på ett ekologiskt hållbart sätt ska man tydligen göra följande.
Utvecklingen inom jordbruk har stått still. Ja, ända tills på början av 70-talet, då tekniken permaculture föddes. Den bygger på att utnyttja den versatilitet som ett slutet ekosystem tillför.
Man odlar inte bara en gröda på en stor åker, det är ekologiskt självmord. Man odlar i upp till 8 lager (och ännu fler i tropiska områden) på samma yta. Stora träd, mindre träd, stora buskar, mindre buskar, markyta och underyta. 90% är matväxter, 10% är dragväxter som tillför näring till jorden och färgstarka blommor som håller skadeinsekter borta. Skadeinsekter är inget problem, det medför bara en ökning av ankor, höns, nyckelpigor och andra djur som med glädje äter upp sniglar och annan ohyra.
Ingen gödsling behövs, inga bekämpningsmedel, ingen egentlig skötsel krävs. Systemet är i princip självgående eftersom det blir en levande matskog med mycket stor motståndskraft mot allt man kan tänka sig. Det enda "negativa" är väl att man inte kan använda oljeslukande maskiner vid skördning, självplock gäller.
Upp till 8 gånger så stor matskörd på samma areal som vid traditionellt jordbruk. Helt makalöst att denna odlingsteknik inte fått större gehör, men det är klart, det är väl marknadskrafter som inte vill ha förändring.