Sedan angående t.ex. prospektering på någon mark som idag verkar få göras precis hur som helst anser jag såklart vara fel, borde ges ekonomisk eller annan ersättning till markägaren.
Mig veterligen idag är det de större ägarna som köper upp majoriteten mark som kommer ut till försäljning. Vart leder då detta? Jag har svårt att faktiskt se några större fördelar med än färre markägare. Vad ska en privatperson med över 1000-5000ha till? Såsom jag ser det finns det risker att vi får "monokulturer" om vi har för få aktörer. Kommer det då finnas möjlighet att testa alternativa metoder inom skogsvård?
Men tillbaka till din frågeställning. Klart att man ska ha äganderätt, men och då ett stort men, den får inte bli total in i absurdum. Då blir det inga nya vägar, inga nya järnvägsspår eller liknande.
Samt efter att ha uppgifter om vilken typ av skog det var, känns det som om markägaren redan hade skapat mark för reservat, då det redan gått för långt för ev. avverkning. Men visst att ett organ bara helt plötsligt ta sig rätten av marken det är fel. De borde såklart börjat med en dialog med ägaren först. Jag är för sunt förnuft från alla parter.