Uppvärmning

Värma upp verkstad med spillolja.

43 inlägg 73444 visningar 3 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback
Wilhelm  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#21629 Visst eldas oljan upp på Sakab men jag tror inte en vanlig Svenson har en sådan här anläggning.

Detaljerad information förbränning
WTE1


Anläggningen togs i drift 1983. Exempel på farligt avfall som behandlas i roterugnen är: oljeavfall, lösningsmedelsavfall, färg- & limavfall, bekämpningsmedelsrester och PCB-haltigt avfall. I WTE1 behandlas både flytande och fast avfall.



Anläggningen består av:

* inmatningssystem
* kontroll- och styrenhet
* roterugn
* efterbrännkammare
* avgasångpanna
* turbin
* rökgasrening
* skorsten

Inmatning av avfall sker genom roterugnens fasta frontvägg via brännare och så kallade lansar för pumpbart avfall samt via inmatningsslussen för fat och fast avfall och silo för fragmenterat avfall. I frontväggen finns även primärluftintag. Roterugnen är 12 meter lång och innerdiametern är 4 meter. Roterugnen och efterbrännkammaren är invändigt klädda med eldfast tegel.
Förbränningstemperaturen är 1 300 - 1 400 °C, vilket medger en effektiv förbränning samt att slaggen smälter i ugnen. De flesta tungmetaller görs svårlakbara i slaggen genom tillsats av kvarts. Slaggsmältan matas ut i botten av efterbrännkammaren till en vattenfylld släckningsbassäng. Vattnet avleds efter sedimentering till det interna vattenreningsverket. Slaggen placeras i ett slaggupplag i väntan på återvinning.


Från roterugnen leds gaserna till efterbrännkammaren (EBK) där sekundär- och tertiärluft kan tillföras. Temperaturen i EBK är 900 - 1 200 °C och regleras med hjälp av oljebrännare.


Vatten injiceras via lansar i efterbrännkammarens övre del i syfte att sänka temperaturen på utgående gaser. Istället för industrivatten används avfallsvatten med måttliga halter av kolväten och salter, vilket medför en besparing av renvatten och en relevant destruktion av föroreningarna. Rökgaserna passerar sedan avgasångpannan, där en del av rökgasernas värmeinnehåll utnyttjas för ångproduktion. Den alstrade ångan används för uppvärmning inom anläggningen, för uppvärmning via Kumla-Hallsberg-Örebro fjärrvärmenät och för elproduktion i en mottrycksturbin.


Då rökgaserna avlämnat huvuddelen av värmeinnehållet i pannan renas de i en anläggning för avancerad rökgasrening innan de släpps ut i en 60 meter hög skorsten.


WTE2



Anläggningen invigdes våren 2003. I rosterugnen behandlas mindre komplicerat farligt avfall, till exempel impregnerat trä, bromerad plast, samt verksamhetsavfall och hushållsavfall.



Avfallet matas in i anläggningen via en inmatningstratt och förs ut på en sluttande roster. I rosterns nedre del är avfallet utbrunnet och slaggen matas ner i ett vattenbad för avkylning. Slaggen matas sedan ut ur anläggningen och metaller sorteras ut för återvinning. Sorterad slagg deponeras eller används i deponin som konstruktionsmaterial.


Rökgasrening



Förbränningsgaserna från de båda anläggningarna leds först till varsin kalkreaktor där kalkmjölk tillförs. Gasen kyls därmed och gasformiga föreningar som halogener och svavelföreningar binds till kalken, som därefter följer med rökgaserna som ett torrt stoft. Till exempel blir klor som funnits i PCB kalciumklorid (vägsalt) i askan.


Därefter tillsätts aktivt kol för att suga upp kolväteföreningar som dioxiner och dylikt. Även en del kvicksilver avskiljs på kolet. Stoftet avskiljs sedan i ett slangfilter, där ett skikt av kalk och aktivt kol byggs upp, vilket medverkar till en ytterligare avskiljning av föroreningar. Askan och kolet transporteras därefter till en silo. Från silon lossas askan till en lastbil. Askan deponeras i vår deponi för farligt avfall. Mängden försurande gaser mäts kontinuerligt före kalkreaktorn. Mätningarna styr kalktillsatsen.


Efter slangfiltret leds rökgaserna till en skrubberanläggning, där rökgaserna först kyls med vatten till en temperatur av ca. 70°C. Rökgaserna blir då mättade på vattenånga. Härefter tvättas rökgaserna i en tvåstegsskrubber med vatten och väteperoxid. Svavel, kvicksilver och klor i skrubbervätskan leds till ett vattenreningsverk där kvicksilvret separeras bort. Svavel- och klorsalter indunstas i kalkreaktorn innan slangfiltret och hamnar på så sätt i flygaskan.


Den renade rökgasen släpps ut genom en skorsten. Före utsläppet mäts bland annat kväveoxider, svaveldioxid, saltsyra, kolmonoxid, koldioxid, kvicksilver och totalt organiskt kol hela tiden och resultaten registreras och används bland annat för styrning av processen. Provtagning av dioxiner sker kontinuerligt.


Indunstningsanläggning



Indunstning av förorenat vatten sker genom att vattnet överhettas. Ångan används för att finfördela flytande avfall som sprutas in i roterugen och bidrar därigenom till en bättre förbränning. Utgående koncentrat pumpas antingen till slamtankarna för att blandas med övrigt slam och sedan behandlas i förbränningsanläggningen eller används för askuppfuktning för askan som läggs i deponi för farligt avfall.

Avatar Fallback
kjell62  
#21632
Wilhelm skrev:Visst eldas oljan upp på Sakab men jag tror inte en vanlig Svenson har en sådan här anläggning.

Detaljerad information förbränning
WTE1


Anläggningen togs i drift 1983. Exempel på farligt avfall som behandlas i roterugnen är: oljeavfall, lösningsmedelsavfall, färg- & limavfall, bekämpningsmedelsrester och PCB-haltigt avfall. I WTE1 behandlas både flytande och fast avfall.



Anläggningen består av:

* inmatningssystem
* kontroll- och styrenhet
* roterugn
* efterbrännkammare
* avgasångpanna
* turbin
* rökgasrening
* skorsten

Inmatning av avfall sker genom roterugnens fasta frontvägg via brännare och så kallade lansar för pumpbart avfall samt via inmatningsslussen för fat och fast avfall och silo för fragmenterat avfall. I frontväggen finns även primärluftintag. Roterugnen är 12 meter lång och innerdiametern är 4 meter. Roterugnen och efterbrännkammaren är invändigt klädda med eldfast tegel.
Förbränningstemperaturen är 1 300 - 1 400 °C, vilket medger en effektiv förbränning samt att slaggen smälter i ugnen. De flesta tungmetaller görs svårlakbara i slaggen genom tillsats av kvarts. Slaggsmältan matas ut i botten av efterbrännkammaren till en vattenfylld släckningsbassäng. Vattnet avleds efter sedimentering till det interna vattenreningsverket. Slaggen placeras i ett slaggupplag i väntan på återvinning.


Från roterugnen leds gaserna till efterbrännkammaren (EBK) där sekundär- och tertiärluft kan tillföras. Temperaturen i EBK är 900 - 1 200 °C och regleras med hjälp av oljebrännare.


Vatten injiceras via lansar i efterbrännkammarens övre del i syfte att sänka temperaturen på utgående gaser. Istället för industrivatten används avfallsvatten med måttliga halter av kolväten och salter, vilket medför en besparing av renvatten och en relevant destruktion av föroreningarna. Rökgaserna passerar sedan avgasångpannan, där en del av rökgasernas värmeinnehåll utnyttjas för ångproduktion. Den alstrade ångan används för uppvärmning inom anläggningen, för uppvärmning via Kumla-Hallsberg-Örebro fjärrvärmenät och för elproduktion i en mottrycksturbin.


Då rökgaserna avlämnat huvuddelen av värmeinnehållet i pannan renas de i en anläggning för avancerad rökgasrening innan de släpps ut i en 60 meter hög skorsten.


WTE2



Anläggningen invigdes våren 2003. I rosterugnen behandlas mindre komplicerat farligt avfall, till exempel impregnerat trä, bromerad plast, samt verksamhetsavfall och hushållsavfall.



Avfallet matas in i anläggningen via en inmatningstratt och förs ut på en sluttande roster. I rosterns nedre del är avfallet utbrunnet och slaggen matas ner i ett vattenbad för avkylning. Slaggen matas sedan ut ur anläggningen och metaller sorteras ut för återvinning. Sorterad slagg deponeras eller används i deponin som konstruktionsmaterial.


Rökgasrening



Förbränningsgaserna från de båda anläggningarna leds först till varsin kalkreaktor där kalkmjölk tillförs. Gasen kyls därmed och gasformiga föreningar som halogener och svavelföreningar binds till kalken, som därefter följer med rökgaserna som ett torrt stoft. Till exempel blir klor som funnits i PCB kalciumklorid (vägsalt) i askan.


Därefter tillsätts aktivt kol för att suga upp kolväteföreningar som dioxiner och dylikt. Även en del kvicksilver avskiljs på kolet. Stoftet avskiljs sedan i ett slangfilter, där ett skikt av kalk och aktivt kol byggs upp, vilket medverkar till en ytterligare avskiljning av föroreningar. Askan och kolet transporteras därefter till en silo. Från silon lossas askan till en lastbil. Askan deponeras i vår deponi för farligt avfall. Mängden försurande gaser mäts kontinuerligt före kalkreaktorn. Mätningarna styr kalktillsatsen.


Efter slangfiltret leds rökgaserna till en skrubberanläggning, där rökgaserna först kyls med vatten till en temperatur av ca. 70°C. Rökgaserna blir då mättade på vattenånga. Härefter tvättas rökgaserna i en tvåstegsskrubber med vatten och väteperoxid. Svavel, kvicksilver och klor i skrubbervätskan leds till ett vattenreningsverk där kvicksilvret separeras bort. Svavel- och klorsalter indunstas i kalkreaktorn innan slangfiltret och hamnar på så sätt i flygaskan.


Den renade rökgasen släpps ut genom en skorsten. Före utsläppet mäts bland annat kväveoxider, svaveldioxid, saltsyra, kolmonoxid, koldioxid, kvicksilver och totalt organiskt kol hela tiden och resultaten registreras och används bland annat för styrning av processen. Provtagning av dioxiner sker kontinuerligt.


Indunstningsanläggning



Indunstning av förorenat vatten sker genom att vattnet överhettas. Ångan används för att finfördela flytande avfall som sprutas in i roterugen och bidrar därigenom till en bättre förbränning. Utgående koncentrat pumpas antingen till slamtankarna för att blandas med övrigt slam och sedan behandlas i förbränningsanläggningen eller används för askuppfuktning för askan som läggs i deponi för farligt avfall.



OCH var för tror du inte vanliga svenssons
har dessa pannor för förbränning ???
kan det vara kostnaden på pannannan ??????
tror inte du & jag är på samma våglängd
jag avslutar den här tråden innan vi blir
rikltigt O-sams om förbränningar
förmodligen är jag äldre än dig ?
och ser saken med andra ögon
mvh kjell

Avatar Fallback
Wilhelm  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#21634 Ingen fara för min del. Jag har inte ens yttrat någon åsikt om detta. Jag bara kollade vad lagen sa om det hela.
Vill du elda spillolja så är det upp till dig bara att det kan bli dyrt om man blir anmäld och miljökontoret kommer på besök.

:D

Avatar Fallback
kjell62  
#21635
Wilhelm skrev:Visst eldas oljan upp på Sakab men jag tror inte en vanlig Svenson har en sådan här anläggning.

Detaljerad information förbränning
WTE1


Anläggningen togs i drift 1983. Exempel på farligt avfall som behandlas i roterugnen är: oljeavfall, lösningsmedelsavfall, färg- & limavfall, bekämpningsmedelsrester och PCB-haltigt avfall. I WTE1 behandlas både flytande och fast avfall.



Anläggningen består av:

* inmatningssystem
* kontroll- och styrenhet
* roterugn
* efterbrännkammare
* avgasångpanna
* turbin
* rökgasrening
* skorsten

Inmatning av avfall sker genom roterugnens fasta frontvägg via brännare och så kallade lansar för pumpbart avfall samt via inmatningsslussen för fat och fast avfall och silo för fragmenterat avfall. I frontväggen finns även primärluftintag. Roterugnen är 12 meter lång och innerdiametern är 4 meter. Roterugnen och efterbrännkammaren är invändigt klädda med eldfast tegel.
Förbränningstemperaturen är 1 300 - 1 400 °C, vilket medger en effektiv förbränning samt att slaggen smälter i ugnen. De flesta tungmetaller görs svårlakbara i slaggen genom tillsats av kvarts. Slaggsmältan matas ut i botten av efterbrännkammaren till en vattenfylld släckningsbassäng. Vattnet avleds efter sedimentering till det interna vattenreningsverket. Slaggen placeras i ett slaggupplag i väntan på återvinning.


Från roterugnen leds gaserna till efterbrännkammaren (EBK) där sekundär- och tertiärluft kan tillföras. Temperaturen i EBK är 900 - 1 200 °C och regleras med hjälp av oljebrännare.


Vatten injiceras via lansar i efterbrännkammarens övre del i syfte att sänka temperaturen på utgående gaser. Istället för industrivatten används avfallsvatten med måttliga halter av kolväten och salter, vilket medför en besparing av renvatten och en relevant destruktion av föroreningarna. Rökgaserna passerar sedan avgasångpannan, där en del av rökgasernas värmeinnehåll utnyttjas för ångproduktion. Den alstrade ångan används för uppvärmning inom anläggningen, för uppvärmning via Kumla-Hallsberg-Örebro fjärrvärmenät och för elproduktion i en mottrycksturbin.


Då rökgaserna avlämnat huvuddelen av värmeinnehållet i pannan renas de i en anläggning för avancerad rökgasrening innan de släpps ut i en 60 meter hög skorsten.


WTE2



Anläggningen invigdes våren 2003. I rosterugnen behandlas mindre komplicerat farligt avfall, till exempel impregnerat trä, bromerad plast, samt verksamhetsavfall och hushållsavfall.



Avfallet matas in i anläggningen via en inmatningstratt och förs ut på en sluttande roster. I rosterns nedre del är avfallet utbrunnet och slaggen matas ner i ett vattenbad för avkylning. Slaggen matas sedan ut ur anläggningen och metaller sorteras ut för återvinning. Sorterad slagg deponeras eller används i deponin som konstruktionsmaterial.


Rökgasrening



Förbränningsgaserna från de båda anläggningarna leds först till varsin kalkreaktor där kalkmjölk tillförs. Gasen kyls därmed och gasformiga föreningar som halogener och svavelföreningar binds till kalken, som därefter följer med rökgaserna som ett torrt stoft. Till exempel blir klor som funnits i PCB kalciumklorid (vägsalt) i askan.


Därefter tillsätts aktivt kol för att suga upp kolväteföreningar som dioxiner och dylikt. Även en del kvicksilver avskiljs på kolet. Stoftet avskiljs sedan i ett slangfilter, där ett skikt av kalk och aktivt kol byggs upp, vilket medverkar till en ytterligare avskiljning av föroreningar. Askan och kolet transporteras därefter till en silo. Från silon lossas askan till en lastbil. Askan deponeras i vår deponi för farligt avfall. Mängden försurande gaser mäts kontinuerligt före kalkreaktorn. Mätningarna styr kalktillsatsen.


Efter slangfiltret leds rökgaserna till en skrubberanläggning, där rökgaserna först kyls med vatten till en temperatur av ca. 70°C. Rökgaserna blir då mättade på vattenånga. Härefter tvättas rökgaserna i en tvåstegsskrubber med vatten och väteperoxid. Svavel, kvicksilver och klor i skrubbervätskan leds till ett vattenreningsverk där kvicksilvret separeras bort. Svavel- och klorsalter indunstas i kalkreaktorn innan slangfiltret och hamnar på så sätt i flygaskan.


Den renade rökgasen släpps ut genom en skorsten. Före utsläppet mäts bland annat kväveoxider, svaveldioxid, saltsyra, kolmonoxid, koldioxid, kvicksilver och totalt organiskt kol hela tiden och resultaten registreras och används bland annat för styrning av processen. Provtagning av dioxiner sker kontinuerligt.


Indunstningsanläggning



Indunstning av förorenat vatten sker genom att vattnet överhettas. Ångan används för att finfördela flytande avfall som sprutas in i roterugen och bidrar därigenom till en bättre förbränning. Utgående koncentrat pumpas antingen till slamtankarna för att blandas med övrigt slam och sedan behandlas i förbränningsanläggningen eller används för askuppfuktning för askan som läggs i deponi för farligt avfall.



OCH var för tror du inte vanliga svenssons
har dessa pannor för förbränning ???
kan det vara kostnaden på pannannan ??????
tror inte du & jag är på samma våglängd
jag avslutar den här tråden innan vi blir
rikltigt O-sams om förbränningar
förmodligen är jag äldre än dig ?
och ser saken med andra ögon
mvh kjell

Avatar Fallback
Ernst  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#21647 Såg en gammal (nåja, var nog från 60-talet) tysk militärbil som gick att köra på 50% spillolja. Det var en sexhjulsdriven lastbil som inte var så värst stor, men hade en kraftig maskin. Vill minnas att de var en rak 12:a på omkring 4-500 hkr. Hade använts till att dra större pjäser och den hade kraftuttag både fram och bak så man kunde koppla ihop flera likadana bilar med bogserstång och kraftöverföringsaxel.

Kanske lite utanför ämnet, men den gick att köra på spillolja. Vad han skulle ha den till visste han nog inte själv, den bara stod där under ett tak.

Användarvisningsbild
sågmek  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#22092 Multifuelmotor brukar dom kallas då... det finns lite olika versioner :D Som går att köra på dom flesta brännbara oljor med mera...

Avatar Fallback
John.S  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#25549 Om man har en väl isolerad verkstad (eller vad man nu ska värma) behövs det ju inte eldas så länge. O andra sidan bildas det en hel del koldioxid när man ska frakta oljan till ett sånt där miljöverk. det är ju fan miljönissarna som gör att det blir massa mellanhänder som både kostar pengar och kanske rent av mer koldioxid av det hela (transporter, förvärmningar, svaveltilsatser o hans moster o gud vet va...) Än va de skulle ha blivit om man eldar upp skiten själv och får ut något av det. eller är jag fel ute? :?:

Avatar Fallback
hogge  
#25798 Tror alla som INTE reser till Thailand kan elda lite olja för vi smutsar inte ner lika mycket :D
För det är ok för alla att bla åka V8 båt + vattenskoter i Thailand + övriga världen men i sverige ska alla cykla till jobbet å äta nudlar.

Avatar Fallback
Wilhelm  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#25969 Nu är det väl inte oljan som i sig själv eller den CO2 det släpper ut när man förbränner den som gör att det inte är lagligt i sverige. Motorolja har ju även funktionen att den skall hålla motorn ren från de smuts som förbrännigen länmna efter sig. Detta medför att man samlar på sig lite otrevliga saker i oljan som man sedan släpper lös över sig själv när man sedan förbränner det i en panna utan rening.

Avatar Fallback
Nolltax AB  
#25971 Det finns varmluftspannor som fungerar alldeles utmärkt ihop med spillolja.
Det är dock för stunden tabu att nämna dylikt.....

Låtom oss ta upp ämnet när priset på råolja skenat upp till 200 dollar per fat....

Användarvisningsbild
Defender  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#25977 Jo du har en poäng där.

Om man ser det så så är ju inte spillolja en ren avfall utan kan ju återanvändas, vi diverse renings procedurer. Anledningen till att detta inte används mera idag är ju att det helt enkelt kostar för mycket.

Man kanske ska börja spara sin spillolja, för när priset sitiger så kanske man kan sälja den dyrt å värma garaget med lite go kärnkraftsel istället :)

ÅÅÅ alla blir glada...... :)

Avatar Fallback
John.S  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#25999 Hehe jo kanske en idé :wink: Men kärnkraft är inte så bra på lång sikt.. :?

Avatar Fallback
Famag  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#26005 Oljerenare av proffs typ kostar ca 15000:- Har man ordning på spilloljan och sorterar den efter kvalitet kan man ju tänka sig att kunna återanvända den vart fall i sådana maskiner som har låga krav på oljan.
CAT har väl något sådant system att man kollar oljans kvalitet, om byte behövs.

Avatar Fallback
Nolltax AB  
#26013 Bytte nyligen oljebrännare till villapannan min.
Förvärmning ger likartad densitet oavsett kvalitet, säger instruktionen..

Har iofs inte testat med spillolja, men det borde funka med ett grovfilter monterat före...

Kan man sila rapsolja och begagnad frityrolja så att en dieselmotor accepterar smörjan så varför inte en en villabrännare...?

Avatar Fallback
Famag  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#26065 1/4 olja 3/4 disel ett bensinfilter på slangen sedan fungerar det.
Det duger med ett 10:- filter från macken, sådant man har till mopeder.
Filtret får lov att bytas i bland. Olja har 20% bättre värmevärde än disel.
Fungerar lika bra i gamla traktorer som oljebrännare med lite mindre inblandning.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).