Rejäla höjningar på fjärrvärme inför vintern 23/24

Efter ett år av ökande elpriser kan nu en ny ekonomisk utmaning ha dykt upp för svenska hushåll: stigande kostnader för fjärrvärme. Prishöjningarna har varit så pass omfattande att de nu utreds av myndigheter, och flera konsumenter har tagit saken i egna händer.

Förra året chockade elpriserna många, och nu kan det vara fjärrvärmens tur. Flera företag, inklusive kommunala aktörer och mindre leverantörer, har enligt Sveriges Radio meddelat att de kommer att höja priserna med mellan 25 och 30 procent. Detta har lett till en våg av missnöje bland konsumenter, som i vissa fall verkar ha lyckats stoppa höjningarna genom så kallad medling.

Enligt fjärrvärmeföretagen beror de stigande kostnaderna på marknadsutvecklingen för biobränslen som används i fjärrvärmeverken. Priserna på dessa bränslen, inklusive träflis och pellets, har i vissa fall ökat med över 70 procent. Detta har satt press på leverantörerna att höja sina priser.
Konkurrensverket har inlett en utredning om prishöjningarna efter flera anmälningar från missnöjda kunder. Detta eftersom fjärrvärmeleverantörer ofta har monopol på marknaden, vilket kan leda till orättvisa prissättningar.

Lyssna på inslaget hos Sveriges Radio: https://sverigesradio.se/artikel/chockh ... fjarrvarme

Ja det här är väl ännu ett belägg för riktigheten i tråden nedan. Att ett land som Danmark som nästan saknar skogar tar 35% av sitt totala energibehov från träflis ger en fingervisning om vart Västeuropa är på väg.

Vedeldarekonomin är här

Ovanåkers kommun (Hälsingland) får höjningar med 30%.

Jönköpings Energi höjer priset på fjärrvärmen med 15% för 2024 men räknar med att höja med ytterligare 15% 2025. Därefter utplanande eller eventuellt sänkning... eller inte... mycket osäker prognos. Kommunens kraft- och kraftvärmeverk försörjs til 50% av träbränslen och 50% med avfall. Enligt deras sajt har kostnaden för träbränslen ökat med mer än 100% på ett år och när det gäller avfallsbränslet så får de in mindre och mindre med pengar för att ta emot. Dessutom ökar kostnaden för de utsläppsrätter man måste betala för CO2-utsläpp orsakade av att elda avfall med delvis fossilt ursprung. Som grädde på moset så räknas utsläppsrätterna i Euro och då bidrar den försämrade kronkursen ytterligare till sämre ekonomi.



Jag har själv fjärrvärme i mitt hus i Jönköping och idag snittar priset (2023) på ca 75 öre/kwh under året. Priset är stafflat med olika nivå under årets olika månader. Högst under dec-feb (98,4 kr/kwh ink moms) och lägst under maj-sept (13,10 kr/kwh).

Gör man en känslighetsanalys för en villaägare i Jönköping med 22 000 kwh fjärrvärme per år, 5000 kwh hushållsel och tre miljoner i lån så är det ändå räntan som slår hårdast:

Ökad fjärrvärmekostnad (15 + 15%): 206 kr/månad dyrare 2024. (443 kr/mån dyrare 2025)
Ökad elkostnad (+80%): 590 kr/månad dyrare
Ökad räntekostnad* (+350%): 8 500 kr/månad i ökad kostnad

Kan man förhandla sig till 0,2 procentenheter lägre ränta så gör det 500 kr/månad.

*Exempel: omläggning av bundet lån på 1,4% ränta till nytt lån med rörlig ränta på 4,8%

Jo, du får rätt många gånger i dina profetior…. Oftast är det ju inte så positiva saker 😉

Givetvis är det ju bra för oss som har skog, men för landet Sverige så vet jag inte om det är så bra med svindyr energi.

Här i Västerbottens kustland har jag lyssnat runt tidigare och konstigt nog inte hört något om höjningar för fjärrvärmen. Min teori är att man ändå tjänar på på elsidan så man kan köra nollresultat på fjärrvärmen ett tag. Där till har det varit en kraftig strömning bland större fastighetsägare att koppla från sig ifrån fjärrvärmenätet. Jag tror att man är lite orolig för den utvecklingen och ligger lågt något åt tills utvärderingarna börjar komma.
Fastighetsägarna lägger istället lägga pengar på solceller och energi återvinning.
Bl.a. återvinning från avloppsvatten. Parallellt köper man elpannor för att stärka upp när det är kallt. Jag är inte säker på att det är rätt väg. När sol och återvinning ger lite så är samtidigt elpriserna skyhöga. Därtill gör ränteläget att investeringarna blir svåra att räkna hem.