Skogsmiljö och Trädlära

Tankar om skogsdikning

77 inlägg 49570 visningar 12 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Tankar om skogsdikning

nalle34  
#181091 Kul sträng jag missat att läsa förut. Då tillhör man men katori dum skallar efter som man i veckan bränt av så där 40-50 000kr på skogsdikning!!!

Problemet var efter vinterens avverkning och granens. (vi gjorde det sammtigt för spara ställ kostnader) Att grenar och diket rassade in på visa bitar efter allt regn. Där diket skulle rinna ut svämades över ut på åkern!! (ca. en hektar säd har dött på grund av vatten, syre brist)

Dikat ochså åkern runt och skogs vägen, nya trummor m.m. Vist tjänar jag inga pengar på det men nästa generation gör det och han som arenderar åker blir glad! Visa skit jobb måste man göra som diknig och under hålla. Vist kan man strunta i det men tror ni han arendator vill arendera åkern då? Hur mycket pengar tror ni en dålig upp torkad väg kostar att köra sönder? Hur mycket tror ni man förlorar i dålig tillväxt på skogen? Plantor och skog som dör p.g.a. syre brist av vatten om man nu inte vill anlägga ett al träsk?

Ja vist jag glömde det finns ju inget behov för det det kostar ju bara pengar skogsdiknig. p.s. tog dit en bandar grävare ingen leksaks grävare dom jobbar SNABBT så trots dom kostar mycket mer en traktor grävare.

Avatar Fallback

Re: Tankar om skogsdikning

axwell  
#181117 Vilken typ av maskin som är mest lämpad bör rimligen avgöras efter förutsättningarna.
En 20-tons grävare behöver mycket plats, inte bara vid diket utan även hela trp.sträckan.
Inget alternativ om enda tillfarten går genom grannars skogar med stigar avsedda för snöskotrar dvs. mycket begränsad bredd.

Man tar den maskin man har även om det kan gå snabbare med en annan maskin, bättre eller sämre, mycket bättre enl. min syn, det blir som jag vill ha det.

Alla träd får stå kvar på solsidan, så många som möjligt på skuggsidan, diket får behålla sina krökar, inte alltid dessa perfekt formade slänter med exakt rätt lutning ner mot diket.

Lönsamt, ja med min värdering, utöver trolig ökad tillväxt bland barrträden tillkommer möjligheten att nyttja marken omkring under betydligt längre del av året.
Om prognoserna för framtida nedbördsmängder slår in så blir frågan om bärighet än viktigare.

Avatar Fallback

Re: Tankar om skogsdikning

valmet862  
#181132 Här kommer ett klipp när man dikesränsar i Finland :

Enligt mina egna åsikter om skogsdikning så ska man hugga dikeslinjerna 4-6 m breda så kan du köra dit med en grävare på minst 15 ton, snabbt o enkelt

Användarvisningsbild

Re: Tankar om skogsdikning

machonisti  
#181136 Jepp valmet 862. Kör in en maskin som inte får andtäppa för en stubbe efter ett stockträd. En gallring kan man med fördel använda dikeslinjerna som körstråk, gallrat och berett för dikesrensning.

En fördel med tillräckligt breda körstråk och dikeslinjer är att stamskador efter utfört arbete minskar avsevärt.

Smal väg ger skador på båda sidorna efter en tid har man en superbred väg när granarna dött och tallarna sågats ned pga fula övervallningar.

PS valmet 862 Hitachi EX 120 är den till för eget bruk eller jobbar du proffessionellt

Avatar Fallback

Re: Tankar om skogsdikning

valmet862  
#181140 Jo man ska inte va snål med bredden på dikeslinjer o körstråker i gallringar för övrigt. Jo hitachin går nog mest i privat bruk men en del entreprenad hinner den med

Användarvisningsbild

Re: Tankar om skogsdikning

Mäki  
#181142 Men nu är det ju så i Finland att ytterst sällan så dikesrensar ju mark ägaren själv utan det är oftast via Skogscentralen som ett större projekt med många mark ägare dras i gång.

Då är man ju inte beroende av att köra över annans mark för alla som har diken berörs av projektet
och det behövs en stor maskin som kan klara av jobbet effektivt och kostnads effektivt.

En annan fördel är ju att om man dikar ett helt område så slipper ju vattnet ut ur skogen men är det bara en som dikar mitt i så kommer han och grannarna nedanför att drabbas av vattnet som kommer
dit men inte längre.

Användarvisningsbild

Re: Tankar om skogsdikning

machonisti  
#181148 Värsta hotline med lite diken, beror väl på att ärendet är aktuellt samt förenat med kostnader. Pengar gör folk alerta så ock mig. Pungat ut stora summor på diken de senaste åren och antagligen mer på kommande.

Fastän en skogsägare är miljömedveten och idealist tvingar sig realismen och det ekonomiska tänkandet sig in i ens liv speciellt som familjeförsörjare med skogen som levebröd.

Ståndpunkt 1

Skogsägare med investerat kapital vill få ekonomisk avkastning dvs billig torrläggning av mark.

Ståndpunkt 2

Naturintresserad vandrare som ser diken som sår i naturen och hindrar den sköna skogsturen.

Med andra ord båda kan vara miljömedvetna skillnaden ligger i personliga intresset.

Avatar Fallback

Re: Tankar om skogsdikning

Boarpan  
#181160 Dikning är ett måste i mina marker i jalla fall.
Har alltid varit en förespråkare för en så stor maskin som möjligt i mina skogar. Diken skall ske i samband med hygge och plantering.
Fick däremot lyfta på hatten för en grävmaskininst med en 8 tonare ihelgen som var en jäkel på att dika kraften finns i hydraliken och föraren som kör.

Är ifrån Småland där marken är dyr och på så sätt lönar sig alltid en dikning.
Tveksam till att dika för hand hand du kommer alltid till ett problem där en spade är för dåligt och då var allt annat förgäves. Släng in en maskin istället och få det ordenligt gjort.

Användarvisningsbild

Re: Tankar om skogsdikning

machonisti  
#181162 Köpte grävmaskin för 10 år sedan. 25 tonnare. Upplevde ovan skrivna faktum. Små stenar fel vinkel på skopan och enda som hände var rök ur pipan.

Precis som Mäki fört upp sköter skogscentralen i Finland dikesprojekt.

Fastän jag äger grävmaskin dikar jag inte skogsdiken som faller under gemensamma dikesprojekt.
När skogcentralen sköter dikesprojekten åtnjuter skogsägaren statsstöd. Vilket förfaller när man gör jobbet själv.

Spaden är ett utomordentligt redskap när diken skall putsas från nedfallna stenar och mindre igensättningar.
En oldtimer sa en gång till mig att livslängden på diken ökar med tiotals år ifall skogsägaren putsade diken från sten ett år eller så efter grävmaskinen.

Användarvisningsbild

Re: Tankar om skogsdikning

molnia  
#181179 jag har funderat lite efter sett arbeten gjorda och filmklippet valmet862 länkade.

Vore det inte bättre att slänta ut grävmassorna på vardera sida om diket så det inte blir "vallar" som hindrar vattnet att kom ner i diket? Eller läggar man det i högar för att vattnar ska kunna rinna ner i diket mellan högarna?


Har hört tankebanor om stubbar i dikeskanten också;
en var att lämna stubbar för att stubben håller kvar dikessluttningen från att rasa ner i diket.

den andra var att diket skulle vara så rent som möjligt för att förhindra igenväxt och stopp.

Frågor, funderingar från en okunnig...

Användarvisningsbild

Re: Tankar om skogsdikning

machonisti  
#181180 Massorna brukar läggas i korta strängar växelvis på båda sidorna har man tur kan diket sammanfalla med ett tänkbart huvudkörstråk då kan massan slätas till en väg.

Kvalitet efter arbete med massan förståss.

Man kan göra allt tänkbart med diken som med allt annat det enda som behövs är energi eller medel att köpa energin.

Markens beskaffenhet kan vara sådan att släntarna rinner ned och fyller diket. Då kan man med fördel använda uppfinningsrikedom eller nån av ovan nämda metoder.

Frågor:

Kan bestånd må dåligt av plötslig torka (om de är vana att leva i vattensjuk mark).

Ideala torrläggningdjupet, granens rötter är ju ganska ytliga. Tall normalt på torrbacke förutom på myrmark och då bestäms dikesdjupet från dragdikets möjliga djup.

Användarvisningsbild

Re: Tankar om skogsdikning

halvproffs  
#181182 Har varit med om en miss med dikning. Skogsägarna här ville rensa bef dike. Arbetet utfördes med stor bandgrävare på hösten och allt såg perfekt ut när arbetet var klart. Ca ett år senare vid inspektion visade sig det att en hel del massor flutit ut i diket och ströp flödet till en del. Orsaken var som en kunnig talade om för oss var; När vattnet sjönk blev mothållet för litet och det gjorde att massorna flöt ut i diket.

Tog dit grävaren igen och rensade/flyttade ut massorna längre från diket och sen har det fungerat.
Alla tog extrakostnaden utan att gnälla som tur var :wink:

Användarvisningsbild

Re: Tankar om skogsdikning

viktor57  
#181212 Mina diken är faktiskt i ganska gott skick i grunden och botten.. Dom var i behov av att rensas, men flödet finns där.

Var väl i princip bara 1 som delvis rasat igen på vissa ställen, men där håller jag på med förnärvarande.

Min tanke samt fundering är hur pass mkt av bottensedimentet man ska ta av..

Sunda förnuftet säger mig att man ska vara ganska rädd att "röra" om för mycket i den när man rensar.

Sen ska väl inte flödet forsa i ett skogsdike. Eller??

Meningen är väl att det sakta ska avrinnas.. Jag menar som en liten reflektion på vad Machonisti frågade om bör ju inte bestånd "torrlägas". Vatten är ju en förutsättning. Inte för blött, inte för torrt.

   TS
Avatar Fallback

Re: Tankar om skogsdikning

Chainsaw Charlie  
#181219
machonisti skrev:
Kan bestånd må dåligt av plötslig torka (om de är vana att leva i vattensjuk mark).

Ideala torrläggningdjupet, granens rötter är ju ganska ytliga. Tall normalt på torrbacke förutom på myrmark och då bestäms dikesdjupet från dragdikets möjliga djup.


Definitivt, det finns granbestånd som har dött när väldigt igensatta diken har rensats. Det har som du skriver med granens ytliga rötter att göra. Är området vattensjukt så ligger rötterna högt. När vattennivån sen sjunker hinner rötterna inte ikapp och träden drabbas av torkstress. Granar som står i mosskanter är ofta utsatta eftersom vattennivån där kan svänga snabbt från översvämmat till för torrt.

För att förhindra detta kan man lägga en vägtrumma någon decimeter över dikets botten eller dämma upp lite lagom när den värsta vårfloden är över. Då behåller diket lite vatten om det blir en torr sommar samtidigt som överskottsvatten rinner ut.

Avatar Fallback

Re: Tankar om skogsdikning

axwell  
#181224
molnia skrev:Vore det inte bättre att slänta ut grävmassorna på vardera sida om diket så det inte blir "vallar" som hindrar vattnet att kom ner i diket? Eller läggar man det i högar för att vattnar ska kunna rinna ner i diket mellan högarna?


Har hört tankebanor om stubbar i dikeskanten också;
en var att lämna stubbar för att stubben håller kvar dikessluttningen från att rasa ner i diket.

den andra var att diket skulle vara så rent som möjligt för att förhindra igenväxt och stopp.


Svartjorden försöker jag få i högar en bit från diket, mineraljord som är bättre dränering i kan läggas i gropar eller runt stubbar rätt så nära diket. Just av den anledningen tar jag först bort den svarta geggan innan diket får sin form i nästa drag och då är det mer mineraljord i skopan.

Här kan vi tala om att åsikterna går "stick i stäv" när det gäller dikesområdets totala bredd.
Ju bredare gata desto mer ljus på slänterna dvs. diket växer igen snabbare, stubbarna hjälper till med markbärigheten, bör helst vara kvar.
Pratade skogsdikning med en sakkunnig vid landets största skogsbolag, han menade att de större grävarna var så tunga att de packade marken så hårt att vattnet fick svårt att nå till diket, det ökade trycket kunde senare få slänten att rasa ned i diket.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).