Gallring

Stickvägsgående vs beståndsgående

62 inlägg 37626 visningar 15 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Anton k  
#246216 Jag har nu följt den här tråden med stort intresse o på onsdag kommer det hem en finntrac, alltså en beståndsgående bandskördare på 1,70 bredd. Så nu ska det testas!!
Tyvärr har jag ingen så pass liten skotare än så det blir att skota med traktor o vagn.
jag tror på en framtid med mindre maskiner!

Malwa
Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

kelas  
#246218 Har haft både Terri och Vimek skotare dessutom traktor och processor och sitter nu på en 901'a och en 860, och personligen så kommer inte dom mindre maskinerna tillbaka, med bra planering så fungerar det bättre nu tycker jag och effektiviteten ligger ju på en helt annan nivå......

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

towes  
#246234 Ett inslag på radion idag angående apropå tunga maskiner i skogsbruket, länkar till den korrekta tråden då det snarare rör slutavverkning. men problemet har ju varit uppe även i denna tråden.

viewtopic.php?f=112&t=16728&st=0&sk=t&sd=a&start=120#p246233

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

erm  
#246931 1000 tack för alla fantastiska svar!

En fundering, om man lägger ut gallringen på entreprenad men en beståndsgående h8:a som skapar 2.5 - 3 m stickvägar, finns det någon skötare som kommer in på den bredden av vägar? Har inte entreprenad oftast firman en gallringsskotare av typen rottne f10 eller dyrligt? Behöver inte den bredare väg? Om ja då har man ingen "nytta" av den smala skördaren, eller?

Rätta mig om jag har fel men en entreprenör har svårta att få ekonomi i de små skogarna av typen terri?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

finskpinne  
#246939 Grejen med en beståndsgående skördare är att skotaren inte ska följa efter i samma spår. En beståndsgående skördare hugger upp stickvägar (oftast 3,5 - 4 meter breda) med allt från 20-40 meter från varandra. Men en beståndsgående skördare har ju oftast bara en kran som är 7-8 meter så han når ju inte hela beståndet från stickvägarna där skotaren ska köra. Så därför slingrar den beståndsgående skördaren sig fram i beståndet mellan stickvägarna och plockar dom stammarna som han inte kunde nå från stickvägarna. Men för att inte skotaren ska behöva följa efter i dessa slingerstråk (som oftast bara blir 2-2,5 meter breda, beroende på maskin förståss) så matar man ut virket mot stickvägarna så att skotaren når virket från stickvägarna utan att behöva köra efter skördaren i beståndet. Så även om du hyr in en beståndsgående skördare så måste ju ändå sitckvägarna va så breda att skotaren kan köra utan att förstöra rotsystemena. Eftersom det finns väldigt få entreprenörer med småskotare av typen terri eller liknande, utan det används nog oftast vanliga gallringsskotare även efter beståndsgående skördare....

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

jannee  
#246942 Nu är det försent, men tänk om man planterar med förband på 1600 plant per/ha. Detta innebär att man slipper förstagallringen, som i bästa fall går jämt upp när man lejer för allt. Ligger det då inte en vinst i detta. Mindre antal plant, snabbare tillväxt + stadigare stammar. Visst det blir stora årsringar (förhoppningsvis) de första åren, men man får ju ändå inget avdrag för detta.
Är jag helt fel ute eller är det någon som provat - resultat?

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#246970 Skogsvårdslagen är lite grinig. Men om du lovar att inte säga något, så är det ungefär så jag resonerade när jag satte Sitka. Sen frös mycket bort, men hade jag satt tätare så hade bara fler plantor dött, så...

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Anton k  
#246974 Intressant tanke. Vad är minsta antalet plantor per ha?

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#246976 Enligt SVL? Beror på ståndortsindex. Häromkring får man noga räkna med 2000 för gran.

Men egentligen mäter man huvudplantor efter några år, dvs de som har överlevt och anses bra. Däri kan förstås också ingå självsådd björk...

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

towes  
#246983
jannee skrev:Nu är det försent, men tänk om man planterar med förband på 1600 plant per/ha...

Jannee, det finns undersökningar på området som talar för din tes, se länken här: viewtopic.php?f=2&t=13261&st=0&sk=t&sd=a&start=15#p165975 . Men det är ju mycket som spelar in, precis som Mangan säger. Det är först när du fått upp beståndet utan skador som du tjänar på det. På tal om kavlitet så var skillnaden i kvistgrovlek, som jag tidigare lärt mig varit en av "baksidorna" med glesare förband, mätbar men faktiskt mindre än jag trott i försöken i länken ovan.

Idag hade jag kanske kunnat tänka mig att pröva 2,5 m förband på god och icke alltför frostlänt mark. Om jag sedan skulle anammat din idé med en enda gallring låter jag vara osagt. Men OM jag gjort det så hade jag inte väntat till en klassisk 2:a gallring, utan snarare gjort en med hänsyn tagen till det glesare förbandet förhållandevis tidig gallring (typ lätt förskjuten 1:a gallring) för att sedan vänta ut en något tidigarelagd avverkning. Allt med tanke på risk för vindskador. Att gallra första gången när höjden är uppåt 20 meter tror jag är att be om stormskador, även om förbandet var glest från början.

finskpinne skrev:Grejen med en beståndsgående skördare är att skotaren inte ska följa efter i samma spår.

Tack finskpinne, det vill jag också mena att jag sett exempel på. Alla tre varianterna förekommer ju: Stickvägsgående, beståndsgående eller en mix. Men jag tror också att det måste vara lite volym på gallringen för att det ska vara "lönt" att släpa dit hela maskinparken. Inget för en knapp handfull hektar. Riktigt?

Mangan skrev:Enligt SVL? Beror på ståndortsindex....
Men egentligen mäter man huvudplantor efter några år, dvs de som har överlevt och anses bra. Däri kan förstås också ingå självsådd björk...

Rätt. För en G32:a så är det 2000 st och för en G28 1800. Men, precis som du säger, det lär nog inte vara några problem om man inte har för bråttom med röjsågen. :smile:

Jag har grunnat över när man måste ha detta antal. Har för mig att jag hört tre år någon gång. I Skogsstyrelsens författningssamling står bara "Senaste tidpunkt för hjälpplantering är den tidpunkt då en skogsodling eller en naturlig föryngring senast kan kompletteras med plantor som bedöms ha förutsättningar att ge en tillfredsställande virkesproduktion."

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

finskpinne  
#246985 Ja det beror ju förstås på om det finns andra objekt i närheten som ska gallras samtidigt. Vi försöker organisera det så att vi får hugga flera skiften nära varandra när vi kommer dit med maskinerna ifall det är fråga om små skiften, då blir ju inte flyttkostnaderna per kubik så mycket. Men det krävs ju en viss förhandsplanering för att det ska gå ihop....

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

OAS-forests  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#247043
jannee skrev:Nu är det försent, men tänk om man planterar med förband på 1600 plant per/ha. Detta innebär att man slipper förstagallringen, som i bästa fall går jämt upp när man lejer för allt. Ligger det då inte en vinst i detta. Mindre antal plant, snabbare tillväxt + stadigare stammar. Visst det blir stora årsringar (förhoppningsvis) de första åren, men man får ju ändå inget avdrag för detta.
Är jag helt fel ute eller är det någon som provat - resultat?

Om du har sådan tur att alla plantor överlever eller åtminstone sådan tur att de dör systematiskt. Då kan detta ge ett grovkvistigt bestånd med hög medelstam med inslag av björk. Vid den första gallringen borde man då få ut stockar i timmerdimension.

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

finskpinne  
#247208 Nu tycker jag att denna diskussion har blivit lite off topic, kanske det vore bäst med en helt skilld tråd om detta ämne...

Men iaf så tänkte jag visa en bild från en plantering som har varit väldigt gles, dels pga att den har planterats glest men dels pga att plantorna har dött av olika orsaker. Nu är beståndet ca 40 år och ser ut såhär. Jag gallrade skiftet för ett par veckor sedan och jag kan inte påstå att det var lätt att göra stamvalen. Det var som att välja mellan pest eller kolera... Väldigt kvistiga, krokiga och ofta var det "dubbeltoppar". Resultatet efter andra gallringen är ju ingen höjdare. För trots att det gallrats två gånger så har man ännu inte fått bort alla "vargar".
Men det kan ju också betyda mycket vad dom använde för träd att ta frön från på den tiden, då kontrollerades det inte så mycket varifrån kottarna plockades utan man hade ofta ungdomar att plocka kottarna och dom plockade ju såklart där det fanns mest, alltså vargträd.

Skogsägaren själv hade gjort första gallringen för ungefär drygt 10 år sedan.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

nisse8  
#247227 Men kubik finns ju iallafall i beståndet :D

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Smålandshuggarn  
#247241 Fy fan va lessam skog :ymsick: Lär ju tyvärr bara bli sånt i framtiden när folk bara tänker volym o pengar så snabbt som möjligt :???:

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).