxiner och andra onyttigheter från våra pappersbruk, om dessa verksamheter påbörjades innan miljödomar uppfanns. Och om vi inte skall göra det skall samhället betala hela kostnaden för att reda upp kalaset. Den där tanken var nog modern på sådär 50-talet.


Vattenkraftverk släpper mig veterligen inte ut några giftiga ämnen. F.ö. hade nog myndigheter betydligt större respekt för privatägd egendom på 1950-talet än idag.

torpöbo skrev:Det vet nog både du och jag att om en dikesrensing sker på rätt sätt så påverkar denna inte nedanstående vattendrag. Råkar det finnas lekplatser i diket för mer ädlare fiskarter så får man väl kompensera för detta genom att anlägga nya lekplatser. Men jag antar väl att du som skogsägare är certifierad och det betyder ju att du inte får rensa och dika hur som helst.


Dikning = markavvattning = tillståndspliktigt i hela landet + förbjudet i Södra Sverige. I södra Sverige fordras det alltså först en dispens från markavvattningsförbudet. Om en nådig dispens erhålls, fordras dessutom ett särskilt tillstånd för markavvattning, vilket endast erhålls i ca 50% av fallen! Och det har ingen som helst med certifieringsregler att göra.

Och ja, dikning har vi sysslat med i Sverige ända sedan vi fick råd med järnskodda spadar, alltså 1200-talet. Dikning finns bl.a. omnämnd i Skara stadslag.

Finns en del tänkvärd läsning om dikning i försumpade tankar http://www.frihetsportalen.se/2012/01/f ... de-tankar/
/Niklas

   TS
Elmia
Avatar Fallback

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

torpöbo  
#255380
Vattenkraftverk släpper mig veterligen inte ut några giftiga ämnen. F.ö. hade nog myndigheter betydligt större respekt för privatägd egendom på 1950-talet än idag.


Nej inte mer än lite reglerolja möjligtvis om det blir slangbrott, men allt som är lite sämre för omgivningen behöver ju inte betyda utsläpp av saker.
Att kraftverket ändrar sedimenttransporter, lakar ut näring ur regleringsdammarnas vattenbryn och liknande så att fisken blir småvuxen gör ju absolut ingenting.

Om man går till flodpärlmusslan, enligt min kunskap, så lever denna i symbios med Öringen I ett stadie parasiterar musslan på Öringens gälar. När musslan parasiterat klart släpper den och gräver ner sig ett par centimeter i bottnen av ett strömmande vattendrag. Bottnen måste vara lagom genomsläppligt och lagom tätt så att den får syre, mat och skydd. I detta lever musslan i ca 10 år från 1 mm till 1 cm. En faktor för att den skall leva är att det finns Öring som har möjlighet att vandra till de biotoper, där flodpärlemusslan trivs.

Tyvärr så kommer det också till detta att om bottnarna slammar igen så får inte musslan nått syre men det behöver ju inte bara bero på skogsbruket vilket många vill få det att låta som.
Igenslamming borde kunna bero på andra saker också, men det finns det nog andra som har mer koll på än jag.

Du Niking som är dikningsproffs borde säkert ha full koll på hur man undviker slamning och partikeltransport från dikningsföretag och finkorniga; leriga och siltiga jordarter eller moräner med hög finjordshalt? Hur är skillnaden mellan höst och vårplöjda åkrar inom lantbruket? Jag har fått för mig att sedimenttransporten från höstplöjda åkrar är radikalt större än från vårplöjda, men jag har runda glasögon så jag vet ju inte riktigt nått om nått ;)

Det är ju konstigt att våra samhällen är tillåtna att markavvattna, man kan ju tycka att de skulle kompensera för detta de med.

Användarvisningsbild

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#255700
torpöbo skrev:
Niking skrev:Vattenkraftverk släpper mig veterligen inte ut några giftiga ämnen. F.ö. hade nog myndigheter betydligt större respekt för privatägd egendom på 1950-talet än idag.


Nej inte mer än lite reglerolja möjligtvis om det blir slangbrott, men allt som är lite sämre för omgivningen behöver ju inte betyda utsläpp av saker.
Att kraftverket ändrar sedimenttransporter, lakar ut näring ur regleringsdammarnas vattenbryn och liknande så att fisken blir småvuxen gör ju absolut ingenting.


Inte om man vill ha el, så att man kan läsa och skriva inlägg på t.ex. Skogsforum.

Vad näringsläckaget från vattenbrynet beträffar, liksom sedimenttransporter med tillhörande grumling, så skulle det bli betydligt värre om vi tog bort dämmet. Den saken är biff.

torpöbo skrev:Om man går till flodpärlmusslan, enligt min kunskap, så lever denna i symbios med Öringen I ett stadie parasiterar musslan på Öringens gälar. När musslan parasiterat klart släpper den och gräver ner sig ett par centimeter i bottnen av ett strömmande vattendrag. Bottnen måste vara lagom genomsläppligt och lagom tätt så att den får syre, mat och skydd. I detta lever musslan i ca 10 år från 1 mm till 1 cm. En faktor för att den skall leva är att det finns Öring som har möjlighet att vandra till de biotoper, där flodpärlemusslan trivs.


Ingen öring och ingen flodpärlmussla i diket, skulle ju med dagens vattenlagstiftning innebära är vi slår två flugor i en smäll. Fast det vägrar dessvärre miljömupparna att inse, varför naturen lider onödig skada, när klåfingriga miljöbyråkrater inte vill göra rätt för sig visavi fallägare och skogsbrukare.


torpöbo skrev:Tyvärr så kommer det också till detta att om bottnarna slammar igen så får inte musslan nått syre men det behöver ju inte bara bero på skogsbruket vilket många vill få det att låta som.
Igenslamming borde kunna bero på andra saker också, men det finns det nog andra som har mer koll på än jag.


Du verkar ju inte ha någon särskild koll på just vattengrejor, särskilt inte i kombination med miljövänlig produktion av skog och el... :wink:


torpöbo skrev:Du Niking som är dikningsproffs borde säkert ha full koll på hur man undviker slamning och partikeltransport från dikningsföretag och finkorniga; leriga och siltiga jordarter eller moräner med hög finjordshalt? Hur är skillnaden mellan höst och vårplöjda åkrar inom lantbruket? Jag har fått för mig att sedimenttransporten från höstplöjda åkrar är radikalt större än från vårplöjda, men jag har runda glasögon så jag vet ju inte riktigt nått om nått ;)


Sedimenttransport är för det första en helt naturlig ingrediens så fort det rinner vatten -samt när det blåser över torr jord (sandflykt). Många av dessa finkorniga jordar är helt enkelt bildade genom olika sorters sedimentavlagringar. Så bildades de högproducerande lerjordarna på våra stora jordbruksslätter (t.ex. Vara-slätten, Kåkingsleran, Vadsboslätten, Östgöta-slätten, Mälardalen, Uppsala-slätten m.fl. områden). Även de näringsrika lössjordarna är ju effekt av jordflykt.

Sedan finns det ju ett antal sätt att minimera sedimenttransporter i t.ex. vattendrag. Principen är då att sänka flödeshastigheten så pass mycket och så pass länge, att sedimentet kan sedimentera - samt förhindra att mer sediment!

En åtgärd är ju att sätta upp fler vattenkraftverk - där fallförhållandena i övrigt tillåter! Den sedintutfällning som oundvikligen sker i den bildade dammen, får naturligtvis rensas bort med jämna mellanrum, varpå rensningsmassorna kan användas som ett ekologiskt jordförbättringsmedel på åkrarna och då särskilt i svackor. En modern form av märgling med andra ord.

En annan variant är att anlägga sedimentgropar på strategiska platser. Då sänks tillfälligt vattenhastigheten över sedimentgroparna (enligt kontinuitetsekvationen). Även här gäller det att dessa sedimentgropar töms med jämna mellanrum, så att de inte slammar igen fullständigt och därmed bli helt verkningslösa.

En tredje åtgärd är att på särskilt utsatta ställen (typ vattenfall) lägga stenar eller t.o.m. gjuta betongrännor med farthinder, s.k. stötbotten. Då kan man också se det häftiga fenomenet vattensprång, alltså när vattnet över går får stråkande till långsamströmmande fas. http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenspr%C3%A5ng Rätt utfört förhindras att liggande bottensediment frigörs på erosionsbenägna ställen.

En fjärde variant är att göra grävningsarbeten när det är lågt vattenflöde i vattendraget. Lågt vattenflöde = låg vattenhastighet = liten risk för erosion + stor chans för sedimentation. (Fast det är ju omöjligt att gardera sig för ett lokalt skyfall på 50-100 mm eller mer under arbetets gång)

Vad höstplöja respektive vårplöjda fält beträffar, så är det förvisso en korrekt notering att höstplöjda åkrar - som ligger obeväxta under vintern - är mer erosionsbenägna än motsvarande vårplöjda åkrar. Detta gäller särskilt om åkrarna ligger på sluttningar. (Detta är anledningen till att det finns EU-bidrag för vårplöjning). (En förutsättning är ju också att det råder ett nederbördsöverskott under den tiden på marken ligger bar, vilket det dock vanligtvis gör). Dock finns det viktigare parametrar för jordbrukarna än att minimera erosionen, t.ex. att åkrarna ska producera mycket mat. Och med den prioriteringen, så är det bara att konstatera att vårplöjning funkar inte på alla jordar.

torpöbo skrev:Det är ju konstigt att våra samhällen är tillåtna att markavvattna, man kan ju tycka att de skulle kompensera för detta de med.


Att ha gott om mat på bordet, istället för att behöva skövla närmsta skog på bark till barkbrödet för att över huvud taget kunna överleva, torde vara en miljökompensation som heta duga! Gränsen mellan hunger och folklig vrede är ytterst tunn, vilket bevisas då och då genom historien (t.ex. år 1848).
/Niklas
Senast redigerad av Niking tor 05 jun 2014, 00:22, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Avatar Fallback

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#255744 Av tradition så är jorderosion inget som har intresserat svenskar, detta är en mycket större fråga i andra länder med mer öppen mark och blåsigare klimat.
Ett exempel på detta är att vi plöjer åkrarna upp/nedför sluttningar för att de ska torka upp fortare detta är något som ökar erosionen betydligt, parallellen till skogsbruket är skotarspåren som borde ligga längsmed med sluttningar för att minska erosion av närings och tungmetallrika jordpartiklar.

Någon forskningsrapport som jag läste konstaterade att de partiklar som sedimenterade långsammast var de som bar med sig mest fosfor, detta innebär att åtgärderna inte får göras halvhjärtat då effekten kommer först vid de sist sedimenterade partiklarna.
Jorderosion får vara hur naturlig den vill men den utarmar jorden fort, i vissa fall fortare än jordbruksgrödor så ska vi ha någon jord som är värd att odla så får vi nog ta frågan på allvar.

Sedan måste man ha i åtanke att väldränerad bevuxen mark är minst benägen att erodera.

Användarvisningsbild

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#255930 Det är helt korrekt att de minsta jordpartiklarna sedimenterar långsammast, har mest laddningyta per kg och således kan binda mest växtnäring inklusive fosfor. Den fosfor som läcker från jord och skogsbruk är huvudsakligen sedimentärt bundet och fosforläckagets storlek beror mycket på ytvattenavrinning. Den partikelbundna fosforn är dock inte särskilt växttillgänglig, jämfört med mineralfosforn i konstgödningen.

Lämplig plöjningsriktning är inte helt enkelt att avgöra. Det är inte bara topografin som avgör, utan även fältets form och hur grenledningarna ligger. Sedan finns ju även mikroklimatologiska aspekter, som t.ex. frostrisken att ta hänsyn till när plöjningsrisken ska tas hänsyn till.

Som kuriosa kan nämnas att jordpartiklarnas sedimentationshastighet (efter att leraggregaten upplösts) utnyttjas i jordartsbestämningen.

Visst kan erosionen utarma jordar, liksom det årliga nederbördsöverskottet med åtföljande växtnäringsläckage. Men erosionen är också nödvändig för att skapa produktiva jordar - typ löss-jordar. Utan erosion hade vi inte haft några produktiva lerslätter att odla på, utan enbart moränmarker.
/Niklas

   TS
Avatar Fallback

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

torpöbo  
#255955 Sen har vi ju ett arv från den tiden då man öste ut fosfor på åkermarken utan att riktigt bry sig om vad som gick åt, mycket av den fosforn är bunden till partiklar. Den övergödslade fosforn som inte gått åt är som du säger svårtillgänglig för växtligheten på åkermarken men vad som händer när detta kommer ut i vattendrag har i alla fall inte jag kolla på. Jag vet bara att det är fosforbalansen som styr övergödning i insjöar och kvävebalansen som styr övergödning i Östersjön. Dock tror jag utsläppen från enskilda avloppsanläggningar och reningsverk är en minst lika stor bov som utsläpp från åkermark.

Användarvisningsbild

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#255989 Det berodde på att det länge rådde mycket stor fosforbrist på många åkermarker. Vet att det fanns flera jordar i Skåne som var helt omöjliga att odla sockerbetor på, trots att det var rätt jordarter för detta. Anledning var att de hade fosforklass 1, d.v.s. extremt låga fosfornivåer (med dagens mått mätt).

Då var ju fortfarande åkrarna präglade av äng är åkerns moder och märgling var den bästa jordförbättraren. Efter ett antal år med förrådsgödsling av fosfor, är de numera kanonjordar för bl.a. sockerbetor.

Du har f.ö. fel beträffande övergödning i Östersjön. Det är fosforn och inte kvävet som styr övergödningen där, vilket bevisas tydligt med de årligen återkommande algblomningarna med kvävefixerande cyanobakterier. Dessa har ju en stor ekologisk fördel över eukaryota alger när det råder brist på kväve.

Sedan är fosforcykeln i marken ganska komplex. Fosforns löslighet varierar med en rad olika faktorer, som t.ex. pH, mineralogi och mikroorganismernas aktivitet. Däremot spelar pE ingen nämnvärd roll i praktiken. Vanligt blackbox-tänkande typ att det är bara överskottet som fastläggs i marken är helt galet.
/Niklas

   TS
Avatar Fallback

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#255999
Niking skrev:
Sedan är fosforcykeln i marken ganska komplex. Fosforns löslighet varierar med en rad olika faktorer, som t.ex. pH, mineralogi och mikroorganismernas aktivitet. Däremot spelar pE ingen nämnvärd roll i praktiken. Vanligt blackbox-tänkande typ att det är bara överskottet som fastläggs i marken är helt galet.
/Niklas


Här tappade du bort mig, som hobbyjordbrukare vore det väldigt intressant om du utvecklade detta.
Att fosfor binds hårdare vid lägre pH vet jag men utveckla som sagt resten om du har tid.

Avatar Fallback

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

torpöbo  
#256006
Niking skrev:Du har f.ö. fel beträffande övergödning i Östersjön. Det är fosforn och inte kvävet som styr övergödningen där, vilket bevisas tydligt med de årligen återkommande algblomningarna med kvävefixerande cyanobakterier. Dessa har ju en stor ekologisk fördel över eukaryota alger när det råder brist på kväve.
/Niklas


Jag har fått lära mig att i alla fall fått lära mig att det skiftar mellan sötvatten och hav i det ena fallet är det koncentrationen av fosfor som styr övergödningen och i det andra är det kvävet som styr övergödningen.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomra ... 01608.html

Användarvisningsbild

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

anersimyra  
#256014 http://www.havet.nu/?d=31 Halten Fosfor är avhängigt av kvävehalten. :?: :geek:

Användarvisningsbild

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#257077
busholle skrev:
Niking skrev:
Sedan är fosforcykeln i marken ganska komplex. Fosforns löslighet varierar med en rad olika faktorer, som t.ex. pH, mineralogi och mikroorganismernas aktivitet. Däremot spelar pE ingen nämnvärd roll i praktiken. Vanligt blackbox-tänkande typ att det är bara överskottet som fastläggs i marken är helt galet.
/Niklas


Här tappade du bort mig, som hobbyjordbrukare vore det väldigt intressant om du utvecklade detta.
Att fosfor binds hårdare vid lägre pH vet jag men utveckla som sagt resten om du har tid.


Vid lågt pH i marken, binds fosforn hårt till järn och aluminium. Vid högt pH binds fosforn hårt till kalk och magnesium (vilket f.ö. utnyttjas i s.k. kalkfilterdiken). Bästa löslighet för fosforn i marken är vid pH 6. Åkermarkens pH-värde beror främst på markens mineralogi, men också på vilket gödslingsmedel som används över tiden. Ammoniumbaserade gödningsmedel ger ett lågt mark-pH, medan nitratbaserade gödningsmedel (typ kalksalpeter) ger ett högt mark-pH. Detta visas med all önskvärdhet i det s.k. ramförsöket på Ultuna.

Normalt finns fosforn bara som fosfat i naturen. Vid extremt reducerande förhållanden kan en gasformig form av fosfor uppstå, fosfin (PH3), men den kan vi bortse ifrån i åkerjord och vattendrag. Så för praktiskt bruk behöver vi här bara bry oss om fosfat-formen av fosfor, varför fosforns löslighet är i praktiken oberoende av själva pE-värdet i marken.

Utöver pH-värde och mineralogi, så är det främst mikroorganismernas aktiviteter, som styr mängden växttillgänglig fosfor i marken. Ofta kan 50-70% av markens totala fosforinnehåll vara organiskt bundet i mullen och det är således mikroorganismerna som "bestämmer" när mullen ska brytas ner och frigöra organiskt bunden fosfor (och kväve) till såväl gröda som växtnäringsläckage.

Vid gödsling så är dessa mikroorganismer oftast mycket snabbare än växterna på att ta upp den tillförda fosforn i marken och binda in fosforn i det organiska materialet (mullen).

Den växttillgängliga fosforn utgörs främst av löst divätefosfat (H2PO4-) och löst vätefosfat (HPO42-) (pKa 7,21). Det är också dessa två fosfatformer, som ger upphov till en snabb övergödning i sjöar, vattendrag och Östersjön. Andra fosforföreningar måste nämligen först omvandlas till divätefosfat eller vätefosfat, innan de blir biologiskt tillgängliga.
/Niklas

   TS
Användarvisningsbild

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#257082
torpöbo skrev:
Niking skrev:Du har f.ö. fel beträffande övergödning i Östersjön. Det är fosforn och inte kvävet som styr övergödningen där, vilket bevisas tydligt med de årligen återkommande algblomningarna med kvävefixerande cyanobakterier. Dessa har ju en stor ekologisk fördel över eukaryota alger när det råder brist på kväve.
/Niklas


Jag har fått lära mig att i alla fall fått lära mig att det skiftar mellan sötvatten och hav i det ena fallet är det koncentrationen av fosfor som styr övergödningen och i det andra är det kvävet som styr övergödningen.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomra ... 01608.html


anersimyra skrev:http://www.havet.nu/?d=31 Halten Fosfor är avhängigt av kvävehalten. :?: :geek:


Så vitt jag förstår, så är det mest fokus på minskat kväveläckage i Västerhavet och minskat fosforläckage i Östersjön. Men visst är sambanden komplexa.
/Niklas

   TS
Användarvisningsbild

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#258653 Den lille mannens strid mot överheten http://www.lantbruk.com/debatt/den-lill ... -overheten
/Niklas

   TS
Avatar Fallback

Re: Förslag hotar småskaligt vattenkraftverk

torpöbo  
#261528 Var det ungefär det som står i denna artikeln som jag påstod innan i tråden som blev nerargumenterat.

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/a ... 801147.ece

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mit ... llt-hetare

Detta citatet är väldigt trevligt.

"Märk väl, att av de cirka 1 900 småskaliga som finns i Sverige, står de 1 030 minsta för en försvinnande liten del av vattenkraftsenergin. De har en installerad effekt på mindre än 125 kW/styck, är egentligen hobbyprojekt, och ger tillsammans totalt mindre än 0,5 TWh energi och ligger på problemsidan vad gäller nätregleringen."

// Trevligt läsning


HEHE

Användarvisningsbild
Camwood  
#261547 Debatten om små vattenkraftverk/kvarnar har spårat ut totalt. Det behövs en ideologisk vinkel nämligen att värna äganderätten och att man skälv kan ingå avtal (sälja el kraft tex.)med vem man vill och att man har rätt att använda o bruka det man äger utan att myndigheter kan stoppa eller försvåra det. Det är inte fiskeföreningar/ miljöföreningar eller privat personer som ska ha något inflytande i min egen verksamhet. Det är ju helt absurt hur vissa tar det för givet. Äganderätten har urholkats ! Hela miljödebatten bygger på att ägarna / brukarna av fastigheter ska betala för byråkratin som urholkar äganderätten bit för bit.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).