Knubbved?

Någon som hört talas om - eller hanterat - knubbved? Kan det vara något?

http://www.skogsland.com/ny-branslenisc ... 2011-04-25

Våra finska vänner kanske vet mer?

De kortaste bitarna ca 5 cm längd, kallades gengasved under 40 talet.

Är ju i princip bara grovt flis. Inget märkvärdigare än så, men tack vare att det blir mera luft i högarna så torkar det snabbare än "vanligt" flis. Plus att det går snabbare att flisa när det inte behöver tugga ner det till så små bitar.

Laimet huggen är konstruerad så att man matar in stammen mot en konformad skruv som både hugger sönder stammen och dessutom sköter inmatningen själv. Den största huggen kan göra upp till 150 mm stora flisbitar och klarar av upp till 500 mm grovt virke.

Här är en länk till en förenklad ritning av en skruvhugg:

http://virtuoosi.pkky.fi/metsaverkko/En ... iirros.htm

Knubbved eller kubbved?

När vi studerade knubbved i ett internationellt forskningsprojekt på 1980-talet, så använde vi termen chunkwood, som myntats av en amerikansk kollega, Roger Aarola. En direkt översättning till svenska är knubbved. Efter något år berättade en äldre jägmästare att han arbetat med leveranser av knubbved under andra världskriget. Kanske var det några som använde benämningen kubbved. Jag skulle nog associera kubbved till lite större bitar.

Knubbved eller grov flis? Under arbete med svensk terminologi för biobränslen på 1980-talet föreslog jag (inspirerad av korngruppsskalan för jordarter) att skogsbränslen med någorlunda jämn bitstorlek skulle ges namn beroende på bitstorlek: pulver: < 1 mm, spån: 1-5 mm, flis: 5-50 mm, småved: 50-500 mm, med underklasserna fin flis: 5-15 mm, grov flis: 15-50 mm, knubbved: 50-150 mm. Denna skala har sedan blivit accepterad i europeisk standard för fasta biobränslen.

Under 1980-talet provades olika maskinkoncept för att göra knubbved. Vad jag vet så är det nu bara skruvhuggen som finns på marknaden. Den hette först Kopo, sedan Sasmo och nu Laimet. Vad jag förstår så är det samma maskin. Den finns med olika stigning på skruven och i olika storlek (effekt och diameter som den kan sönderdela). Stigningen på skruven avgör hur långa bitarna blir. Laimet gör också en (icke-konisk) skruv med liten stigning som gör fin flis (ca 10 mm bitlängd).

Hela rapporten "Knubbved istället för vanlig ved?" finns att ladda ner gratis från SLU via länken http://pub.epsilon.slu.se/5605/. I den finns också referenser till fler publikationer om knubbved/chunkwood.

Mvh
Jan Erik

Finns det någon speciell anledning till varför det inte har slagit igenom i Sverige?. Finns det stora nackdelar med knubbveden?

Det kan finnas flera skäl att knubbved inte slagit igenom. Ett skäl är att det fanns färdigutvecklad utrustning för att i liten skala automatiskt mata och elda flis. Problemet med mögelsporer löste många med att bara flisa upp så mycket som gick åt på någon vecka eller genom att "syrtorka" veden (torka med grenar och löv kvar) innan den flisades.
Ett annat skäl är att träpellets i början bara kostade ca 1 000 kr/ton.
Ytterligare skäl kan vara att traditionell pannved inte kräver avancerad utrustning (men mycket manuellt arbete).
Jag tror att knubbved kommer bättre till sin rätt i något större eldningsanläggningar än för villor.
Hälsn jan Erik

Är fördelen med knubbved bättre lagrings- och torkegenskaper än flis alltså?

Ja, fördelarna är
- bättre självtorkning under lagring i luftiga storsäckar för ved eller i upp till 10 m3 burar med luftgenomsläppliga väggar och regnskydd än för flis
- lägre effekt- och energibehov vid sönderdelning än för flis
- mindre behov av styckehantering än med vanlig ved.
Hälsn Jan Erik

Den där skruvhuggen som beskrivs vore en sjutusan till vedmaskin om den kunde göra 50 cm längder.
Skulle det kunna vara en dubbelgänga på den, så veden skadades i barken av den ena och klipptes av ordinarie gänga.
Extragängen med mindre stigning som skadar barken kanske kunde göra att pannved inte behövde klyvas !

Men sedan undrar jag hur går det till om man kör fast en bit i skruvhuggen, finns det back ? Så det går att få loss biten.

Med längder upp till ca 15 cm får man både kapning och klyvning (genom skjuvkrafter). Med 50 cm längdmellan kapskären, så skulle det bli problem att klyva/splittra veden. På 1980-talet provade man flera olika principer att göra ved, men vad jag vet ingen som samtidigt skadade veden (för att underlätta torkning).

Jag tror att man lossar plåten under skruven om veden fastnar.

Den kortare varianten borde väl torka snabbare och jag föreställer mig att den går utmärkt att elda i en vedpanna. Bara att skyffla in ungefär som eldaren skyfflade kol i ångmaskinen.

Tester av att elda knubbved i villavedpannor och i en 30 kW biobränslepanna för flis, pellets och briketter finns redovisade i rapporten "Knubbved istället för vanlig ved?" som finns att ladda ner gratis från SLU via länken http://pub.epsilon.slu.se/5605/.

Jan Erik M
Var du inte med och såg någon variant av automatisk inmatning i pannan, av knubbved ?

När det gäller knubbved så får man en del småbitar när man arbetar med en vedmaskin. Dessa packar jag i 60 och 40 dm3 säckar och staplar dem. En annan sak man kan göra är att efter man tagit ner frötallar så kapar man grenarna i mindre bitar och lägger dem i nätsäckar. Jag gör så även med grövre grangrenar. Dessa bitar behöver man inte klyva, de torkar ändå. Det är lätt att när man eldar, tömma i dessa småbitar (5-20 cm långa) i pannan. Jag har nog upp emot 10 m3 med sådant, packat i säckar.
Efter den snörika vintern, här i Småland, så finns det gott om höga stubbar. Det går att ta en bit av dessa och klyva dem med en liten yxa för att sedan packa dem i säckar.
Jag tror inte man kan sälja sådant eldbart material men det kan man själv använda och då kan man sälja den "fina" veden, för ett bättre pris!
Vänligen
tompaspa