Ny bestseller bok av Lars Mytting - Ved

Ny bestseller bok: Lars Mytting - Ved : allt om huggning, stapling och torkning - och vedeldningens själ

Även om boken redan omnämnts i ett inlägg i en annan tråd, så är denna Norges bestseller väl värd en egen tråd i detta forum.

Säkerligen några som redan har fått den till farsdagspresent, samt många som redan skivit upp den på sin önskelista till jul.

ISBN: 9789127133969

Ref:

• Staplat med ömhet och glöd - bokrecension i SvD
• Snyggaste vedtraven finns i Grannäs! - P4 Västerbotten
• Ved : allt om huggning, stapling och torkning - och vedeldningens själ av Lars Mytting - bokus.com

Tack för tipset.

Har lest boken og den kan anbefales, boken gir gode tips og fine beskrivelser om historik omkring ved.

Boken nu läst i julhelgen. Trevlig bok.
Inga direkta nyheter för de som redan är vednördar.

Snarare bara en bekräftelse på att det finns fler som är av ens egen sort och att alla gör ungefär likadant, men en bra bok är det.

Bra bok, även för rutinerade vedeldare finns små tips och ögonöppnare. Dessutom kul skriven och fina bilder, ett måste!

Partytricket med att blåsa såpbubblor var en nyhet.

Däremot visar författaren(L.Mytting), E. Ståhl&.Pettersson och Skogstad på total okunnighet betr. snabbvuxen björk. Åsså jag då som ansluter mig till den skaran.


sid 43

Forskarna menar att snabbvuxen björk får lägre densitet, men att det är mer påtagligt i gran och tall.
Med min okunnighet kan inte få det till att snabbvuxen björk därmed skulle ha högre densitet och energiinnehåll/volym än björk med långsam utveckling, snarare det motsatta.

Att den kan växa snabbare utan att tappa hela värmeenergitillskottet har väl ingen betvivlat.

Så här skriver Ståhl&Pettersson i "björk som råvara-egenskaper, virkesförråd, produktion och utnyttjande" "Rapport 30" Högskolan Dalarna, avd för träteknologi.

".....Även i lövträd bildas juvenil ved, men där är problemet mindre eftersom skillnaden mellan juvenil och mogen ved är liten."

Min slutsats: Mytting har rätt, men inte riktigt alla här på forumet.

Då hjälper jag till att reda ut begreppen om någon känner sig osäker.



Allmänt om tillväxt och vedbildning

Trädet vill i början av sitt liv växa till sig snabbt och
speciellt hos barrträdet är veden som bildas de första
10 - 20 åren lösare och krymper mera än den senare.
Andelen av denna svagare ungdomsved bliver större
om trädet i sin ungdom har en hög tillväxt.
Hos en del träd, som tallen, kompenseras denna svaghet
senare med bildningen av kärnved.
Kärnved är veden längst in som inte längre används till
transport av vatten - hos en del träd fylls porerna i
kärnan med fenoler och hartser och giftiga ämnen.
Dessa skyddar mot nedbrytande organismer och ger
en tyngre och hårdare ved med attraktiva mörkare
färgskiftningar och större beständighet.
Den yttre veden kallas splinten och fördelningen av
mängden splint och kärna varierar mycket. Ek och
lärk har mycket kärna, björk egentligen ingen alls.

Våra träd bildar sin ved på tre olika sätt som präglar
deras egenskaper och utseende.
Barrträden börjar våren med att bilda en grovporig ved
och fortsätter med detta så länge villkoren tillåter.
När växtprocesserna avtar bildas ett lager tätare ved
och därvid uppstår årsringarna där den ljusare, lättare
vårveden varierar i storlek alltefter hur stark tillväxten varit
och sommarveden, den mörkare delen, har regelbunden tjocklek.
En del lövträd uppvisar också årsringar och kallas de
bandporiga lövträden. Dessa börjar med att anlägga en grovporig
ved och övergår sedan till en tätare som de bygger vidare på
resten av växtsäsongen. Deras ved blir tyngre och hårdare
vid hög tillväxt i motsatts till barrträdens som bliver lösare och lättare.
Det tredje sättet är de ströporiga lövträdens, som inte
gör någon skillnad på vår- och sommarved och därför
inte har tydliga årsringar och ej heller inom samma sort
uppvisar några större variationer i vikt, hårdhet eller utseende .

Och hur kunde du misstolka detta till att björk som växt snabbt har högre densitet och därmed högre energiinnehåll per volymenhet.
Att den försämras i lägre grad än gran och tall är inte ifrågasatt.

För skogsägaren är det ju bingo när björkent växer snabbt om man får betalt för volymen, men vedköparen får en aning utspädd vara.

??? Nu misstolkar du nog det du precis läst igen!

Att densiteten på lövträd blir högre vid snabb tillväxt har jag vetat länge. Eller snarare skuggade och undertryckta lövträd får lösare,sämre ved och lägre densitet. Vid hastigare växt och större årsringsbredd så blir veden tyngre och hårdare på lövträd.
Allså tvärt om mot barrträd. De e vad jag lärde mej för många årsen . Men gäller de björk också Är björk ett ströporigt lövtrö ? och därför blir det inte någon skillnad i densitet vid olika växtbetingelser?

Ja björken är ströporig så din tanke är helt rätt. Till dom bandporiga trädslagen räknas alla ädellöv tex Ek, Alm, Ask, Bok, Fågelbär. Dom blir precis som du skriver hårdare ju fortare dom växer.

Verkar svårt att förstå att det är så för vissa men har du hållt på med ved och virke av olika slag i rått och torrt tillstånd så tycker jag att man borde lärt sig det om man missat det tidigare.

Endast ek, alm och ask är bandporiga. Övriga svenska lövträslag är ströporiga.

Du har helt rätt naturligtvis!

Menar du med det att äntligen fattat att björk tillhör de ströporiga, dvs de som inte får densiteten försämrad lika mycket som gran och tall, utan bara i viss mån?
Gör något ovanligt, titta på kapsnittet i en björk, är det lätt eller ganska svårt att räkna årsringarna?
Med den erfarenhet som du så ofta hänvisar till borde du då ha sett att björken inte kan vara bandporig(eller ringporig).

Betyder det även att du har förstått att Mytting har rätt i sin utsago?