Skogsmiljö och Trädlära

[OAS-forests]

mån 26 nov 2012, 20:35#196198 Var på en kurs hos skogsstyrelsen; "skogsägaren och klimatet" förra veckan. Skogsstyrelsens grundläggande rekommendation är att vi skall utnyttja potentialen i skogen för virkesproduktion men det skall ske i kombination med biologisk mångfald och miljöhänsyn.

Det som diskuterader var;
- rejäl markberedning
- förädlade plantor
- flytta plantmaterial norrut
- röj rejält och gynna både löv och barr
- gallra skogen för att undvika självgallring och ge mer stormfast bestånd
- gödsla med kväve på lämpliga marker
- slutavverka då åldern är uppnådd

Kort omloppstid medför att ny generation förädlade plantor kan etableras som ger ännu bättre tillväxt.

• Läs mer om Skogsmiljö och Trädlära
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Jasi]

mån 26 nov 2012, 22:01#196218

Var på en kurs hos skogsstyrelsen; "skogsägaren och klimatet" förra veckan. Skogsstyrelsens grundläggande rekommendation är att vi skall utnyttja potentialen i skogen för virkesproduktion men det skall ske i kombination med biologisk mångfald och miljöhänsyn.

Det som diskuterader var;
- rejäl markberedning
- förädlade plantor
- flytta plantmaterial norrut
- röj rejält och gynna både löv och barr
- gallra skogen för att undvika självgallring och ge mer stormfast bestånd
- gödsla med kväve på lämpliga marker
- slutavverka då åldern är uppnådd

Kort omloppstid medför att ny generation förädlade plantor kan etableras som ger ännu bättre tillväxt.

Contorta?

Skogsmark skall producera maximalt så att så mycket CO2 som möjligt binds

[OAS-forests]

mån 26 nov 2012, 22:31#196227 Det var en föreläsare (Clas Fries) från SLU som talade väldigt för att vi borde plantera pinus contorta, han sa att den växer 40% bättre än vanligt pinus sylvestris (svensk tall). Gubbarna på mötet oponerade sig med att vad hjälper det om den växer så bra om den knäcks så att det blir stambrott efter 30 år. Har själv sett bestånd av controrta som växer mycket bra i ungdomen men på vissa håll är den utsatt för självgallring. Stammarna böjs ner av snön, knäcks eller blir krokiga. Vad har du för erfarenhet av contortan?

[Jasi]

tis 27 nov 2012, 07:41#196272 Den ger väldigt mycket mer volym än tallen. Det finns bestånd i Härjedalen som är planterade 1970 och idag har en volym på 400 m3sk/ha. Jag ser igen speciell självgallring förutom att det blåser ner något enstaka träd ibland. Dubbeltopp förekommer.
Jag har en del Contorta som är planeterade på 80-talet sen har jag en period planterat tall men nu återgår jag till Contorta igen. Den ger så mycket mer volym i våra trakter. Bolagen betalar ju inte extra för vår senvuxna fura.

Skogsmark skall producera maximalt så att så mycket CO2 som möjligt binds

[halvproffs]

tis 27 nov 2012, 08:26#196278 Klarar sig Contortan bättre mot älgbetning? Det lilla bestånd som finns här har klarat sig till100% trots 80-talets älgexplosion. En annan reflektion är att kådan som blir vid stamkvistning är mycket lättantändlig.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Nordjämten]

tis 27 nov 2012, 16:51#196339

Klarar sig Contortan bättre mot älgbetning? Det lilla bestånd som finns här har klarat sig till100% trots 80-talets älgexplosion. En annan reflektion är att kådan som blir vid stamkvistning är mycket lättantändlig.

Ja contortan klarar sig bättre mot älgskador.

Det största felet när man introducerade trädarten i mitt län var att man planterade den på fel bonitet och därför fick den buskaktig, ful och bespottad.

http://ordjamten.wordpress.com

[Jasi]

tis 27 nov 2012, 23:15#196431

Klarar sig Contortan bättre mot älgbetning? Det lilla bestånd som finns här har klarat sig till100% trots 80-talets älgexplosion. En annan reflektion är att kådan som blir vid stamkvistning är mycket lättantändlig.

Ja contortan klarar sig bättre mot älgskador.

Det största felet när man introducerade trädarten i mitt län var att man planterade den på fel bonitet och därför fick den buskaktig, ful och bespottad.

Nja, vi finns ju i samma län och här i södra delarna fungerar det bra. Det beror ju också på vilken proviniens man använder.

Skogsmark skall producera maximalt så att så mycket CO2 som möjligt binds

[Dan]

tor 06 dec 2012, 12:54#197814 Varför tog inte kursen upp en av de mest grundläggande åtgärderna för att upprätthålla
tillväxten, på lite fuktigare granmarker, nämligen dikning/dikesrensning ? Nyanläggning av diken är
lagstiftningen inte tillåtande till, sägs det (har inte kollat). Men borde det inte vara läge att åtminstonde diskutera verkningsgraden av dikning och för- och nackdelar med dito ? På mina marker är det blött i princip hela barperioden, maj-nov, sedan något år på grund av det myckna regnandet. Verkar som man diskuterade allt utom just detta med dikenas betydelse på kursen. Undrar om det inte börjar bli läge för en omvärdering snart....?

[axwell]

tor 06 dec 2012, 14:54#197821

Varför tog inte kursen upp en av de mest grundläggande åtgärderna för att upprätthålla
tillväxten, på lite fuktigare granmarker, nämligen dikning/dikesrensning ?

Det skulle ha varit min första och kanske enda fråga.
Var anmäld men man strulade så mycket med kontrabesked om inställt/ kanske/kanske inte, så det blev avanmälan.

Man bruka hänvisa till att metangas som finns i försumpade skogar är mycket värre än koldioxid.

Motståndarna till dikning menar att man i stället får lustgas efter dikning som är lika mycket skadligare än metangasen.

Saknar helt info om man direkt kan utgå från samma gasvolym och tidsrymd, miljöfanatikerna vill ju i andra sammanhang trixa med statistik för att nå sina mål.

[OAS-forests]

tor 06 dec 2012, 21:37#197882

Varför tog inte kursen upp en av de mest grundläggande åtgärderna för att upprätthålla
tillväxten, på lite fuktigare granmarker, nämligen dikning/dikesrensning?

Jo, det berördes litegrann. Man får ju rensa befintliga diken, men inte förändra ursprungligt djup eller läge. Skogsstyrelsen uppmuntrar till att underhålla befintliga diken.

I de flesta skogar finns ju diken som grävdes på 1930- och 1940-talet (det utgick ju statsbidrag på den tiden), bara att leta rätt på dem, huggga upp gator och in med en grävmaskin och rensa.

[Niking]

mån 10 dec 2012, 03:50#198416

Varför tog inte kursen upp en av de mest grundläggande åtgärderna för att upprätthålla
tillväxten, på lite fuktigare granmarker, nämligen dikning/dikesrensning?

Jo, det berördes litegrann. Man får ju rensa befintliga diken, men inte förändra ursprungligt djup eller läge. Skogsstyrelsen uppmuntrar till att underhålla befintliga diken.

I de flesta skogar finns ju diken som grävdes på 1930- och 1940-talet (det utgick ju statsbidrag på den tiden), bara att leta rätt på dem, huggga upp gator och in med en grävmaskin och rensa.

Finns ju dessvärre ett sattyg i miljöbalkens elfte kapitel som heter "nytt naturtillstånd" 😡
/Niklas

/Niklas