tis 06 sep 2011, 21:39#138223
Jag lade ner en hel del tid för att leta reda på "mina" rågångar ifjol. Karta, kompass, måttband, Det svåraste var att riktigt veta vad man ska leta efter. Numera tror jag att jag skulle kunna titulera mig distriktsmästare
i att detektiva fram de gamla rösena. Numera kan jag inte ens passera en rågång på jakten/bärplockningen utan att nyfiket kika efter gamla märken.
Så här ser det näst intill undantagslöst ut i Norrbotten:
Hörn markeras med en huggen 4-kant med 3-tums sidor i en stor, orubblig sten platt eller ståendes i 50-100 kg-klassen. Stenen är oftast övervuxen av 10-15 cm mossa och omöjlig att se. Runt stenen är lagt eller kilat 4-7 mindre 5-10 kg-stenar. Handbollsstorlek.
På ett ställe har jag en nerhuggen gammal stålborr 3/4 tum nerkörd i ett större block. Gissar på 1930-tal vid en fastighetsdelning.
Visarstenar står ca 5-7 meter ifrån hörnstenen och visar vägen rågången tar. Visarstenen kan vara 10-50 cm hög, spetsig och också omgiven av mindre stenar. Ibland ser man först visarstenen och kan från den räkna ut var hörnstenen borde vara, eller den andra visarstenen.
Hål, ca 1 tum i diameter, huggen i större sten kan ibland ersätta visarsten eller utgöra en gränsvisare längs med rågången.
Ytterligare rågångsvisare är en ring (halvmeter) av handbollsstenar var 100 m längs rågången. Dock inte överallt.
Stolpe i surmark är fyrkanthuggen. Ibland omgiven av 3-4 stenar nertill. Oftast har överdelen ruttnat bort.
Oftast kan man hitta yngre (10-50 år) märken iform av bleckor, kvistning, färg, plastband.
När jag har listat ut var ungefär ett gränshörn borde finnas har jag haft med mig en gammal stålstav (kronans till vita blixten) och systematiskt pikat marken. Sten märks direkt och med staven kan man enkelt avgöra storlek och eventuella runtomstenar så slipper man gräva fram allt som är sten.
Gubbarna jag har pratat med i byn har nästan aldrig sett en rågångssten eller visarstenar utan de har gått på info från tidigare generation och bläckor.
-"Nä, de stenarna har försvunnit..."
-"Det har nog aldrig varit utmärkt..."
Alla (30-talet) rösen jag letat fram är från ca 1870 och i fantastiskt skick och mycket välgjorda. Kör man inte sönder dem med traktor eller markberedare kommer de att se lika dana ut till nästa istid. Om inte alla träd fram till dess ska till att växa mitt i röset.
Jag behöver nog inte nämna att råna numera är väl framgrävda ur mossan och målade...
Lycka till med skogen!