Mekanisk pappersmassa – dags för revansch?

Lagom till att snart alla tidningspappersmaskiner i Sverige lagts ner så har nu marknadens syn på både skoglig resursanvändning, koldioxid och energi förändrats så mycket att man kan fråga sig om det var förhastade beslut? Svensk produktion av termomekanisk massa (TMP som den kallas) med tillhörande tillverkning av tidningspapper har verkligen gått upp som en sol och ner som en pannkaka. Frågan är om det nu är dags för en ny uppgång? En revansch för den mekaniska pappersmassan?

Företag som Stora Enso, Holmen och SCA investerade i allt fler och större pappersmaskiner och under 90-talet utgjorde den här tillverkningen företagens flaggskepp, inte minst ekonomiskt. Allt eftersom internet tagit över allt mer av kommunikation, reklam och nyhetsförmedling så har marknaden för tidningspapper (kallas även newsprint) gått stadigt utför. Maskin efter maskin har lagts ner och TMP-tillverkningen i de båda bruken Kvarnsveden (Stora Enso) och Ortviken (SCA) har lagts ner. I Kvarnsveden stängdes hela bruket ner. Stora Enso sålda sina sista kvarvarande maskiner i Hylte till sågverksföretaget Sweden Timber 2023 och det är i stort sett bara Holmen som har newsprint-tillverkning kvar av bolagen, i sina fabriker i Braviken och Hallstahammar. Till Holmens stora glädje kan sägas efter att ha tittat i de senaste finansiella rapporterna.



Högt vedutnyttjande
Om vi tittar lite på själva processen att ta fram fiber och tillverka papper med TMP-tekniken så skiljer den sig radikalt från den idag helt förhärskande sulfat-tekniken. I TMP används nästan allt innehåll i veden (ca 95%) och resultatet blir en massa som ger ett trähaltigt papper. Karakteristiskt för sådant papper är att det gulnar över tid och att det går att tända i spisen med. Det blir starkt och kan göras i tunna kvalitéer som ändå håller att köra snabbt i stora tryckpressar. Nackdelen med TMP-processen är att den kräver stora mängder el-energi. Fibrerna i massaveden eller flisen (av främst gran) slipas ner mekaniskt i hög temperatur i s k raffinörer och det här kräver rejält med el.

I sulfatprocessen kokas cellulosafibrerna loss ur virket/flisen med hjälp av hög temperatur och kokkemikalier. Ca 45% av vedinnehållet blir till massa och resten eldas upp i processen för att skapa värme och för att koka bort vatten så att kemikalierna kan återvinnas. En del av energin blir numera också elström med hjälp av mottrycksgeneratorer. Sulfatprocessen är mer eller mindre självförsörjande på energi men den slösar på ved och släpper ut mängder med koldioxid (och en hel del andra ämnen). Sulfatprocesen ger en ”ren” cellulosamassa som kan användas till många olika områden inom förpackningar, papper, hygienprodukter och toapapper.
I ett läge där massaveden varit billig, elströmmen dyr och efterfrågan på tidningspapper sjunkande är det lätt att förstå att bolagen stängt ner sina TMP-anläggningar och istället satsat på sulfatkok. Här har ju sulfatprocessen trumfat på alla områden och att den varit ineffektiv i råvaruanvändning spelade ingen roll då tillgången på billig massaved var stor. Sulfatmassan har haft en god marknad och brukens energisituation har varit förmånlig i tider med allt högre elpriser.

Men vad händer om allt blir tvärt om?
Vad händer om råvaran blir begränsad och mycket dyrare? Vad händer om den egna energianvändningens stora koldioxidutsläpp blir en marknadsmässig och/eller finanisell belastning. Vad händer om drift av industriverksamhet förväntas ske med el i stället för koldioxid-belastande energikällor?

Är vi kanske redan där idag? Ja, kanske. Massavedspriset har snart fördubblats i Sverige på kort tid och det råder virkesbrist runt hela Östersjön så ingenting pekar mot att priserna kommer att sjunka i närtid. I norr planeras för ett storskaligt skifte från fossilt till elenergi inom stålnäringen och betongindustrin tittar också på möjligheten att byta ut fossila bränslen mot el. Kosta vad det kosta vill, kunderna förväntas betala. Historiskt så har den mekaniska massaindustrins elförbrukning setts som problematiskt men om vi t ex tittar på stålindustrin så ser de något positivt att gå över till elanvändning i stor skala förutsatt att elen är fossilfri.

Frikort för sulfatbrukens koldioxidutsläpp
Hittills har sulfatbruken haft ett frikort för sina koldioxidutsläpp (även om de är stora) eftersom de redan räknats av när skogen avverkades men såväl EU som miljömedvetna konsumenter har ökat fokus på sulfatbrukens stora utsläpp. Skogsindustrins framtidslösning stavas BioCCS (infångning och lagring av koldioxid vid fabriken) men för att detta ska bli verklighet krävs omfattande bidragsfinansiering p g a att det inte finns ekonomiskt försvarbar teknik eller lösningar tillgängliga ännu. Ett sulfatbruk med BioCCS-teknik kommer dessutom med all sannolikhet att ha ännu sämre vedutnyttjande då det kommer att gå åt ved även för att driva CCS-procsesen.



Ny vår för TMP?
Var det för tidigt att räkna ut TMP-maskinerna? Kvarnsvedens sista pappersmaskin PM12 invigdes 2006 och 2021 gjordes den sista pappersrullen i Borlänge. Efter att Kvarnsveden la ner 2021 och Ortviken stängde sin TMP-produktion 2021 så har Holmen fortsatt att tillverka TMP och lönsamheten inom detta segment har varit förvånansvärt hög även under den senaste tidens konjunkturnedgång. Sweden Timber som köpte Hylte Bruk av Stora Enso verkar också ha vind i seglen och företaget har börjat vidareutveckla delar av produktionen som tidigare enbart blev tidningspapper. Nu gör man t ex papper för livsmedel och man har även börjat att tillverka kopieringspapper av TMP under varumärket Hylte Copy (vill ha!!).

Försäljningsargumenten? Jo, givetvis:




CTMP allt hetare
En närliggande process som liksom TMP har en mycket hög utnyttjandegrad av virket men som till viss del använder sig av kemikalier för att sönderdela veden till fibrer är CTMP-processen. Det finns några anläggningar i Sverige idag hos bl a Stora Enso (Skoghall), Rottneros (Sunne), SCA (Ortviken) och Waggeryds Cell (Vaggeryd). Billerud håller tillsammans med skogsägarföreningen Viken Skog i Norge på med förstudier för ett nytt CTMP-bruk i Hönefoss, Norge. CTMP ger en stark massa som ofta används i kombination med andra massakvalitéer i t ex förpackningskartong och det finns en hel del intressanta produktområden som kan tillverkas av CTMP. Som t ex tråg för livsmedelsförpackning. I och med att ligninet finns kvar i CTMP-massan så blir den intressant att hetpressa och på så sätt kan material med hög vätskeresistens tillverkas. Tillverkningen av CTMP-massa drar inte lika hög elförbrukning som TMP då en del i processen är kemisk.



Konferens i Sverige om mekanisk massa
Som ett tecken i tiden står Mittunversitetet i Sundsvall nu i slutet av maj värd för den stora internationella konferensen IMPC 2024 som handlar om mekanisk massaproduktion med TMP och CTMP-processer.



Jag pratade med Birgitta Engberg på Mittuniversitetet och hon säger att det finns många intressanta forskningsprojekt igång kring mekanisk massa och hon bekräftar att intresset ökar för mekaniska massaprocesser. Det finns stora utvecklingsmöjligheter till produktutveckling på förpackningssidan. I förlängningen finns även möjliga kopplingar till produktion av byggmaterial tillverkat av träfiber.
Framtiden blir som bekant inte alltid som man tror och det är väl en insikt som även drabbar de som både byggt och lagt ner pappersmaskiner.

Lönsamheten för trähaltigt tryckpapper producerat i Sverige är drivet av svag krona och relativt låga elpriser och är nog övergående i takt med att efterfrågan på tryckpapper fortsätter att sjunka medan elpriserna stiger då efterfrågan på el i Sverige ökar snabbare än tillgången på el. CTMP har nog en framtid med lägre specifik elförbrukning än TMP samt växande efterfrågan inom förpackningar och hygienprodukter etc.

För att både i Sverige och globalt hushålla med den begränsade tillgången på koldioxidfri el, är ett alternativ att systematiskt börja bygga lågenergihus eller passivhus och att därvid i ökande takt utnyttja träfiberbaserad isolering. Kan någon sakkunnig svara på vem av producenterna av bioenergi eller träullsisolering som teoretiskt sett kommer att ha bäst betalningsförmåga för likvärdig virkesråvara? Och vilket massasort som förmodligen i huvudsak kommer att utnyttjas för tillverkningen av träull?