Före och efter jobbet

[Skogsforskare]

mån 09 dec 2013, 10:04#249012 Jag tror att jag kan tillräckligt mycket om gallring osv för att förstå principen. Problemet med nästan alla nya idéer är att dom inte är ordentligt genomtänkta och inte tar hänsyn till hur träden egentligen växer. Det viktiga för skogen är inte vad man tar ut utan vad man lämnar kvar. Därav min fråga.
Hur försäkrar man sig om att det finns tillräckligt mycket kvar efter en sån gallring? Och hur är systemet tänkt att fungera över lång tid, typ 100 år?

[nosedevil]

mån 09 dec 2013, 11:03#249020 Den där metoden kan jag direkt avfärda, i alla fall på svaga/normala tall marker (typ T22 o svagare) har tagit över/ärvt skog som brukats ungefär som beskrivet sen 1940 talet. Resultatet kan se lite olika ut men gemensamt för alla bestånd är: låg volym per/ha, klena grövsta träd i förhållande till ålder o markens prod förmåga.

I de sämsta fallen dominerade gran, trots klar tall mark. med mycket låg volym/ha o klena stammar trots hög ålder.

De bestånden är slutavverkade o planterade med tall för ca 15 år sen, och jag räknar med att ha samma volym/ha som innan avverkningen när beståndet är ca 30-35 år.

Jag kan ej avfärda metoden på bra tall boniteter eller normala till bra gran boniteter då jag saknar erfarenhet av dessa.

[Peteflamingstar]

mån 09 dec 2013, 19:19#249080

Får dom ljus så växer dom, och dom har en rätt bra rot som gör att det sker snabbt!

Fast på de flesta hyggen jag ser (och det blir några på ett år) med säg "normalt" ståndortsindex T24/G26, som man inte hyggesrensat, där har inte mycket hänt med dessa marbuskar trots att det gått 4-5 år sen det höggs. Då har de ändå fått allt ljus i världen... Även exemplar som står i grupp och därför inte borde drabbas av ljuschock lika lätt, växer nåt nämnvärt.

[sveakatten]

mån 09 dec 2013, 20:07#249091 Borde vara kul att se i alla fall, även om man inte är kunnig nog att utföra det.
http://www.dt.se/nyheter/mora/1.5913160 ... d-bladning

[Skogsforskare]

mån 09 dec 2013, 22:00#249126 Det är inte svårare än att gallra, bara lite annorlunda.

[sveakatten]

tis 10 dec 2013, 06:30#249196 Och jag som tycker det är så svårt att välja vilka träd som jag ska ta ner
Är nog alldeles för velig.

Vet du Skogsforskare hur mycket det växer på konventionella ytor på Siljansfors?
Jag har svårt att hitta något.

[Skogsforskare]

tis 10 dec 2013, 08:16#249199 Det finns massor av olika försök så det går inte att ge ett generellt svar.

[sveakatten]

ons 11 dec 2013, 07:09#249379 Boniteten Siljansfors-

http://www.slu.se/sv/fakulteter/s/om-fa ... h-siffror/

[MNskog]

ons 11 dec 2013, 07:43#249381 Intressant det här om försöksytorna på Siljansfors. När det gäller "marbuskar" så gäller det att ha lite tålamod för det tar några år(runt 6-7 år som Skogsforskare skrev är nog ett bra riktmärke) innan de sätter fart men då brukar de dra iväg rejält och toppskott på en meter är inte ovanligt.
För övrigt så tror jag att olika blädningsmetoder eller plockhuggningsmetoder mycket väl kan ge ett lika bra och även bättre netto än trakthyggesmetoder. Men som vanligt är det inget som gäller generellt utan ståndortsanpassning är det första och absolut bästa steget mot en bra värdetillväxt och lönsamhetsökning.
De ståndorter jag först skulle använda alternativa metoder på är blöta, fuktiga marker och bördiga marker. Därefter torra och magra marker. Sist frisk mark i medelbonitet för det är just de ståndorterna som trakthyggesbruket är utvecklat för.
Trakthyggesbruket utvecklades av de stora skogsbolagen och Domänverket. Lämpliga ståndorter(frisk medelbonitet) utgör uppemot 70% av norrländsk skogsmark och därför kunde trakthyggesbruk rationellt tillämpas över stora arealer.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[Peteflamingstar]

sön 13 jul 2014, 13:43#285703 Lyfter denna tråd med "nya" fakta...

http://www.lantbruk.com/skog/tallen-overlever-inte-hyggesfritt

[lfq]

lör 31 okt 2015, 09:14#348748

Hos mig är det oftast röta i dessa marbuskar.
Jag väntar på mikrovågsdetektorn som är under utveckling av Chalmersforskare.
Prototyp ska vist komma på skördaraggregat under våren 2014.
När en hand-variant kommer, så är den väldigt aktuell för min del då jag har en hel del rotröta.
Vore en fantastisk mojäng att kunna detektera vilka träd som har röta inför en gallring.
Lika vore det perfekt att kunna kolla av hur långt röta sträcker sig i stammen, vid aptering.
Vid blädning eller annan skötselmetod borde detektorn bli helt avgörande för stamval.
Övergång till flerskiktat bestånd kommer det också att få stor betydelse så det kan bli friska träd sparade.
I Finland har de fått ned rötandelen till 2-3%, sydvästra kustlandet.
Där har stat och markägare en helt inställning att hålla skogen frisk.
Vilket då definitivt underlättar för den som vill byta skötselmetod.

@Famag
Har det hänt något beträffande utvecklingen av rotrötedetektorn? Det skulle vara intressant att veta om den fungerar.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[Famag]

lör 31 okt 2015, 19:46#348843 svar till lfq
Nej jag har inte hört något mer om rötdetektorn.
Ska kolla lite med telefonkontakterna.
Kan vara så att det gått från forskarobjekt till företagsbildning.
Har dock obefintliga kontakter med finska skördaraggregat-tillverkare.