Samtidigt driver Stockholm Exergi på med sina planer för BECCS vid kraftvärmeverket i Värtan. Bolaget beskriver det som världens största klimatavtal, med försålda kolkrediter till bland andra Microsoft i miljardklassen (kanske upp till 10 miljarder kronor). Men tekniken kräver ett ständigt inflöde av bränsle. I sina egna presentationer framhåller Exergi med stolthet att det går åt ungefär ”tre skottkärror skogsflis i sekunden” för att hålla processen igång. Bakom det slagkraftiga uttrycket döljer sig ett enkelt faktum: BECCS i denna skala bygger på en aldrig sinande ström av biomassa från skogen.
Och vad lämnar då processen? Vid full drift torde det handla om i snitt en 25-litersdunk flytande koldioxid – varje sekund, året runt. Det är den volym som mellanlagras i Värtan innan fartygen lastas och styr mot Nordsjön enligt en dom i Nacka Tingsrätt. En imponerande logistik, men också en betydande risk. Nacka tingsrätt konstaterade i sin dom att ett större utsläpp av lagrad CO₂ kan leda till akuta kvävningsrisker i närområdet, och därför omfattas anläggningen av Seveso-lagstiftningen för farlig verksamhet.
För att “fälla ut” koldioxid ur skorstensröken så krävs kemikalier också. Kanske i storleken upp till 200 liter per timme. Detta är inte direkt vanilj utan frätande och i vissa fall cancerframkallande ämnen. Det handlar främst om kaliumkarbonat, borsyra och vanadinpentoxid.
Här uppstår också en ny fråga: vad händer en mild vinter när fjärrvärmebehovet i Stockholm sjunker? För att leverera de kolkrediter som redan sålts krävs ändå att koldioxid fångas in och pumpas ner i underjorden. Då finns risken att Exergi tvingas elda för kråkorna – köra pannorna hårt, inte för värmens skull utan för att hålla jämna steg med kreditleveranserna till sina internationella kunder. Klimatnyttan blir i så fall minst sagt oklar givet att den internt genererade elen (det är ju ett kraftvärmeverk) till stora delar behövs för att driva själva BECCS:en.
Till detta kommer den tekniska realiteten. CCS är dyrt och energikrävande (kräver 625 kWh per ton uppsugen koldioxid). Globalt används nästan all CCS idag för så kallad Enhanced Oil Recovery (EOR), där koldioxid pumpas ner i oljefält för att pressa upp mer fossil olja – en metod som i praktiken leder till ökade utsläpp snarare än minskade. Den erfarenheten borde mana till eftertanke även för svenska projekt.
Stockholm Exergi har redan säkrat över 20 miljarder i statligt stöd (omvänd auktion), fått hundratals miljoner euro från EU och lån från Europeiska Investeringsbanken. Utöver det fortsätter bolaget sälja värme till stockholmarna, samtidigt som intäkter från kolkrediter snart ska ticka in. Vem vinner på denna konstruktion? I slutänden går en stor del av vinsten vidare till pensionsfonder i Nederländerna, Finland och Frankrike givet att bolaget ägs till hälften av pensionsstiftelser från dessa länder.
Pengaflödet är lika tydligt som bekymmersamt: svenska skattebetalare och fjärrvärmekunder betalar för att bygga och driva anläggningen, globala storbolag köper krediterna och pensionssparare i andra länder inkasserar avkastningen. Kvar i Sverige står en dyr och energihungrig anläggning (där enligt bl.a Skogforsk vissa anläggningar måste toppas upp med GROT för att ö.h.t kunna köras) som gör anspråk på en bit av den globala lagringsbudget som forskningen nu visar är ändlig.
Jag är den första att erkänna att jag är skeptisk till BECCS. Här har jag ändå försökt skriva fakta-relaterat. Och det man kan skönja är att projektet har utmaningar. Och det finns mer. Nacka-domen kräver att Stockholm Exergi inte eldar skogsråvara som skulle kunnat bli långvariga träprodukter och samtidigt måste man mäta så kollagret i den svenska skogen är stabilt eller ökande. Vi behöver bara leva i nuet och tillväxtsminskningen med start i extremsommaren 2018 för att fråga sig - missar de målet innan de ens byggt anläggningen?
Nature-artikeln: https://www.nature.com/articles/s41586-025-09423-y
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
