SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Bioenergi

Pionjärer i skogen – Allan Bruks

8 inlägg 8553 visningar 3 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Pionjärer i skogen – Allan Bruks  ARTIKEL

Pelle Skog  
#646455 I skogsmaskinernas historia finns det människor som har betytt mer för utvecklingen än andra. När det handlar om flishuggar dyker namnet Bruks upp i mångas huvuden. Det är inte bara ett företag – det är även en man: Allan Bruks.
Allan Bruks – en av pionjärerna i skogen

Det började med en förfrågan. En entreprenör ville kunna flisa material som kom direkt från skogen, GROT (Grenar, Ris och Toppar) och klena stammar. Vid den här tiden, i mitten av 70-talet, fanns det inga flishuggar som kunde flisa den typen av material. Ville man ha flis till eldning eller jordförbättring fick man vända sig till någon träindustri som flisade rent trä.
Målet var alltså att få fram en hugg som kunde flisa material direkt från skogen, i skogen. Den huvudsakliga marknaden för den typen av flis vid den tiden var trädgårdsbranschen.
Nummer 1
Den första flishuggen var en trumhugg som var monterad på en traktorvagn. Den hade en högtippande container som tippade åt sidan så att man kunde tippa direkt i en lastbilscontainer som stod på marken. Någon på Stiftelsen Skogsarbeten, nuvarande Skogforsk, hörde talas om maskinen och skrev en rapport om den. Via en konsult på Jaakko Pöyry landade denna rapport hos någon på skogsbolaget Aracruz i Brasilien.
Det visade sig att Aracruz precis höll på att börja använda GROT av eukalyptus för att flisa och elda i anläggningar som försåg deras industrier med värme och el. Allan bjöds in för att presentera sitt projekt för Aracruz som köpte 20 stycken flishuggar av honom.
1590382909_bild_2.jpg

Vid den här tiden gjorde alla i Brasilien samma sak som Aracruz vilket ledde till fler affärer för Allan. På grund av hårda importregler i Brasilien fick tillverkningen ske där. Ca 100 av Allans flishuggar tillverkades och såldes i landet de följande åren.
1590382909_bild_3.jpg

1590382909_bild_1.jpg

Tillbaka i Sverige
Vid slutet av 70-talet hade skotarna utvecklats till att kunna användas som basmaskiner till flishuggar. Det fanns fortfarande få fliseldade värmeverk, tre stycken i Sverige, men det verkade finnas en marknad för skotarmonterade flishuggar ändå. För att göra huggen ännu effektivare anpassade Allan sin hugg för skotarmontage.
Marknaden var liten men växande. I början av 80-talet började användandet av bioenergi röra på sig, något som de stora bolagen inte gillade alls i början. De ville inte att ”deras” råvara skulle användas som ”brännved”, de ville koka pappersmassa av den, så de försökte stoppa den utvecklingen.
Till slut insåg de att det faktiskt gick att tjäna pengar på bioenergi från skogen och att det dessutom var lättare att kontrollera råvaruflödena om man var delaktig i branschen. Det första av bolagen som startade ett bioenergibolag var Södra. SCA var också tidigt ute, därefter hängde alla på bionenergitåget och idag är det en självklarhet att hålla på med bioenergi i skogen.
ABC-huggen
Allan drev tillverkningen av flishuggar tillsammans med Kresten Augsburg under namnet ABC, Augsburg & Bruks Constructor – ABC-huggen. Fabriken var för övrigt den som OP ERJO håller till i idag i Markaryd.
I mitten av 70-talet fick Allan en förfrågan att tillverka en trågbarkare som skulle användas för att barka massaved inför flottning. Han antog utmaningen och 1977 levererade han den första till en flottningsterminal. Maskinen visade sig vara effektivare än de barkningsmaskinerna som fanns på den tiden. Fem eller sex stycken tillverkades och såldes inom en kort tid. Det kunde ha blivit fler men allt eftersom vägtransporterna blev allt mer effektiva minskade flottningen som transportslag för att försvinna helt i mitten av 80-talet. Därmed försvann marknaden för trågbarkaren i Sverige.
En till tillverkades dock efter att en brasiliansk skogsindustriman på semester i Sverige fick se en av Alans trågbarkare i drift. Han ville köpa en för att barka eukalyptus. Denna barkare tillverkades i Brasilien men blev den enda som såldes där. Vid det här laget hade konkurrenterna kommit ifatt och erbjöd effektivare lösningar.
Familjeföretaget
Allan föddes som Allan Eriksson och tog namnet på gården där han växte upp, Bruks, som sitt familjenamn 1959. I mitten av 60-talet startade Allans äldre bror tillverkning av små traktormonterade flishuggar under namnet Bruks Mekaniska, som idag är Bruks Siwertell.
Allan och brodern var alltså konkurrenter under flera år men i slutet av 70-talet kom de överens om att Bruks Mekaniska skulle få tillverka Allans mobila huggar på licens. 1980 sålde Allan sin andel i ABC till kompanjonen och arbetade vidare i egen regi, delvis tillsammans med Bruks Mekaniska. Han bildade då det egna bolaget Allan Bruks AB.
Tillbaka till Brasilien
Under en Elmia Wood-mässa 1981 eller -83 blev Allan inbjuden till en middag där han kom att bli placerad bredvid Aracruz´s skogschef, Roberto Mesquita. Värd för middagen var exportsamverkansgruppen FORTEC. Dess ordförande uttryckte under ett tal en förhoppning om att det kanske var dags för Brasiliens skogsbruk att mekaniseras med hjälp av Aracruz och svensk teknologi.
Allan och Mr. Mesquita hade pratat med varandra på dålig engelska tillräckligt länge för att bli kompisar. Det blev ett och annat långt ansikte i lokalen när Roberto Mesquita ombads kommentera förhoppningen och meddelade att Aracurz hade för avsikt att inleda mekaniseringen av sitt skogsbruk i samarbete med Allan Bruks.
Brasilianska importbegränsningar
Att exportera till Brasilien var svårt, som nämnts ovan, på grund an landets hårda importregler. Man var i stort sett tvungen att ha tillverkning i Brasilien för att kunna sälja något där. Allan tillbringade sex månader där under projektet med att ta fram en skördare till Aracruz.
Han köpte ett 2-axligt CAT-chassi på vilket han monterade en Munk Jon-kran och det nykonstruerade skördaraggregatet. När det var klart för provkörning så passade Allan på att bli den förste att fälla ett eukalyptus-träd med skördare i Brasilien. Roberto Mesquita var med, men hade parkerat sin bil lite väl nära. Så nära att Allan lyckades pricka bilen med trädet.
1590382909_bild_4.jpg

Trots den fadäsen beställde Aracruz 10 st. skördare. Totalt tillverkades och såldes ca 200 skördaraggregat i Brasilien de kommande åren.
1590382909_bild_5.jpg

Ett annat stort skogsbolag i Brasilien, Cenibra, ville ha ett skördaraggregat som kunde barka eukalyptus samtidigt som det kvistade. Detta löste Allan genom att konstruera matarrullar som vred stammen genom aggregatet.
1590382909_bild_7.jpg

Hård konkurrens från Valmet
Det fanns flera nordiska aktörer på den brasilianska marknaden. En av dem var Valmet (idag Komatsu Forest). Vid ett tillfälle stötte Allan ihop med en av deras chefer som, med glimten i ögat, frågade om det inte vore bättre om Allan höll sig till det han gjorde bäst – flishuggar.
Basmaskinerna som Allan byggde höll inte riktigt måttet. Valmets basmaskiner var bra men de ville bara sälja dem tillsammans med sina egna skördaraggregat. Periodvis gav de nästan bort aggregaten för att kväsa konkurrensen vilket gjorde det nästan omöjligt för Allan att sälja sina aggregat. I slutet av 80-talet, efter en diskussion med handelshuset Elof Hansson som hade varit involverade från begynnelsen, lades Allans skördarprojekt ned.
Buntkvistare
Idéer och uppslag är något som aldrig varit en bristvara i Allans huvud. På 80-talet tittade Skogforsk på olika metoder för helträdutnyttjande. Allans idé var en kedjekvistare som kunde kvista buntar av hela träd, eller träddelar, som tagit ut ur gallring. Buntkvistaren skulle stå på terminal och kvista. Idén var att utnyttja så mycket som möjligt av träden och att separera massa- och bränsleved på ett rationellt sätt.
Projektet blev emellertid inte långvarigt eftersom utvecklingen av skördaraggregat gick snabbt, och snart fanns det ingen anledning att ha extra maskiner för kvistning. Det blev helt enkelt för dyrt.
Flisning i gamla Östtyskland
Ett annat projekt som Allan nämnde när vi talades vid skedde i gamla Östtyskland, DDR. Där bestämde några skogvaktare att man skulle flisa massaflis direkt i skogen. Tanken var att ta ut hela träd ur skogen för att barka, kvista och flisa dem i samma process på ett upplag i skogen.
Allan antog utmaningen och monterade en kedjekvistare på inmatningen till huggen. Meningen var att det mesta av kvist och bark skulle försvinna innan träden gick in i huggen. När man testade maskinen var det bara 10 – 15 % av barken som togs bort vilket inte uppskattades av de närvarande representanterna från massafabriken. På den här tiden i DDR var det emellertid skogsfolket som bestämde, och de bestämde att detta dög. Industrifolket fick lära sig att leva med det och sluta klaga.
Bruks levererade 10 – 15 stycken av dessa specialhuggar till DDR.
1590382908_bild_6.jpg

1590382909_allan_2020_ii.jpg

Allan idag
Allan är idag bunden till en rullstol. Sonen Anders äger och driver Allan Bruks AB som säljer Allans energiklipp, ABAB-klippen och risreden för skotare. Dessutom är Allan Bruks AB återförsäljare för Morbark flishuggar och Neuenhauser siktar.
Allan har fortfarande idéer och tankar. Kanske har vi inte sett den sista uppfinningen signerad Allan Bruks?

Stort tack till Allan Bruks för ett långt och trevligt samtal över telefon (i Corona-tider), och för fotona från den gamla goda tiden.
Tack också till Kia och Anders Bruks för support och till Jennifer Bruks för fotot på Allan av idag.




   TS
Avatar Fallback

Re: Pionjärer i skogen – Allan Bruks

isteskog  
#646460 Bruks började sin bana i Roren, Vallsta. Ca 1 mil hemifrån mig räknat. 🙂

Avatar Fallback

Re: Pionjärer i skogen – Allan Bruks

Avslutat-02  
#646473 Verkar rulla på bra där borta i Arbrå...
De söker personal ganska ofta..

Avatar Fallback

Re: Pionjärer i skogen – Allan Bruks

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#646482 Finns det två Bruks alltså, en med fabrik i Arbrå och en annan?

Avatar Fallback

Re: Pionjärer i skogen – Allan Bruks

Avslutat-02  
#646484 Det är nog samma...
Det verkar vara samma hemsida iallafall.

Avatar Fallback

Re: Pionjärer i skogen – Allan Bruks

Pelle Skog  
#646492
Mangan skrev:Finns det två Bruks alltså, en med fabrik i Arbrå och en annan?

Japp! Det är det knepiga det. Det var väl Allans val att ta bynamnet som efternamn som inledde förvirringen. Idag finns Bruks Siwertell som är fortsättningen på Bruks Mekaniska som Allans bror startade på 60-talet, och Allan Bruks AB, ABAB, som Allan grundade 1980 och som idag ägs av hans son Anders.

   TS
Avatar Fallback

Re: Pionjärer i skogen – Allan Bruks

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#646494 Och bägge bygger eller har byggt flisare...?

Avatar Fallback

Re: Pionjärer i skogen – Allan Bruks

Pelle Skog  
#646497 Allan Bruks AB har aldrig tillverkat huggar, men de säljer idag amerikanska Morbark-kvarnar och huggar. De tillverkar och säljer även risreden och bioenergiklippar.
Allan Bruks, alltså personen Allan, tillverkade huggar på 70-talet under namnet ABC-huggen. Från ca 1980, när han sålt ABC-huggen och bildat bolaget Allan Bruks AB, lät han Bruks AB (idag Bruks Siwertell) tillverka hans mobila huggar på licens. Det är i princip de Bruks-huggar som tillverkas än idag av Bruks Siwertell. Samtidigt tillverkade han själv skördaraggregat, barkningsmaskiner, mm, efter 1980.
Det är inte lätt att hålla reda på men jag råkar känna dom och har jobbat på ABAB.

   TS
 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).