mån 29 sep 2014, 22:38#291968
BioRuzena: Aska = basiska näringsämnen, som bör återföras för att höja markens virkesproducerande förmåga. Dessa näringsämnen är direkt essentiella (livsnödvändiga) för att träden (och andra växter) ska kunna fullfölja sin livscykel.
Svavel är, generellt sett, ingen bristvara i skogen, så det näringsämnet behöver vi inte orda mer om här.
Kväve finns i det organiska materialet - samt i atmosfären (78% kvävgas, N
2). Nerbrytningen av det organiska materialet brukar gynnas av bl.a. högt pH. Genom att tillföra basisk aska höjs då pH-värdet i måren. Då det inte sker någon omrörning i skogsmarken, så tar denna pH-höjning tid - vilket ändå fungerar bra i ett långsiktigt skogsbruk.
Vad kvävgasen i atmosfären beträffar, så är den i en biologisk oåtkomlig form. Dock finns det en del kvävefixerande bakterier, som kan omvandla kvävgas till ammoniak (NH
3), som sedan kan omvandlas till ammonium (NH
4+). Kvävefixeringen är en mycket energikrävande process, så dessa bakterier fixerar inte kväve i onödan.
För att biologisk kvävefixering ska gynnas, fordras en lämplig markfuktighet, god tillgång på andra näringsämnen än just kväve, ett neutralt pH och god tillgång på lämplig energiråvara för de kvävefixerande mikroorganismerna.
Då den svenska skogsmarken oftast är sur, är det bara positivt för kvävefixeringen (och därmed den skogliga tillväxten) om vi kan höja pH-värdet genom t.ex. askåterföring. Dessutom ersätts de baskatjoner, som försvinner i och med att vi tar bort grot och eventuellt också stubbar efter en avverkning. Askåterföring är särskilt intressant på myrar, men där vill skogsstyrelsen inte veta av någon askåterföring.
Energin i s.k. biogödsel är bara intressant för de heterotrofa mikroorganismerna! För de högre (autotrofa) växternas del, spelar det ingen som helst roll om växtnäringen kommer från aska, mineralgödsel eller som organisk gödsel. Det enda som betyder något är att växterna får sina näringsämnen (och vatten), så att de kan växa och fixera koldioxid.
Däremot är det välkänt att nedbrytning av organiskt material utanför växtsäsongen lätt leder till oönskat näringsläckage. Det förutsätter givetvis ett nederbördsöverskott under denna period, vilket vanligtvis också är fallet.
/Niklas
/Niklas