Är frusen ved alltid lättare att klyva?

Det påstås allmänt att frusen ved är lättare att klyva än ofrusen. Jag vill nog inte hålla med. Jag klyver med yxa och normalt gör jag det på våren men för ett par veckor sedan fick jag ett par kubikmeter björkved avverkad i oktober. När jag skulle klyva den var den frusen och jag tycker att den vresiga veden var svårare att klyva än om den vore ofrusen. Den rätfibriga veden var kanske lättare att klyva i fruset skick men det saknar ju betydelse eftersom den är så lättkluven i vilket fall som helst.

Frusen ved är styvare, alltså inte lika flexibel/seg som icke-frusen. Inte minst har ved en annan klang, ett annat ljud, om man kastar frusen ved jämfört med icke-frusen när den landar/studsar. Frusen ved studsar mer än icke-frusen.

Mina praktiska erfarenheter är att frusen ved är lättare att få isär.

Jag klöv lite ved under den gångna veckan i utetemperaturen minus 15-20 grader. Vissa bitar sprättade iväg på ett sätt som inte sker vid plusgrader. Alltså att styvheten lagrar mer klyvenergi tills de slutligen spricker och sprättar iväg.

Vresiga (=krokiga) klabbar vet jag också att en bekant brukar spara till 30 minusgrader. Då går de att klyva, svårligen annars.