Står valet mellan toapapper eller biodiesel? ARTIKEL
Postat: fre 11 dec 2020, 14:00
I vår podd Skogsfredag pratade vi idag om bioenergi och i denna tråd sammanfattar vi i stort det vi pratade om. Branschorganisationen Skogsindustrierna publicerade häromdagen en debattartikel (länkas här nedan) där de till synes vänder helt upp och ner på de normer inom skogsbruket som tidigare varit gällande. De skriver att om skogsbruket ska klara att leverera biodrivmedel enligt Riksdagens mål att transportsektorn senast 2030 ska ha reducerat sina klimatutsläpp med 70 procent så kommer inte detta ske genom hållbart skogsbruk.
Det blir lite schizofrent att ta in detta. Skogsindustrierna om några har ju lobbat för ett högre uttag ur skogen och nu rättar man Riksdagen med att det blir för mycket? Till och med så mycket så:
Riksdagens mål är som sagt att transportsektorn i Sverige ska minska sina klimatutsläpp med 70% till 2030. Skogsindustrierna skriver i sin debattartikel att detta skulle motsvara minst 40 Terawattimmar i bioenergi. Hur mycket är då detta?
Enligt Svebio med flera så är ett genomsnittligt energivärde 5 kWh per kilo torrsubstans ved. Torrsubstansen i sin tur är vid nyavverkat virke 40% av trädet, resten är ju i princip vatten.
Räknar man enligt denna modell skulle alltså 40 TWh motsvara ca 20 miljoner m3f (20 miljoner kubikmeter fast mått ovan bark).
Ska man sedan göra flytande biobränsle av detta så avgår energi i processen. Det talades om 60% för några år sedan men det är nog på väg upp. Om det skulle vara 60% så blir det totalt, för att täcka reduktionsplikten, 33 miljoner kubikmeter virke.
Att addera 33 miljoner kubikmeter på dagens årliga avverkningsnivå är inte hållbart, då måste vi avverka över tillväxten. Råvaran för att täcka reduktionsplikten måste alltså tas av dagens avverkningsvolymer. Att göra bioenergi av timmer är inte så troligt av många skäl utan det är massaveden som fokuset riktas på (samt kanske ett högre uttag av GROT).
Häri kanske det finns ett slag om skogsråvara och då förstår man (kanske) Skogsindustriernas debattinlägg. Det handlar om att säkra upp råvaran för det som ger mest pengar. Och det är massaveden. Förädlingsvärdet på massaveden är ungefär faktor 10. Betalar man 300 kr kubikmetern från skogsägaren så kan man i gynnsamma fall som de senaste åren få betalt motsvarande 3000 kr per kubikmeter massaved.
Utifrån dagens priser så skulle det troligtvis bli intressant för massabruken att producera biodrivmedel först när ex HVO-dieseln kostar 23 kr litern.
Utifrån detta så växer en lite tillspetsad fråga fram, står valet mellan toalettpapper eller biodiesel? Och i så fall, vilket av dessa spår kan vara det smartaste att satsa på i framtiden? Det är ungefär lika stort råvarubehov för de båda och det kan vara här det kan bli en fajt om virket om vi ska nå klimatmålen genom reduktionsplikten.
I debattinlägget finns en kommentar från Sverker Liden, bland annat frågar han sig:
Det är en intressant frågeställning som måste lyftas och diskuteras.
Vad tror du? Kommer massaved som ord tappa i värde på sikt och kommer då “bränsleved” få en helt ny innebörd? Eller, blir det “Bioved”?
Vill du lyssna på vår podd? Det kan du göra direkt här: Skogsforum Podcast - Skogsfredag
Det blir lite schizofrent att ta in detta. Skogsindustrierna om några har ju lobbat för ett högre uttag ur skogen och nu rättar man Riksdagen med att det blir för mycket? Till och med så mycket så:
Ska biodrivmedlen komma från hållbart brukade skogar och jordar är reduktionsmålen för 2030 orealistiska.
Riksdagens mål är som sagt att transportsektorn i Sverige ska minska sina klimatutsläpp med 70% till 2030. Skogsindustrierna skriver i sin debattartikel att detta skulle motsvara minst 40 Terawattimmar i bioenergi. Hur mycket är då detta?
Enligt Svebio med flera så är ett genomsnittligt energivärde 5 kWh per kilo torrsubstans ved. Torrsubstansen i sin tur är vid nyavverkat virke 40% av trädet, resten är ju i princip vatten.
Räknar man enligt denna modell skulle alltså 40 TWh motsvara ca 20 miljoner m3f (20 miljoner kubikmeter fast mått ovan bark).
Ska man sedan göra flytande biobränsle av detta så avgår energi i processen. Det talades om 60% för några år sedan men det är nog på väg upp. Om det skulle vara 60% så blir det totalt, för att täcka reduktionsplikten, 33 miljoner kubikmeter virke.
Att addera 33 miljoner kubikmeter på dagens årliga avverkningsnivå är inte hållbart, då måste vi avverka över tillväxten. Råvaran för att täcka reduktionsplikten måste alltså tas av dagens avverkningsvolymer. Att göra bioenergi av timmer är inte så troligt av många skäl utan det är massaveden som fokuset riktas på (samt kanske ett högre uttag av GROT).
Häri kanske det finns ett slag om skogsråvara och då förstår man (kanske) Skogsindustriernas debattinlägg. Det handlar om att säkra upp råvaran för det som ger mest pengar. Och det är massaveden. Förädlingsvärdet på massaveden är ungefär faktor 10. Betalar man 300 kr kubikmetern från skogsägaren så kan man i gynnsamma fall som de senaste åren få betalt motsvarande 3000 kr per kubikmeter massaved.
Utifrån dagens priser så skulle det troligtvis bli intressant för massabruken att producera biodrivmedel först när ex HVO-dieseln kostar 23 kr litern.
Utifrån detta så växer en lite tillspetsad fråga fram, står valet mellan toalettpapper eller biodiesel? Och i så fall, vilket av dessa spår kan vara det smartaste att satsa på i framtiden? Det är ungefär lika stort råvarubehov för de båda och det kan vara här det kan bli en fajt om virket om vi ska nå klimatmålen genom reduktionsplikten.
I debattinlägget finns en kommentar från Sverker Liden, bland annat frågar han sig:
Är det ur politisk synvinkel viktigare att producera pappersmassa än att rädda klimatet?
Det är en intressant frågeställning som måste lyftas och diskuteras.
Vad tror du? Kommer massaved som ord tappa i värde på sikt och kommer då “bränsleved” få en helt ny innebörd? Eller, blir det “Bioved”?
Vill du lyssna på vår podd? Det kan du göra direkt här: Skogsforum Podcast - Skogsfredag