För sågverken är bränslemarknaden viktig då det ger avsättning och betalning för biprodukterna. Nästan hälften av virkesvolymen som tas in till sågverket blir "biprodukter" i form av cellulosaflis, spån, torrflis och bark. Cellulosaflisen hamnar normalt hos massabruken men pelletsfabrikernas och värmeverkens betalningsförmåga för spån, torrflis och bark är viktig för sågverkens totalekonomi.
Under lång tid har det varit en negativ marknadsutveckling för biobränsle. Delvis p g a att det varit billigare att elda importerade sopor. Under senare år har det dock tänts lite ljus i GROT-mörkret då flera nya värmeverk för biobränsle har byggts. Det största hittills är Fortums stora kraftvärmeverk i Värtan, Stockholm som togs i bruk under 2016. Två år tidigare startade Jönköpings energi sin andra panna byggd under 2000-talet, även den för skogsbränsle. Just nu byggs ytterligare en panna i Borås för skogsbränsle och det diskuteras ytterligare en stor panna i Stockholmsområdet så det ser lite bättre ut för tillfället. Vi ser nu rapporter om ökad efterfrågan på GROT och pellets samt begynnande bristsituationer. Se t ex tråden Pelletsbrist vintern 2018?
Intressant studiebesök
Jag bokade ett möte med Anna-Frida Eriksson som är bränslechef på Jönköpings Energi för att få en genomgång av biobränsleeldningen och lära mig lite mer om hur en sådan anläggning drivs och fungerar. Hon guidade runt och vi följde hela flödet från inkommande lastbilar, över den stora terminalplanen och in i pannhuset. Det var mycket intressant och det är imponerande volymer som hanteras varje dygn för att hålla fötterna varma och lamporna tända i Jönköping. Här kommer lite text och bilder om Fjärrvärmeverket i Torsvik samt en video:
(Bilderna hittar ni längre ner)
Kommunägt energibolag
Fjärrvärmeverket i Torsvik drivs av Jönköpings Energi AB. Till skillnad mot många andra kommuner har Jönköping inte sålt ut sitt energibolag utan behåller det som helägt kommunalt bolag. Verksamheten går med god vinst men man håller ändå rimliga priser på både el och fjärrvärme i nationell jämförelse. Det finns avskräckande exempel från kommuner som sålt ut fjärrvärmen till större energibolag som sedan dragit upp priset så mycket att de prisat ut sig från marknaden. Med priser så höga att fastighetsägare installerar bergvärme istället för att använda en befintlig fjärrvärmelösning.
Tre olika fjärrvärmenät
I Jönköpings kommun finns det tre olika fjärrvärmenät. Ett stort som försörjer hela staden (både Jönköping och Huskvarna). Ett lokalt, fliseldat nät i Gränna och ett litet lokalt fjärrvärmenät för pellets vid det nya industriområdet som byggs vid Stigamo strax intill E4:an. I de tre fjärrvärmenäten finns totalt 15 "pannsajter" där det på vissa ställen finns mer än en panna. Som t ex vid Torsvik utefter E4:an strax söder om stan där det finns två stora.
Gammal träpulverpanna
Länge var hjärtat i Jönköpings fjärrvärmenät en stor kraftvärmepanna i gamla Munksjöfabriken. Det var en gammal oljepanna som konverterats till träpulverförbränning. Man malde träpellets till pulver och eldade i pulverbrännare. Som oljeeldning men med träpulver. Pannan finns fortfarande kvar och används som stöd när det blir kallare väder och det behövs mer värme i systemet. Fjärrvärmeverket i Torsvik byggdes i mitten av 2000-talet. Först med en avfallseldad panna på ca 100 MW som togs i drift 2006. Sedan byggdes ytterligare en lika stor skogsbränslepanna som togs i drift 2014. Torsviksanläggningen värmer 30 000 hushåll och lokaler och producerar hushållsel till 25 000 hushåll.
Stinkande sopor och väldoftande flis
Båda Torsviks-pannorna använder samma fjärrvärmenät och skorsten men de har två helt skilda system för bränsleförsörjningen och avfallspannan har en egen avancerad rökgasrening. Avfallspannan försörjs via en gigantisk, stinkande lada där soporna töms in från lastbilar. Där låg runt 5000 ton sopor när jag var på besök i anläggningen. En monsterstor gripklo jobbar helautomatiserat och tar fem ton sopor per grip och matar in i pannan efter behov.
Skogsbränslepannan försörjs via en stor, väldoftande terminalplan där olika bränslen som Grotflis, spån och bark tas emot och blandas med en del bränsleved som flisas på plats. Totalt finns det plats för 50 000 kbm flis.
Avfallspannan är basen i Jönköpings fjärrvärmenät och den går hela året utom en knapp månad under sommaren då det är underhållsstopp. Den månaden kör man istället skogsbränslepannan.
Skogsbränslepannan körs ca åtta månader per år beroende på temperatur. Sedan skjuter man till mer kapacitet i systemet allt eftersom det behövs. Idag körs all spetskapacitet på olika typer av biobränslen som pellets eller träpulver vilket innebär att olja nu enbart används vid uppstarter eller när det sker snabba temperaturfall. Det är tröga system och det kan ta ett halvt dygn innan en stödpanna kör på full effekt. Totalt sett har Jönköpings Energi en bränslemix som består av 52% avfall, drygt 46% biobränslen och 1,3 % olja.
Anläggning med egen megatermos och vattenkyl
Utöver de två stora pannhusen och bränsleplanen så finns det ytterligare två iögonfallande installationer på Torsvik. Det ena är en stor "jätte-termos" som lagrar in varmvatten under natten för att klara av hela behovet när stadens morgontoalett ska igång. Varmvattenbehovet är avsevärt större på morgontimmarna än resten av dygnet och det löser man med hjälp av den här stora ackumulatortanken. Bredvid den finns en stor kylanläggning som används sommartid när inte fjärrvärmenätet kan ta emot all värme som produceras i avfallspannan. Pannan går ändå för att producera elström. Bränslet är ju inte bara gratis utan Jönköpings Energi får t o m betalt för att elda soporna!
Billigare bränsle - dyrare panna
Besluten om vilken bränslemix som ska användas i Jönköpings Energis fjärrvärmeanläggningar har berott på många olika faktorer. Det finns ett tydligt samband mellan bränslekostnad och pannkostnad (investering). Ju billigare bränsle, desto dyrare panna. Ska man elda sopor som man idag fortfarande får betalt för att ta hand om så behöver man en mycket dyr anläggning för att klara alla miljö- och rökgasreningskrav. Dessutom kan man få kostnader för att hantera askan. Ca 20% av soporna (torrvikt) blir kvar som aska efter eldningen och den här askan är inget man kan sprida fritt. Den måste lagras på ett säkert sätt så att inte gifter läcker ut till omgivningen. Idag kör Jönköpings Energi aska från avfallsförbränningen till Norge där man fyller igen ett gammalt kalkbrott. Soporna till avfallspannan kommer främst från den egna och angränsande kommuner men en del importeras även från Norge.
När det gäller förädlade träbränslen som t ex pellets och träpulver (eller olja för den delen) så blir situationen den omvända. Bränslet är dyrare men panninvesteringen är betydligt lägre. Förädlade bränslen kan eldas i relativt enkla pannor som är betydligt billigare att bygga. Skogsbränslet ligger någonstans mitt emellan.
Bränslerecept för surflis
Till skillnad mot en villapanna som vill ha torr ved så ska en stor kraftvärmepanna ha en lagom hög fuktkvot. Runt 45-50%. Alltså mer eller mindre färsk eller "sur" flis. Anledningen till att det fungerar i en sådan här panna är att man kan ta tillvara på all värme som går med ångan genom skorstenen och därmed får en mycket hög verkningsgrad. Av tillförd energi (bränsle) blir drygt 30% elström via ångturbin och generator. Resterande energivärde tas ut som värme så att i stort sett 100% av energiinnehållet i bränslet utnyttjas. I alla fall under kallare årstider då det finns en avsättning för värmen i fjärrvärmenätet.
Skogsbränslet
På Torsviks bränsleterminal finns flera olika högar med olika typer av bränslen:
-Bark från sågverk
-Spån från sågverk
-Grotflis från skogen
-Bränsleved från skogen
Ibland köper man även in stubbar eller stubbflis men de kommer inte från normalt skogsbruk utan dyker oftast upp när det ska exploateras industrimark och allt ska bort.
VMF Syd har en mätstation på plats där man mäter och redovisar bränslet som kommer in. Lasten vägs och virkesmätaren tar stickprov på bränslet för att fastställa fuktkvot och bränslevärde. Det mesta som kommer in betalas efter energiinnehåll i Mwh (Megawatttimmar). Även volymen mäts i flisbaljorna. Bränsleprovet vägs i rått tillstånd och torkas sedan ner så att all fukt är borta. Det tar ca 24 timmar. Provet vägs på nytt och fuktkvoten kan fastställas.
Hjullastar-cocktail
Mitt på plan finns en "blandarhög" där stora två hjullastare hela tiden mixar ihop ett bränsle som är optimalt för pannan vad gäller fuktkvot och fraktioner. Bark, stamvedsflis, GROT-flis och sågspån. Lite längre bort står en flisentreprenör och flisar bränsleved med en stor mobil hugg. Hjullastarna hämtar sina skopor till blandarhögen och så håller man på hela dagarna.
Hjullastarna matar hela tiden intagsfickan och därifrån går ett 278 meter långt transportband till toppen av pannhuset. Man jobbar tvåskift på terminalområdet under vardagar och innan veckan är slut ska man förutom att mata pannan även se till att två stora silos är fyllda med flis. De rymmer tillsammans 10 000 kubikmeter flis och det räcker att elda under helgen.
När biobränslepannan är igång går det åt en lastbil med släp varje timme, dygnet runt. Totalt ca 4500 bilar (med släp) per år. Skogsflisen (GROT-flis) och bränsleved köps av ett antal olika aktörer och de längsta köravstånden här är 5 mil. Man uppger sig inte ha några problem att få fram de volymer skogsbränsle man behöver. När det gäller bark och sågspån så fraktas det längre. Från sågverk inom en 10-milsradie från Jönköping. Här verkar det finnas en del knorr från pelletstillverkarna när det gäller konkurrensen om spånet. Uppenbarligen har värmeverket en bättre betalningsförmåga för spån i dagsläget.
Allt bränsle räknas och betalas i MWh (megawattimar, 1 Mwh = 1000 Kilowattimmar) och en enkel tumregel är att det går 0,9 m3s flis på 1 MWh energi. Det variera något över tid och beroende på fuktkvot.
För att räkna om bränsleved till MWh brukar man använda omräkningstal 2,1 (ex. 100 m3fub = 100 * 2,1 = 210 MWh)
Även om det finns en del utbyggnadsplaner på andra håll i landet så har Jönköpings Energi inga planer på fler pannbyggen för tillfället. Även om stan växer så är energiförbrukningen i nybyggda lägenheter väldigt låg jämfört med i äldre hus, säger Anna-Frida och de äldre husen blir också allt mer energieffektiva allt eftersom de renoveras och isoleras. Som det ser ut idag så står sig i alla fall skogsbränslet väldigt bra i energimixen och för de som planerar nybyggnationer så är det idag det enda realistiska bränslealternativet.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen fre 23 feb 2018, 23:03, redigerad totalt 1 gång.
Kort information om skogsforum.se