tis 19 jun 2012, 10:56#178569
Känns som det är dags för ett trådlyft av denna intressanta tråden.
Tentade av en kurs i skoglig mätning nyligen så detta känns väldigt aktuellt för en annan...
Mycket klokt är redan sagt både i denna och andra trådar. Jag skulle dock vilja rekommendera de som har funderingar på att göra egna planer att inte rädas tekniken. Även om det underlättar att ha ett program som t.ex. PC-Skog så kan man klara sig även utan. Mitt intryck är att åtminstone PC-Skog mycket är till för att sammanfoga all data och presentera dem på ett smakfullt sätt, samt att underlätta arealberäkning. Inget ont om detta program, men det fungerar faktiskt även att använda t.ex. Excel för att hålla ordning på en rimligt stor fastighet.
Det särklassigt viktigaste för den som tänker pröva är att
lära sig uppskatta skog: Ta fram ett korrekt SI och mäta med relaskop. Det är som med all databearbetning: skit in = skit ut.
Zalman beskrev bra i första inlägget i denna tråden ett lämpligt tillvägagångssätt. Själv, utan att på något sätt vara expert, lägger jag upp jobbet snarlikt på följande sätt:
Förarbete:
Kartunderlag - äldre plan, Google... Om detta är mycket redan skrivet. Beståndsindela. Beräkna area. Det finns GPS:er med "areafunktion" som gör jobbet åt dig om du går runt ett bestånd längs dess gräns.
Man kan även via "Skogens Pärlor"
http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor hitta ev skyddsobjekt som bör (ska) tas hänsyn till i planen.
Fältarbete:
Gör en bra "rutt" genom bestånden och prioritera områdena. Mer virkesrikt = högre nogrannhet = fler provytor. Jag tror inte alla professionella skogsplanerare tar ut massa provytor i varje bestånd, snarare så använder man nog bara "köttögat" i vissa. Detta då det är en ständig balansgång tid kontra kvalité - betalningsviljan för en plan är ju inte lika hög hos alla. Gör man då jobbet själv kan man unna sig lite extra noggrannhet.
I vart bestånd kan man i genomsnitt ta ut ett par provytor som är representativa för beståndet. Ålder, övre höjd, grundyta och medeldiameter mäts och noteras. Ungskog? Använd interceptmetoden istället. Samtidigt funderar man över lämpliga åtgärder. Behöver det röjas? Gallring? Styrka, form, lämplig drivning etc.
I egen skog har man förmodligen redan koll på det mesta av åtgärdsbehov och har mest behov av att veta virkesförråd, men i en nyköpt skog så finns kanske samtliga behov.
Efterarbete:
Räkna ut SI mha öh och ålder via höjdutvecklingskurvor. Volym hämtas ur virkesförrådstabeller och bonitet ur bonitetstabell. Sedan är det bara att börja sammanställa in i din egen plan (t.ex. Excel).
En intressant sak som programmen annars vanligtvis beräknar är
tillväxten. Detta kan vara lite klurigt eftersom tillväxt beror på var i omloppstiden man befinner sig och alltså inte nödvändigtvis är densamma som boniteten. Själv använder jag verktyget ProdMod för att simulera och få en uppfattning om tillväxt per period.
http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/A ... g/ProdMod/Sedan slutligen några ord om nyttan av att ha en "egen" plan, oavsett om det är en helt egengjord plan eller bara egna kompletterande noteringar.
Jag menar att främst åtgärdsförslagen och dess prioritering är något som bör finnas i var skogsägares egen PC och inte på ett närbeläget skogsbolags kontor. Detta för att kunna ändra, prioritera, modellera och beräkna själv.
För egen del har vi en kompletterande Excel-lösning som inkluderar hela planen, åtgärdsprioritering och kostnadsberäkningar, vilka kan vridas och vändas på för att få en bra årsplan. Har dessutom en egen web-site där denna publiceras för att enkelt kunna kommunicera med virkesköpare. Excel är jätteenkelt att publicera på webben via html.
Traktdirektiv och kartor kan även publiceras där och det råder aldrig något tvivel om vilka och var åtgärder ska göras. Ser själv inget "hemligt" i våra skogliga uppgifter, men som sagt en vinst i att kunna hantera och sprida informationen själv.
(Förlåt mig om en del som redan tidigare skrivits upprepats i inlägget. Ville bara ge min syn på ett jätteintressant område...)